Två språkvetare blir nya hedersdoktorer
Litteraturteoretikern Linda Hutcheon från Toronto, Kanada, och professor Vadim Borisovič Krys`ko från Moskva har utsetts till nya hedersdoktorer vid språkvetenskapliga fakulteten.
Litteraturteoretikern Linda Hutcheon från Toronto, Kanada, och professor Vadim Borisovič Krys`ko från Moskva har utsetts till nya hedersdoktorer vid språkvetenskapliga fakulteten.
Vissa växter tar större risker för att få fortplanta sig medan andra är mer försiktiga. Per Toräng vid Uppsala universitet har undersökt två sorters majvivor på Öland och kommit fram till att de använder sig av olika sexuella strategier. Han försvarar sin avhandling den 12 oktober.
De två närbesläktade fågelarterna halsbandsflugsnappare och svartvit flugsnappare kan fortplanta sig med varandra, men honor dras starkare till en hane av sin egen art. Det visar en studie ledd av Anna Qvarnström vid Uppsala universitet i dagens nätupplaga av Science. Den visar att genen för den sexuella preferensen sitter på könskromosomen som ärvs av pappan och som honor endast har en kopia av.
Elevers skrivande från förskolan till gymnasiet, barns utveckling av könsidentitet och förhållandet mellan utbildning och jämlikhet: Dessa viktiga och aktuella ämnen är intresseområden för utbildningsfakultetens tre nya hedersdoktorer.
Den 4 oktober anordnar institutionen för genetik och patologi med stöd från Vetenskapsakademien ett seminarium med anledning av 300-årsfirandet av Carl von Linné. Temat för dagen är Linnés klassificering av människan i relation till dagens genetiska forskning.
En internationell forskargrupp har utvecklat en revolutionerande metod för att kartlägga gener hos hundar. De har visat hur effektiv metoden är genom att identifiera de gener som bestämmer två intressanta egenskaper hos hund. Metoden, som idag publiceras i två artiklar i Nature Genetics nätupplaga, innebär ett genombrott för att använda hunden som modell för sjukdomar som även drabbar människan.
Tvärvetenskapligt samarbete är ett inneord, som ofta används när man talar om vetenskapliga ideal idag. Men vad är tvärvetenskap och hur får man ett samarbete över ämnesgränserna att fungera väl? Den 4-5 oktober arrangeras temadagar i Engelska parken där Tvärvetenskap som vetenskap diskuteras, såväl ur teoretisk som ur praktisk synvinkel.
Uppsala universitet står sig väl i den internationella konkurrensen och det finns världsledande forskning vid många institutioner. Det visar resultatet av forskningsutvärderingen Kvalitet och förnyelse som omfattar all forskning och är unik i sitt slag i Sverige.
Ett internationellt forskarteam med deltagare från Uppsala universitet har för första gången lyckats få fram stora mängder DNA från så många som tio sibiriska mammutar. Studien, som publiceras i tidskriften Science nätupplaga idag, kan också leda till effektivare DNA-teknik inom kriminalteknologin.
I dagens nummer av den vetenskapliga tidskriften Science presenteras forskning om parasiten Giardia lamblias arvsmassa och biologi som på sikt kan leda till bättre diagnos och behandling av diarrésjukdomen giardiasis som drabbar 200 miljoner människor varje år. Det kan också leda till att flera livsviktiga biologiska processer i människor kan förstås.
Malin Sandlund tilldelas idag den utbildningsvetenskapliga fakultetens pedagogiska pris instiftat i professor Karl-Georg Ahlströms namn. Hon är förskollärare med vidareutbildning i specialpedagogik och arbetar på Flogstaskolan i Uppsala med elever i behov av särskilt stöd.
om första lärosäte i landet har Uppsala universitet gjort en grundlig utvärdering av all sin forskning i syfte att identifiera särskilda styrkeområden och ”guldkorn” för framtiden. Vid en pressträff måndagen den 1 oktober, kl. 10 presenteras resultatet för media.
Den svenska modeindustrin konkurrerar varken med pris eller design, utan med kombinationen av design och smart marknadsföring. Atle Hauge visar i sin avhandling vid Uppsala universitet som läggs fram den 28 september att de mest framgångsrika företagen är proffs på att omvandla mode till varumärken.
Nu är det dags för årets skytteanska pristagare, professor Theda Skocpol, att få sitt pris. I samband med ceremonin lördagen den 29 september håller hon en offentlig föreläsning i universitetshusets sal X.
Religionen, särskilt islam, väcker mest negativa attityder till mångfalden i det svenska samhället. De flesta ser positivt på andra kulturella inslag och tycker att invandrare ska ha samma rättigheter som alla andra, men de ska anpassa sig till vårt lands vanor. Det är några av de resultat som kommer fram i årets Mångfalsbarometer vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet.
I miljödebatten har kristna föreställningar om människan och naturen ibland kritiserats och setts som en av orsakerna till den ekologiska krisen. Teologen Kerstin Andersson har i sin avhandling i etik utarbetat ett eget förslag till hur man i en kristen teologisk miljöetik kan möta utmaningen och ge miljöfrågorna en existentiell förankring.
Ju större genetisk mångfald vi lyckas bevara i naturen, desto större är chansen att vi lyckas säkra den fortsatta evolutionen. I sin avhandling i systematisk botanik har Rikke Reese Næsborg studerat en skorplav som kan ge en indikation om hur det ser ut med mångfalden i några av våra skogar. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 28 september.
De judar som på 1800-talet lämnade Östeuropa för att söka en bättre framtid i Sverige möttes av såväl möjligheter som bekymmer, något som Per Hammarström konstaterar i sin avhandling. Studien visar att det finns en hel del beröringspunkter mellan deras erfarenheter och de som dagens invandrare möter i Sverige. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 28 september.
Om ett pulsåderbråck bakom knäet proppar igen är risken stor för amputation av benet. Hans Ravn visar i sin avhandling, som utgör den största studie som gjorts på denna patientgrupp, att det finns flera sätt att förbättra oddsen för dessa patienter. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 28 september.
Om man inte tar hänsyn till att avdunstning och värmetransport från havsytan är effektivare under vissa väderförhållanden, kan klimatprognoserna slå fel. Erik Sahlée har i sin avhandling i meteorologi studerat turbulenta virvlar och visar att dagens klimatmodeller inte håller vid vissa förhållanden. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 28 september.