Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, teknik

  • Datorsimuleringar starkt stöd för ny teori om Jordens inre

    Forskare vid Uppsala universitet och KTH presenterar i dagens nätupplaga av tidskriften Science belägg för att deras teori om Jordens inre verkligen stämmer. Rönen kan bland annat få betydelse för förståelsen av jordens avkylning, liksom av stabiliteten hos det jordmagnetiska fältet.

  • Snart kan läkaren känna på organen via en bildskärm

    Med hjälp av datoriserad bildanalys kan det i framtiden bli möjligt för röntgenläkare att känna på bilderna med hjälp av en tredimensionell mus. Erik Vidholm vid Uppsala universitet beskriver i sin avhandling utvecklingen av den nya tekniken, som gör det lättare att ställa diagnoser och planera behandlingen av till exempel cancer. Avhandlingen granskas den 8 februari.

  • Genetisk analys kan rädda vargen från utrotning

    Genetisk analys av saliv gör det möjligt att se om ett bytesdjur har blivit attackerat av en varg eller en hund. Anna-Karin Sundqvist har bland annat utvecklat metoder för detta i sin avhandling, som granskas vid Uppsala universitet den 8 februari. Hon visar också att risken för att hund-vargkorsningar ska föra in hundgener i vargflocken är liten.

  • Universitetsanställda ska värna miljö och klimat

    Uppsala universitet har nu tagit fram en miljöplan som ska gälla 2008-2012. Den innehåller fyra övergripande områden som ska prioriteras: klimatpåverkan, förbrukning och återvinning, kemikalieanvändning och kommunikation.

  • Vissa stadsdelar har bra läge, men dåligt rykte

    Arbetarstadsdelar som i takt med stadens utveckling förtätats och hamnat centralt har visserligen bra läge, men kan ändå ha dåligt rykte och typiska förortsproblem. Bostadsforskaren Mats Sundin har i sin avhandling karakteriserat tre otypiska stadsdelar genom att studera deras historiska förändring.

  • Stor investering ger ny fart åt mikroteknikforskning för rymden

    VINNOVA och Rymdstyrelsen investerar stort i forskning och utveckling av nydanande rymdteknik vid Uppsala universitets Ångströmlaboratorium. Det handlar om en tre- till femårig satsning på extremt miniatyriserade delsystem för rymdtillämpningar.

  • Störd genreglering orsakar vanlig rubbning i fettomsättning

    Sjukdomen familjär kombinerad hyperlipidemi är en vanlig orsak till störd fettomsättning och tidig hjärtinfarkt. Uppsalaforskare har nu utvecklat en banbrytande metod och kan för första gången visa vilka gener som regleras av genen USF1, som man vet orsakar sjukdomen. Resultaten presenteras i dag i den ledande tidskriften Genome Reasearch.

  • Anpassade bildskärmar gör beslutsfattandet snabbare

    Med ny teknologi kan bildskärmar anpassas så att personer som står på olika sidor av en skärm ändå ser innehållet från samma håll, eller så att de om man så vill ser olika information på skärmen. Detta gör det enklare att fatta snabba beslut i komplexa problemsituationer, visar Lars Winkler Petterssons avhandling i människa-datorinteraktion. Han disputerade vid Uppsala universitet den 1 februari.

  • Kamouflerade bakterier avslöjas med hjälp av proteinstudier

    För att lura kroppens immunförsvar kamouflerar sig vissa bakterier med kroppens egna proteiner. Sara Lejon har genom att undersöka två proteiners struktur studerat hur bakteriell infektion uppstår och hur ett visst antibiotikum tillverkas, vilket är viktig kunskap i kampen mot antibiotikaresistens. Hon disputerade vid Uppsala universitet den 1 februari.

  • Unga forskares karriärvägar diskuteras

    Perioden efter disputation innebär mycket osäkra finansieringsförhållanden för unga forskare. Den 14 februari arrangerar Uppsala universitet i samarbete med Sveriges universitetslärarförbund, SULF, ett symposium om karriärvägar inom akademin.

  • Barns sång ämne för tvådagarskonferens

    Hur fungerar barns röster? Hur kan de sjunga och hur vill de sjunga? Uppsala University Education i samarbete Körcentrum vid Uppsala universitet arrangerar den 4-5 februari en kurs för alla som kommer i kontakt med sjungande barn. Syftet är att bidra med kunskap från forskning inom olika områden och inspirera till nytt skapande tillsammans med barn.

  • Ny metod stoppar svåra inre blödningar utan operation

    Svåra blödningar i samband med magsår eller förlossningar behandlas ofta med operation, men ny forskning visar att det finns en bättre metod. Kateterburen terapi, dvs. att man lokaliserar och stoppar blodflödet via en kateter, är både effektivare och mer skonsamt mot patienten, enligt en ny avhandling av Lars-Gunnar Eriksson vid Uppsala universitet. Avhandlingen granskas den 1 februari.

  • Rasbiologins historiska arv granskas i föreläsningsserie

    Ras och vetenskap är temat för en föreläsningsserie som startar vid Uppsala universitet den 31 januari. Under sex föreläsningar belyser svenska och utländska forskare rasismens, rasbiologins och rashygienens historiska arv från Linnés tid fram till våra dagar, och förklarar rasförståelsens förhållande till vetenskapstraditionen och dagens vetenskapssyn.

  • Man blir inte snällare av att samarbeta

    En vanlig statsvetenskaplig teori säger att man blir snällare av att samarbeta. Men det stämmer inte, enligt en studie som gjorts av statsvetare vid Uppsala universitet. Kommuner som samarbetar över partigränserna ger inte mer omfattande välfärdsbidrag än kommuner med egen majoritet. Om detta berättade professor Leif Lewin idag när han höll årets promotionsföreläsning vid Uppsala universitet.

  • Vinterpromotion med många priser

    70 doktorer och 21 hedersdoktorer promoveras den 25 januari i Universitetshusets aula. Bland hedersdoktorerna märks bland andra författaren och litteraturvetaren Umberto Eco och Staffan Runestam, som tillgängliggjort ärkebiskopen Nathan Söderbloms arkiv vid Uppsala universitetsbibliotek. I samband med promotionen delas flera priser och medaljer ut.

  • Hedersdoktor föreläser om sin peptidforskning

    Abba Kastin, som i höstas utsågs till ny hedersdoktor i farmaci vid Uppsala universitet, håller onsdagen den 23 januari ett seminarium i Uppsala som behandlar peptiders inverkan på blod-hjärnbarriären.

  • Genetics behind the disease SLE almost completed

    A new study has mapped the risk factors behind the autoimmune disease SLE in the entire human genome. The findings of the study, in which researchers from Uppsala University took part, are being presented today in the Web edition of The New England Review of Medicine.

  • Fråga forskarna om framtiden

    Vilka kunskaper har vi om de stora framtidsfrågorna? Vad vet vi och vad vet inte om till exempel klimatfrågan? Hur använder vi den kunskap vi har för att lösa problemen? Det är temat för vårens öppna föreläsningar ”Ragnarök eller rök utan eld” i universitetshuset, som börjar nu på onsdag.

  • Flera gener som styr sjukdomen SLE har identifierats

    Uppsalaforskare har i samarbete med utländska kollegor identifierat ett flertal nya gener som kan kopplas till sjukdomen SLE, bland annat en gen med hjälp av vilken man i framtiden hoppas kunna behandla sjukdomen genom att reglera produktionen av antikroppar. De unika resultaten publiceras i tre artiklar det nya numret av tidskriften Nature Genetics.

  • Genetiken bakom sjukdomen SLE snart komplett

    I en ny studie har riskfaktorerna bakom den autoimmuna sjukdomen SLE kartlagts i hela människans arvsmassa. Resultaten av studien, där forskare från Uppsala universitet deltagit, presenteras idag i nätupplagan av New England Journal of Medicine.

Visa mer