Tillsammans kan små doser av miljöfarliga ämnen störa nervsystemets utveckling hos möss, fastän doserna var för sig inte har några effekter. Det är kombinationen som avgör, vilket också kan förklara varför samma miljögifter kan vara mer skadliga för människor på vissa håll i världen. Resultaten presenteras i en ny avhandling av Celia Fischer, som disputerade vid Uppsala universitet den 9 februari.
Uppsala universitet har mycket goda förutsättningar att kunna bidra till Sveriges utveckling som kunskapsnation. Förra årets internationella utvärdering har visat att universitetet har världsledande forskning inom ett stort antal områden. Idag beslutade konsistoriet (styrelsen) att utgå från denna styrkeposition och begära resursförstärkningar i budgetunderlaget för 2009–2011.
Vad är rasism i dagens Sverige? Hur används begreppet ”kultur” i media? Hur kommer det sig att förväntningar på kvinnors beteende rotas in i deras ”kulturella bakgrund”? Vilka är det som får eller inte får uttala sig om ”kultur”? Den 22 februari diskuteras dessa frågor vid paneldebatt som avslutas med ett boksläpp av en ny antologi om diskriminering.
Få ämnen väcker så starka reaktioner som skillnader mellan kön. I samhällsdebatten rasar företrädare för olika ”sidor”. När vissa efterfrågar mer kunskap, konstaterar andra att genusforskning inte behövs överhuvudtaget. Den 26 februari ordnar Uppsala universitet ett journalistseminarium där du är välkommen att lyssna på och diskutera med några forskare i genusvetenskap.
Biljettsläppet för Uppsala universitets unika kulturevenemang Tosca är ändrat från 12 mars till 2 april.
Enäggstvillingar är inte, som man tidigare trott, helt genetiskt identiska. Dessa överraskande rön visar amerikanska, svenska och holländska forskare i en studie som idag publiceras i den ansedda tidskriften American Journal of Human Genetics. Resultaten kan få stor betydelse för forskningen om ärftliga sjukdomar och för utveckling av nya diagnostiska metoder.
Den 13 och 14 juni 2008 uppförs operan Tosca i ett helt unikt arrangemang som återskapar och levandegör mycket av dess ursprung. De tre akterna spelas i tre olika historiska miljöer i Uppsala med några av Sveriges mest framstående solister.
Mörk materia och evolution i laboratoriet är ämnena för årets Celsius-Linnéföreläsningar som äger rum den 14 februari vid Uppsala universitet. De båda föreläsarna är båda internationellt ledande inom sina respektive områden.
När vissa metaller formas är det vanligt att en del av arbetsmaterialet fastnar på verktygen som sedan repar metallytan, så kallad galling. Magnus Hanson vid Uppsala universitet har i sin avhandling studerat fenomenet och hur man, genom att förändra materialet i verktygen, kan undvika att metallerna fastnar. Han försvarar sin avhandling den 15 februari.
Odling av räkor och fisk i tropiska kustområden beskrivs ofta som ett miljövänligt sätt att bekämpa fattigdom, men i själva verket har odlingen negativa konsekvenser för både lokalbefolkningen och miljön. I en avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 15 februari har kulturgeografen Daniel A. Bergquist studerat hur policies för hållbar utveckling kan slå så fel.
Vikingakvinnorna i Birka klädde sig betydligt mer utmanande än vi hittills har trott. När Mälardalen kristnades förändrades kvinnoklädseln, möjligen som följd av att den inte gillades av kyrkan. Det tror arkeologen Annika Larsson, som utgående från sin forskning vid Uppsala universitet har rekonstruerat en ny version av hur dräkten kan ha sett ut.
Forskare vid Uppsala universitet och KTH presenterar i dagens nätupplaga av tidskriften Science belägg för att deras teori om Jordens inre verkligen stämmer. Rönen kan bland annat få betydelse för förståelsen av jordens avkylning, liksom av stabiliteten hos det jordmagnetiska fältet.
Med hjälp av datoriserad bildanalys kan det i framtiden bli möjligt för röntgenläkare att känna på bilderna med hjälp av en tredimensionell mus. Erik Vidholm vid Uppsala universitet beskriver i sin avhandling utvecklingen av den nya tekniken, som gör det lättare att ställa diagnoser och planera behandlingen av till exempel cancer. Avhandlingen granskas den 8 februari.
Genetisk analys av saliv gör det möjligt att se om ett bytesdjur har blivit attackerat av en varg eller en hund. Anna-Karin Sundqvist har bland annat utvecklat metoder för detta i sin avhandling, som granskas vid Uppsala universitet den 8 februari. Hon visar också att risken för att hund-vargkorsningar ska föra in hundgener i vargflocken är liten.
Uppsala universitet har nu tagit fram en miljöplan som ska gälla 2008-2012. Den innehåller fyra övergripande områden som ska prioriteras: klimatpåverkan, förbrukning och återvinning, kemikalieanvändning och kommunikation.
Arbetarstadsdelar som i takt med stadens utveckling förtätats och hamnat centralt har visserligen bra läge, men kan ändå ha dåligt rykte och typiska förortsproblem. Bostadsforskaren Mats Sundin har i sin avhandling karakteriserat tre otypiska stadsdelar genom att studera deras historiska förändring.
VINNOVA och Rymdstyrelsen investerar stort i forskning och utveckling av nydanande rymdteknik vid Uppsala universitets Ångströmlaboratorium. Det handlar om en tre- till femårig satsning på extremt miniatyriserade delsystem för rymdtillämpningar.
Sjukdomen familjär kombinerad hyperlipidemi är en vanlig orsak till störd fettomsättning och tidig hjärtinfarkt. Uppsalaforskare har nu utvecklat en banbrytande metod och kan för första gången visa vilka gener som regleras av genen USF1, som man vet orsakar sjukdomen. Resultaten presenteras i dag i den ledande tidskriften Genome Reasearch.
Med ny teknologi kan bildskärmar anpassas så att personer som står på olika sidor av en skärm ändå ser innehållet från samma håll, eller så att de om man så vill ser olika information på skärmen. Detta gör det enklare att fatta snabba beslut i komplexa problemsituationer, visar Lars Winkler Petterssons avhandling i människa-datorinteraktion. Han disputerade vid Uppsala universitet den 1 februari.
För att lura kroppens immunförsvar kamouflerar sig vissa bakterier med kroppens egna proteiner. Sara Lejon har genom att undersöka två proteiners struktur studerat hur bakteriell infektion uppstår och hur ett visst antibiotikum tillverkas, vilket är viktig kunskap i kampen mot antibiotikaresistens. Hon disputerade vid Uppsala universitet den 1 februari.