Kärnavfall måste lagras under mycket säkra förhållanden under lång tid för att bli ofarligt. Med s k transmutation skulle avfallets mängd och farlighet kunnat minskas, men idag fungerar tekniken endast i laboratorieskala. Angelica Öhrn presenterar i sin avhandling data som tidigare saknats i utvecklingsarbetet av en storskalig reaktor för transmutation. Disputationen äger rum den 29 februari.
För tio år sedan startade Artes, ett nationellt nätverk för forskning om inbyggda system. Den 5 mars firar nätverket sina framgångar med en stor sammankomst i Stockholm där företrädare för forskning, näringsliv och finansiärer reflekterar över vad Artes betytt för den tekniska utvecklingen.
Att förstå komplexa digitala bilder blir allt viktigare t.ex. inom sjukvården. Men den klassiska geometrin gäller inte för digitala linjer, eftersom dessa har andra egenskaper än en klassisk linje. I en avhandling vid Uppsala universitet, som granskas den 29 februari, visar matematikern Erik Melin hur man kan konstruera digitala linjer, kurvor och ytor med hjälp av en annan topologi.
Många sjukhuskliniker har ett aktivt kvalitetsarbete, men det kan vara svårt att välja den av många tillgängliga metoder som passar verksamheten bäst. Civilekonomen och medicinaren Stefan Kunkel har i sin avhandling kartlagt hur kvalitetsarbetet bedrivs i praktiken och presenterar praktiska verktyg som underlättar förbättringar. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 3 mars.
Fyra universitetsanställda har tilldelats årets Gustaf Adolfsmedaljer för sina insatser vid Uppsala universitet. Medaljerna överlämnas vid en högtid i universitetshuset den 24 maj.
Samma gen som ökar risken för autoimmuna sjukdomar som SLE och reumatoid artrit ökar även risken för den neurologiska sjukdomen multipel skleros (MS). Det visar en internationell genetisk studie som publicerades den 20 februari i nätupplagan av Journal of Medical Genetics.
Tillsammans kan små doser av miljöfarliga ämnen störa nervsystemets utveckling hos möss, fastän doserna var för sig inte har några effekter. Det är kombinationen som avgör, vilket också kan förklara varför samma miljögifter kan vara mer skadliga för människor på vissa håll i världen. Resultaten presenteras i en ny avhandling av Celia Fischer, som disputerade vid Uppsala universitet den 9 februari.
Uppsala universitet har mycket goda förutsättningar att kunna bidra till Sveriges utveckling som kunskapsnation. Förra årets internationella utvärdering har visat att universitetet har världsledande forskning inom ett stort antal områden. Idag beslutade konsistoriet (styrelsen) att utgå från denna styrkeposition och begära resursförstärkningar i budgetunderlaget för 2009–2011.
Vad är rasism i dagens Sverige? Hur används begreppet ”kultur” i media? Hur kommer det sig att förväntningar på kvinnors beteende rotas in i deras ”kulturella bakgrund”? Vilka är det som får eller inte får uttala sig om ”kultur”? Den 22 februari diskuteras dessa frågor vid paneldebatt som avslutas med ett boksläpp av en ny antologi om diskriminering.
Få ämnen väcker så starka reaktioner som skillnader mellan kön. I samhällsdebatten rasar företrädare för olika ”sidor”. När vissa efterfrågar mer kunskap, konstaterar andra att genusforskning inte behövs överhuvudtaget. Den 26 februari ordnar Uppsala universitet ett journalistseminarium där du är välkommen att lyssna på och diskutera med några forskare i genusvetenskap.
Biljettsläppet för Uppsala universitets unika kulturevenemang Tosca är ändrat från 12 mars till 2 april.
Enäggstvillingar är inte, som man tidigare trott, helt genetiskt identiska. Dessa överraskande rön visar amerikanska, svenska och holländska forskare i en studie som idag publiceras i den ansedda tidskriften American Journal of Human Genetics. Resultaten kan få stor betydelse för forskningen om ärftliga sjukdomar och för utveckling av nya diagnostiska metoder.
Den 13 och 14 juni 2008 uppförs operan Tosca i ett helt unikt arrangemang som återskapar och levandegör mycket av dess ursprung. De tre akterna spelas i tre olika historiska miljöer i Uppsala med några av Sveriges mest framstående solister.
Mörk materia och evolution i laboratoriet är ämnena för årets Celsius-Linnéföreläsningar som äger rum den 14 februari vid Uppsala universitet. De båda föreläsarna är båda internationellt ledande inom sina respektive områden.
När vissa metaller formas är det vanligt att en del av arbetsmaterialet fastnar på verktygen som sedan repar metallytan, så kallad galling. Magnus Hanson vid Uppsala universitet har i sin avhandling studerat fenomenet och hur man, genom att förändra materialet i verktygen, kan undvika att metallerna fastnar. Han försvarar sin avhandling den 15 februari.
Odling av räkor och fisk i tropiska kustområden beskrivs ofta som ett miljövänligt sätt att bekämpa fattigdom, men i själva verket har odlingen negativa konsekvenser för både lokalbefolkningen och miljön. I en avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 15 februari har kulturgeografen Daniel A. Bergquist studerat hur policies för hållbar utveckling kan slå så fel.
Vikingakvinnorna i Birka klädde sig betydligt mer utmanande än vi hittills har trott. När Mälardalen kristnades förändrades kvinnoklädseln, möjligen som följd av att den inte gillades av kyrkan. Det tror arkeologen Annika Larsson, som utgående från sin forskning vid Uppsala universitet har rekonstruerat en ny version av hur dräkten kan ha sett ut.
Forskare vid Uppsala universitet och KTH presenterar i dagens nätupplaga av tidskriften Science belägg för att deras teori om Jordens inre verkligen stämmer. Rönen kan bland annat få betydelse för förståelsen av jordens avkylning, liksom av stabiliteten hos det jordmagnetiska fältet.
Med hjälp av datoriserad bildanalys kan det i framtiden bli möjligt för röntgenläkare att känna på bilderna med hjälp av en tredimensionell mus. Erik Vidholm vid Uppsala universitet beskriver i sin avhandling utvecklingen av den nya tekniken, som gör det lättare att ställa diagnoser och planera behandlingen av till exempel cancer. Avhandlingen granskas den 8 februari.
Genetisk analys av saliv gör det möjligt att se om ett bytesdjur har blivit attackerat av en varg eller en hund. Anna-Karin Sundqvist har bland annat utvecklat metoder för detta i sin avhandling, som granskas vid Uppsala universitet den 8 februari. Hon visar också att risken för att hund-vargkorsningar ska föra in hundgener i vargflocken är liten.