Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, teknik

  • Våra stenåldershundar var inte särskilt skandinaviska

    De nordeuropeiska hundraser som finns i dag har inte sitt ursprung i skandinavisk varg som man tidigare trott. En ny studie från Uppsala universitet, som nyligen publicerades i BMC Evolutionary Biology, visar nämligen att stenåldershundarna inte var besläktade med lokala vargar, utan snarare med redan tämjda hundar från andra delar av världen.

  • Uppsala universitet startar utbildning i forensisk vetenskap

    Dagens brottsutredningar blir alltmer beroende av teknisk bevisning - något som skildras tydligt i den populära deckarserien CSI. I höst startar Uppsala universitet en unik tvärvetenskaplig utbildning som är skräddarsydd för den som tänker sig en yrkesbana vid t ex kriminalteknisk avdelning inom polisen eller laboratorier inom rättsväsendet.

  • Innehållsdesign gör undervisningsmaterialet mer flexibelt

    Hur kan de som producerar digitalt undervisningsmaterial försäkra sig om att materialet kommer att fungera även med framtida versioner av datorprogram och operativsystem? Svaret heter innehållsdesign. I en avhandling i pedagogik som granskas vid Uppsala universitet den 14 mars beskriver Monica Langerth Zetterman hur digitalt material kan göras mer flexibelt.

  • Mekanism av betydelse för normal fosterutveckling klarlagd

    Heparansulfat är en kolhydrat som tillverkas av nästan alla celler i kroppen. Det är allra viktigast under fosterutvecklingen, men heparansulfat är också involverad i t ex blodkärlsbildning, fettomsättning och njurfunktion hos vuxna. Nu har Uppsalaforskare identifierat den mekanism som kan styra den biologiska aktiviteten hos heparansulfat, vilket på sikt kan få medicinska tillämpningar.

  • Nytt verktyg för kartläggning av bananflugans genetik

    Bananflugan har länge varit viktig för att identifiera gener och mutationer som ligger bakom fysiska defekter, men forskningen har försvårats av bristen på effektiva metoder. I dagens nätupplaga av Nature Methods presenterar en europeisk forskargrupp, med forskare från Uppsala universitet, en helt ny forskningsresurs för att kartlägga bananflugans genetiska mutationer.

  • Nya rön om hjärnan ger behandling mot ätstörningar

    Upptäckten av hjärnans så kallade melanocortinsystem och dess centrala roll för aptitkontroll har öppnat för helt nya behandlingsmöjligheter av övervikt och anorexi. I det nya numret av den ansedda tidskriften Nature Reviews Drug Discovery publiceras en översikt om banbrytande forskning på detta område som författaren Jarl Wikberg och andra forskare utfört under snart två decennier.

  • Ny proteinupptäckt hjälper forskarna att förstå autoimmuna sjukdomar

    APS-1 är en ovanlig ärftlig sjukdom där immunsystemet attackerar kroppens egna organ. Inom ramen för ett stort EU-projekt, koordinerat av professor Olle Kämpe vid Uppsala universitet, har forskare nu lyckats identifiera ett protein som ger nya möjligheter att förstå både APS-1 och andra autoimmuna sjukdomar. Upptäckten publiceras i den amerikanska tidskriften The New England Journal of Medicine.

  • Dator lär ut musikens känslomässiga uttryck

    Datorprogram kan under vissa omständigheter vara lika bra som, eller till och med bättre än, en lärare när det gäller undervisning av känslomässigt uttryck i musik. Det visar Jessika Karlsson i sin avhandling i psykologi där hon presenterar en ny metod som kan användas musikundervisningen. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 14 mars.

  • Bostadsområdet påverkar ungas karriärmöjligheter

    Det bostadsområde man växer upp i får betydelse för karriären senare i livet, oavsett vilken familjebakgrund och vilka individuella egenskaper man har. Petra Sundlöf har i sin avhandling i kulturgeografi undersökt utbildning, sysselsättning och inkomst bland unga i Stockholmsregionen. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 7 mars.

  • Ideellt arbete ger uttryck för vår syn på medborgarskap

    Hälften av Sveriges vuxna befolkning arbetar ideellt, men varför gör vi det? I en avhandling i teologi vid Uppsala universitet har Johan von Essen studerat vad arbetet betyder för dem som jobbar ideellt. Han disputerade den 29 februari.

  • Vi grälar på samma sätt som för 300 år sedan

    "Du har inte städat!", "Du har tagit den sista mjölken!" – när vi grälar gör vi det oftast genom att klandra andra för deras beteende, visar en ny avhandling vid Uppsala universitet. Marie Sörlin har studerat ett antal fiktiva gräl i svensk dramatik från de senaste 300 åren och kommit fram till att vi fortfarande grälar på samma sätt som på 1700-talet. Hon disputerade den 1 mars.

  • Studievägledare lär sig leda nya vägar

    Nya regler för antagning och flera nya studieprogram: Uppsalas universitetsutbildningar genomgår, liksom i övriga Sverige, stora förändringar och gymnasieeleverna måste få aktuell information. Den 6 mars samlas över hundra av regionens studievägledare på Ångströmlaboratoriet för att bli uppdaterade inför vårens ansökningar.

  • Svensk idéhistoria fyller 75 år

    I mars 1933 installerades Johan Nordström som den förste svenske professorn i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Hur såg lärdomshistorien ut då, hur ser den ut idag och vad kan vi förvänta oss av framtiden? På 75-årsjubileet måndagen den 3 mars diskuteras de här frågorna i form av ett symposium och en minnesföreläsning i Universitetshuset.

  • Darwin hade fel om hönans vilda ursprung

    Charles Darwin ansåg att tamhönan enbart härstammar från den röda djungelhönan, men nu visar ny forskning från Uppsala universitet att hönans vilda ursprung är mer komplicerad än så.

  • Avhandling ger viktigt bidrag till kärnavfallsfrågan

    Kärnavfall måste lagras under mycket säkra förhållanden under lång tid för att bli ofarligt. Med s k transmutation skulle avfallets mängd och farlighet kunnat minskas, men idag fungerar tekniken endast i laboratorieskala. Angelica Öhrn presenterar i sin avhandling data som tidigare saknats i utvecklingsarbetet av en storskalig reaktor för transmutation. Disputationen äger rum den 29 februari.

  • Artes firar tio framgångsrika år av teknisk utveckling

    För tio år sedan startade Artes, ett nationellt nätverk för forskning om inbyggda system. Den 5 mars firar nätverket sina framgångar med en stor sammankomst i Stockholm där företrädare för forskning, näringsliv och finansiärer reflekterar över vad Artes betytt för den tekniska utvecklingen.

  • Digitala bilder kräver egen geometri

    Att förstå komplexa digitala bilder blir allt viktigare t.ex. inom sjukvården. Men den klassiska geometrin gäller inte för digitala linjer, eftersom dessa har andra egenskaper än en klassisk linje. I en avhandling vid Uppsala universitet, som granskas den 29 februari, visar matematikern Erik Melin hur man kan konstruera digitala linjer, kurvor och ytor med hjälp av en annan topologi.

  • Ny avhandling kan ge bättre kvalitetsarbete på kliniker

    Många sjukhuskliniker har ett aktivt kvalitetsarbete, men det kan vara svårt att välja den av många tillgängliga metoder som passar verksamheten bäst. Civilekonomen och medicinaren Stefan Kunkel har i sin avhandling kartlagt hur kvalitetsarbetet bedrivs i praktiken och presenterar praktiska verktyg som underlättar förbättringar. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 3 mars.

  • Gustaf Adolfsmedaljörer utsedda

    Fyra universitetsanställda har tilldelats årets Gustaf Adolfsmedaljer för sina insatser vid Uppsala universitet. Medaljerna överlämnas vid en högtid i universitetshuset den 24 maj.

  • IRF5-genen en universell riskfaktor för autoimmuna sjukdomar?

    Samma gen som ökar risken för autoimmuna sjukdomar som SLE och reumatoid artrit ökar även risken för den neurologiska sjukdomen multipel skleros (MS). Det visar en internationell genetisk studie som publicerades den 20 februari i nätupplagan av Journal of Medical Genetics.

Visa mer