Kröningar, triumftåg, bröllop och begravningar var betydelsefulla evenemang i Europa under 1600-talet. Då visade samhällets elit upp sig och befäste sin sociala position. En del av ståten vid begravningarna bestod i praktfullt broderade fanor. Cecilia Candréus, som är den första som disputerar inom ämnet textilvetenskap vid Uppsala universitet, har studerat dessa begravningsfanor närmare.
Omkring 30% av alla som drabbas av cancer ordineras strålbehandling. Det är viktigt att kunna maximera stråldosen till tumören samtidigt som den hålls så låg som möjligt i övrig, frisk vävnad. Peter Kimstrand vid Uppsala universitet har arbetat med att utveckla en modell för träffsäker svept protonstrålning.
Vilket är vårt etiska ansvar gentemot kommande generationer, och hur kan detta ansvar hjälpa oss att handskas med konkreta problem som rör framtiden? Teologen Lars Löfquist har utvärderat olika etiska teorier med utgångspunkt i diskussionen om hanteringen av kärnkraftsavfall. Han försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 9 maj.
18 månader efter diagnosen är tonåringar som drabbats av cancer mindre nedstämda och oroliga än sina friska kamrater. Två år senare beskriver de både problem och positiva erfarenheter. Elisabet Mattsson har i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 8 maj, undersökt hur unga reagerar i samband med cancer.
På 1720-talet, under Arvid Horns regering, lades den ekonomiska politiken om för att få Sverige på fötter efter freden i Nystad. Importen skulle minska till förmån för den inhemska produktionen. Lili-Annè Aldman har i sin avhandling studerat Stockholms textila importörers anpassning till den nya politiken. Hon lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 8 maj.
Acritarcher är fossil av små encelliga organismer som kan berätta om den tidigaste utvecklingen av liv på jorden. Men de kan också användas som ett fiffigt sätt att jämföra berg från olika kontinenter – och kanske även som ett sätt att hitta olja. Den 16 maj lägger Sebastian Willman fram sin avhandling om dessa spännande organismer vid Uppsala universitet.
För sex år sedan kunde läkaren Henry Engler för första gången visa en bild av hur Alzheimers sjukdom ”såg ut” i hjärnan. Därefter har han arbetat vidare med att avbilda även andra sjukdomar i hjärnan. Den 10 maj disputerar han vid Uppsala universitet.
Uppsala universitet och Akademiska Hus – hyresgäst och hyresvärd - har kommit på ett nytt sätt att samarbeta för att minska energianvändningen. Projektet kommer både att ge miljövinster och spara pengar för båda parter.
Frukt och grönsaker som är rika på nitrat skyddar magsäcken från skador. Det sker genom att nitrat omvandlas till nitrit av bakterierna i munhålan, och sedan blir till biologiskt aktiv kväveoxid i magsäcken. Joel Petersson vid Uppsala universitet beskriver processen i sin avhandling, som granskas den 9 maj. Upptäckten visar också att antibakteriella munvatten kan vara skadliga för magen.
Genom att studera hur signalsubstansen orexin påverkar signaleringen inuti celler har Lisa Johansson upptäckt tidigare okända mekanismer som i ett längre perspektiv kan ha betydelse för utveckling av läkemedel mot sömnstörningar. Den 2 maj lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.
Konsistoriet (styrelsen vid Uppsala universitet) fastställde vid sammanträdet den 22 april 2008 ett nytt mål- och strategidokument för Uppsala universitet. Därmed ersätts det tidigare dokumentet, daterat juni 2000.
Uppsala universitets jämställdhetspris, som i år delas ut för första gången, går till Uppsala studentkårs jämlikhetsgrupp. Studentkåren får priset bland annat för sin granskning av universitetets jämställdhetsplaner. Prisutdelningen sker den 24 april.
Uppsalaprofessorn och nobelpristagaren Kai Siegbahn, som skulle ha fyllt 90 år i april, får en egen, permanent utställning på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet. Utställningen ”Kai Siegbahn och ESCA” invigs onsdagen den 23 april med ett symposium där forskare berättar om Siegbahns arbete och om den forskning som idag pågår på Ångströmlaboratoriet.
För snabb, säker och billig framställning av läkemedel behövs fördjupad kunskap om de industriella processerna. Jörgen Samuelsson har i sitt avhandlingsarbete gjort avsevärda framsteg när det gäller kromatografi, den vanligaste industriella tekniken för rening och analys av läkemedel. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 25 april.
Vid Uppsala univeristet finns sedan 40 år landets enda farmaceutiska fakultet. Detta jubileum firas med en högtid den 24 april med intressanta föreläsare och särskilt inbjudna gäster.
Många hygienprodukter innehåller UV-filter. I solskyddskrämer finns de för att skydda huden, men de kemiska egenskaper som ger UV-filtren en god skyddande effekt kan ibland leda till problem för miljö och hälsa. En studie av Jeanette Axelsson, utförd på fågelembryon, visar att de kan ha skadliga effekter på reproduktionsorganen. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 19 april.
Både tonårsflickor och -pojkar anser att preventivmedel i första hand är flickornas ansvar. Ifall de själva eller deras partner skulle bli gravida ses abort som ett självklart val. Det menar Maria Ekstrand, som har undersökt ungdomars syn på risker i samband med sex. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 25 april.
Att mäta läkemedelshalter i torkat blod istället för i färskt är både smidigare och säkrare. Det visar kemisten Mikaela Malm, som också gjort en analysmetod som i förlängningen kan minska dödligheten i Afrika. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 18 april.
När krig tar slut förväntas tidigare bittra fiender leva tillsammans. Men känslorna ändras inte lika snabbt som ett fredsavtal skrivs under. Karen Brounéus har studerat människor i försoningsprocesser efter inbördeskrig. Hennes resultat är omvälvande och oroande - trakasserier och våld drabbar ofta de som vittnat efter konflikter. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 18 april.
Genom att studera genetisk variation hos arter ökar man kunskapen om hur evolutionen sker, vilket är viktig för att förstå hur arter reagerar och anpassar sig till ett förändrat klimat. Anna-Karin Kolseth, som disputerade vid Uppsala universitet den 4 april, har undersökt växten ögontröst på Gotland, och bland annat fått fram uppgifter som kan rädda en sällsynt variant av arten från utrotning.