Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, teknik

  • Onödiga cellgiftsbehandlingar kan undvikas genom proteinstudier

    40 procent av alla kvinnor som drabbas av bröstcancer i Sverige behandlas med cellgifter. Många av dem behandlas i onödan, vilket beror på bristfälliga prognostiska faktorer. Cecilia Ahlin har undersökt hur prognosen kan förbättras ifall man mäter förekomsten av ett visst protein, cyklin A, i tumören. Hon lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 21 maj.

  • Hjärnskador orsakade av missbruk kan bli behandlingsbara

    Missbruk av opiater leder till cellskador i hjärnan, som man hittills betraktat som bestående. Nu visar Uppsalaforskare att det kan vara möjligt att reparera en del av skadorna med hjälp av tillväxthormonet HGH. Studien publiceras i senaste numret av Proceedings of the National Academy of Sciences.

  • Stöd för samband mellan TWAR-bakterie och hjärtsjukdom

    Marie Edvinsson har undersökt förekomsten av TWAR-bakterier i vävnadsprover från patienter med hjärtkärlsjukdom och visar att de kan påvisas i så många fall att det ger stöd för teorin att det finns ett samband. Hon disputerar den 23 maj vid Uppsala universitet.

  • Upptäckt av nya funktioner hos laboratorieframställda enzymer

    Sanela Kurtovic har i sin avhandling identifierat hur enzymer med nya funktioner kan upptäckas bland laboratorieframställda hybridenzymer. Denna kunskap kan användas både för att förstå mer om evolution på molekylär nivå och för tillämpningar inom bioteknikindustrin. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 23 maj.

  • Sharon Stone till Uppsala universitet - En stjärna som brinner för att hjälpa

    För den svenska publiken är Sharon Stone mest känd för sina filmroller. Men när hon, tisdagen den 27 maj, kommer till Uppsala universitet är det hennes engagemang för freds- och konfliktfrågor som är i fokus. Innan ett öppet panelsamtal i universitetsaulan bjuds media in till en pressträff.

  • Mikrorobotar framställda med ny multilagerteknik

    Niklas Snis har framställt förflyttningsenheter till två nya mikrorobotar genom att använda två olika material, ett hårt och ett flexibelt, i multilager. En ny teknik för att montera ihop alla moduler i robotarna presenteras också i hans avhandling. Den 23 maj disputerar han vid Uppsala universitet.

  • EU:s demokratisering kräver nationella initiativ

    Björn Lindberg har undersökt möjligheten att öka demokratin inom EU genom ökad konkurrens mellan partierna i EU och val över nationsgränserna. Han kommer fram till att en sådan förändring kräver initiativ och engagemang från partierna på nationell nivå. Disputationen äger rum den 22 maj vid Uppsala universitet.

  • Internationellt forskarmöte om pulsåderbråck i Uppsala

    Den 22 maj samlas internationella forskare i Uppsala för att diskutera olika aspekter av sjukdomen pulsåderbråck och dess behandling. Uppsala län var först i Sverige med screening av alla 65-åriga män och nu följer andra län efter.

  • Teater, visningar och biologer på stan när Linné firas

    Uppsala universitet arrangerar och deltar i många aktiviteter både i trädgårdarna och på stan när Linnés födelsedag ska firas igen året efter det stora jubileet. Flera biologer visar upp och berättar om sin forskning i Linnés fotspår.

  • Tarmsjukdomar kan orsakas av kroppens immunförsvar

    Crohns sjukdom och ulcerös kolit kan orsakas av att kroppen utvecklar antikroppar mot proteiner i de slemproducerande bägarcellerna i tarmen. Därmed skulle de räknas till de så kallade autoimmuna sjukdomarna. Det visar Brita Ardesjö i sin avhandling som försvarar vid Uppsala universitet den 15 maj.

  • Skräddarsydd sjukgymnastik förkortar vårdbehovet

    Med hjälp av ett frågeformulär som sjukgymnasten Maria Sandborgh utvecklat och testat kan behandlingen anpassas bättre till varje patient. Viktigt är bland annat om patienten känner rädsla för rörelser, eller ha låg tilltro till den egna förmågan att utföra aktiviteter som är viktiga för patienten. Den 16 maj lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.

  • Matematik kan beskriva beslut i djurvärlden

    Fåglar, fiskar och zebror - många djur håller gärna samman vi förflyttning. Dessutom kan en enkel, matematisk regel beskriva vad som styr valet av riktning. Det visar ett forskningssamarbete mellan Uppsalamatematikern David Sumpter och biologiska forskare vid Leeds University, som publiceras i nya numret av PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences.

  • Ny hyperkänslig metod mäter hormoner

    Extremt känslig diagnostiska metoder för att mäta hormoner kan bli en skjuts framåt för kunskapen om och behandling av en rad vanliga folksjukdomar, liksom av ofrivillig barnlöshet och infertilitet. Mark Kushnir har i sin avhandling, som han lägger fram vid Uppsala universitet den 16 maj, utvecklat sådana metoder som redan visat sig hålla måttet mer än väl.

  • Livets mening fångas i samtal med andra men upplevs inifrån

    Hur upplever vi känslan av mening i livet och vad är det som behövs för att vi ska kunna granska, värdera och kanske omvärdera vad som är meningsfullt? Religionsfilosofen Lena Edlund ger i sin avhandling en bild av detta baserad på ett brett spektrum av filosofiska tankegångar. Den 16 maj disputerar hon vid Uppsala universitet.

  • Ultraljud och röntgen hade liten inverkan på fostrens utveckling

    Ultraljudsundersökningar och röntgen under fosterstadiet verkar inte ha någon större inverkan på hjärnans utveckling, visar en studie vid Uppsala universitet. Karin Glimskär Stålberg har undersökt personer födda på 70- och 80-talet och lägger fram sin avhandling den 16 maj. - Man bör komma ihåg att dagens ultraljud innebär betydligt högre energinivåer än vad man använde då, betonar hon.

  • Lovande kandidater för framtida tumörmedicin

    Det pågår en intensiv forskning för att försöka få fram ämnen som skulle kunna användas för mycket tumörspecifik behandling av svår cancer. Ylva Almqvist, som lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 17 maj, har hittat två mycket lovande ämnen för tjocktarmscancer.

  • Människans syn duger inte för forskning om fåglars syn

    De vackraste fågelhannarna lockar fler honor och lyckas därmed bäst i reproduktionen. Det är utgångspunkten för många studier om sexuell selektion hos fåglar. Men är det rimligt att utgå från att fåglarna ser detsamma som vi ser? Uppsalaforskare visar i en studie som publiceras i det senaste numret av tidskriften American Naturalist att vår mänskliga syn inte duger som instrument.

  • Om himmel och helvete på medeltiden

    Genom att studera handskrifter på latin från 800-talet och framåt har Georg Stenborg gjort den första vetenskapliga utgåvan av en text från medeltiden om himmel och helvete. Den 10 maj läggs avhandlingen fram vid Uppsala universitet.

  • Sista smörjelsen - vardagsdramatik under medeltiden

    Bikt, nattvard och sista smörjelsen - det fick de sjuka av prästen under medeltiden och under 1500-talet. Det syftade till att de sjuka skulle tillfriskna eller dö saliga. Detta är den historiska bakgrunden till dagens själavårdstradition. Stina Fallberg Sundmark vid Uppsala universitet skriver i sin avhandling om kyrkans roll i det vardagliga livet under medeltiden och under 1500-talet.

  • Stark koppling mellan yttrandefrihet och författarrätt

    Upphovsrätten har alltid präglats av motsättningen mellan det fria och tillgängliga, som ofta kopplas till yttrandefrihet, och upphovsmannens rätt till sitt verk. Men ser man till historien finns det också ett starkt samband mellan dessa rättigheter, där yttrandefriheten var en förutsättning för författarrätten. Det visar Gunnar Petris avhandling, som granskas vid Uppsala universitet den 9 maj.

Visa mer