Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, teknik

  • Mjukt yttre hjälper enzymer att klara kyla

    Många organismer klarar sig utmärkt i mycket kall miljö - trots att kroppens enzymer behöver värme för att arbeta snabbt. Forskare från Uppsala och Tromsö visar i en ny studie att dessa organismer har enzymer med mjukare yta - en upptäckt som kan bli mycket användbar vid design av nya proteiner för industriella ändamål.

  • Ny upptäckt om tillväxtfaktor kan bli genombrott för cancerforskning

    En forskargrupp vid Ludwiginstitutet och Uppsala universitet har upptäckt en helt ny signalväg för en tillväxtfaktor som har avgörande betydelse för cancercellers överlevnad och tillväxt. Fynden, som publiceras i dagens nätupplaga av Nature Cell Biology, öppnar ett helt nytt landskap för forskningen om bland annat bröst- och prostatacancer.

  • Samarbete med Indien ska ge nanoteknologin nya verktyg

    En forskargrupp vid Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet ska leda ett samarbetsprojekt mellan EU och Indien inom teoretisk materialvetenskap. Målet att hitta nya material för tillämpningar inom nanoteknologi.

  • Konferens: Enzymfamilj med stor potential inom biotekniken

    I nästa vecka samlas över hundra forskare i Uppsala till en internationell konferens om proteinforskning. Det handlar om glutationtransferaser - en familj enzymer som främst är känd för att oskadliggöra giftiga ämnen i kroppens celler. Detta forskningsområde är högintressant såväl inom läkemedelsindustrin och biotekniken som inom grundforskningen.

  • Den vita hästens genetik avslöjad

    Den vita hästen är en ikon för upphöjelse och värdighet som haft en enorm kulturell betydelse över hela världen. Forskare vid Uppsala universitet och SLU kan nu visa att vita hästar bär en specifik mutation som uppkom för tusentals år sedan. Detta anlag ökar också risken för melanom, vilket gör rönen medicinskt mycket intressanta. Studien publiceras idag i nätupplagan av Nature Genetics.

  • Forskare i molekylärgenetik får Uppsalas Fernströmpris

    Mats Nilsson får Uppsala universitets Fernströmpris. Nilsson får priset för sitt arbete med att utveckla nya tekniker för att studera sjukdomar på molekylär nivå. - Det känns otroligt roligt att få detta erkännande av min forskning. Jag hoppas att fler får upp ögonen för det här spännande forskningsfältet i och med priset, säger han.

  • Mångsidigt protein får blodet att både rinna och koagulera

    Protein-C-hämmaren är ett protein som finns i många varianter och kan ha rakt motsatta effekter i olika sammanhang. Det kan hämma både de enzym som får blodet att koagulera och de som förhindrar koagulering, och kan därför spela en viktig roll för medicinska behandlingar. En grupp Uppsalaforskare har studerat proteinet närmare, och resultaten publiceras idag i The Journal of Biological Chemistry.

  • Ny upptäckt ett steg mot bättre diabetesbehandling

    Uppsalaforskare presenterar i dagens nummer av den ansedda tidskriften Cell Metabolism nya rön, som kastar ljus över de processer som styr frisättningen av det blodsockersänkande hormonet insulin. Upptäckten bygger på utveckling av nya bildanalysmetoder som möjliggör detaljstudier av skeenden alldeles innanför membranet på de insulinfrisättande cellerna.

  • De första "skaldjuren" satt fast på havsbottnen

    De första skaldjuren levde fastsittande på havsbottnen, med ett fjälliknande skal som endast delvis täckte mjukdelarna. Ur dessa kan dagens musslor och andra tvåskaliga djur ha utvecklats, visar nya studier av Uppsalaforskare. Resultaten finns publicerade i det senaste numret av den brittiska tidskriften Biology Letters, och i en tidigare artikel i den amerikanska tidskriften Geology.

  • Viktig länk funnen i vattendjurens väg upp på land

    Nya unikt bevarade fossil från Lettland berättar om en av de avgörande händelserna i vår egen evolutionära historia, när våra förfäder lämnade vattnet och tog steget upp på land. Uppsalaforskare har tillsammans med internationella kolleger rekonstruerat delar av djuret och förklarar dess utveckling i det senaste numret av tidskriften Nature.

  • Forskare påvisar evolutionärt bevarade könsskillnader i hjärnan

    Det finns vissa biologiska skillnader mellan könen när det gäller genuttryck i hjärnbarken, som är desamma hos människa och andra primater. Detta tyder på att skillnaderna uppstått för länge sedan och bevarats genom evolutionen. Det visar en ny studie som i fredags publicerades i tidskriften PLoS Genetics.

  • Linnéstöd till starka Uppsalamiljöer

    184 miljoner under tio år i Linnéstöd. Det blev resultatet för Uppsala universitet när Vetenskapsrådet och Formas avslöjade att 20 av 105 ansökningar beviljats stöd. Tre av dessa tillhör Uppsala universitet och en är en gemensam satsning mellan Karolinska institutet och Uppsala universitet.

  • Tinnitus kan behandlas genom vägledd självhjälp

    Nästan var femte svensk lider av tinnitus. Något medicinskt botemedel finns inte, men flera studier har visat att kognitiv beteendeterapi (KBT) kan minska de besvär tinnitus ibland leder till. Viktor Kaldo har studerat KBT-behandling genom så kallad vägledd självhjälp, en metod som enligt honom är både tidseffektiv och ger goda resultat. Han disputerade vid Uppsala universitet den 13 juni.

  • Uppsala universitet - en del av Högskolan på Gotland

    Vad har Högskolan på Gotland gemensamt med Uppsala universitet? Jo, insikten om att studenterna måste kunna påverka innehållet i sin utbildning även efter att de påbörjat sina studier – utan att börja om. Därför inleder nu de båda lärosätena ett samarbete inom ett koncept som heter Liberal Education.

  • Nästa års utbildningsplatser fördelade

    Vetenskapsområdena för humaniora och samhällsvetenskap samt medicin och farmaci ökar med sammanlagt 324 platser nästa år. Det beslutade konsistoriet, universitetets styrelse, idag.

  • Ett steg på vägen mot effektivare lagring av väte

    Ett internationellt forskarlag under ledning av professor Rajeev Ahuja vid Uppsala universitet har på atomär skala kartlagt hur väte frisätts från nanopartiklar tillverkade av magnesium – ett lovande material för lagring av väte. Resultaten finns publicerade i nätupplagan av tidskriften Proceedings of the National Academy of Science (PNAS).

  • Vendeltid i sin fulla glans i utställning om Valsgärde

    Utsmyckade hjälmar, praktfulla svärd, keramik och vardagsföremål. Vendeltiden, som föregick Vikingatiden, är i blickpunkten för en ny permanent utställning på Museum Gustavianum. Det är de unika, orörda gravarna i Valsgärde utanför Uppsala som får levandegöra svensk historia från folkvandringstid ända fram till medeltid.

  • Ny metod avslöjar virus-värd interaktioner i mikrobiella samhällen

    Genom att använda små DNA-fragment från mikroorganismer i sura undervattenskällor har amerikanska och en svensk forskare för första gången lyckats länka viruspopulationer till deras värdorganismer i ett mikrobiellt samhälle. Denna metod kan sannolikt utvecklas även för andra miljöer, t ex i tarmfloran. Studien publicerades i senaste numret av tidskriften Science.

  • Blixtar och åskskydd i fokus på internationell konferens

    Hur skyddar man sig själv och elektronisk utrustning mot åska? Vilken inverkan har blixtar på miljön, och på vilket sätt kan de användas som en global termometer? Bland annat dessa frågor besvaras på en internationell konferens om åskskydd vid Uppsala universitet den 23-26 juni.

  • Ny bok om EU och den svenska arbetsmarknaden

    Kan den fria rörligheten inom EU för varor, tjänster, arbete och kapital förenas med rätten till fackliga stridsåtgärder enligt den svenska modellen? Debatten om detta problem analyseras i en ny bok av Karl-Göran Algotsson, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

Visa mer