Allt fler nyfödda väger oproportionerligt mycket i förhållande till sin ålder och längd. De här barnen löper ökad risk att senare i livet drabbas av viktrelaterade hälsoproblem, och riskerar även själva att få överviktiga barn, visar en ny avhandling av Fredrik Ahlsson vid Uppsala universitet. Avhandlingen granskas den 12 september.
Antisemitismen fanns som ett bakgrundbrus i det svenska samhället under andra världskriget och bidrog till diskrimineringen av judiska flyktingar. Historikern Karin Kvist Geverts har i sin avhandling undersökt den svenska flyktingpolitiken under andra världskriget i detaljs och disputerar vid Uppsala universitet den 19 september.
Våld mot kvinnor inom familjen har även allvarliga konsekvenser även för barnens tillväxt, hälsa och överlevnad. Kajsa Åsling Monemi vid Uppsala universitet har studerat kvinnor och deras barn i Bangladesh och Nicaragua, och visar bland annat att de barn vars mammor utsatts för våld växte sämre och blev sjuka oftare än andra. Avhandlingen granskas den 17 september.
I hård internationell konkurrens har Uppsala universitets forskning om typ1-diabetes fått ett mångmiljonanslag av amerikanska Juvenile Diabetes Research Foundation. De blir därmed en av tre grupper i världen som får bygga upp ett transplantationscentrum.
Finlands förre president Martti Ahtisaari håller årets Dag Hammarskjöldföreläsning vid Uppsala universitet, den 18 september i närvaro av Kronprinsessan Victoria. De senaste åren har han haft flera viktiga fredsuppdrag i bland annat Indonesien, Irak och Kosovo.
Livet i våra världshav hotas, många arter är rödlistade och kräver en politik som snabbt kan leda till hållbart fiske. I en ny bok ger forskaren Gloria Gallardo ett sociologiskt och ekonomiskt perspektiv på en fråga som hittills framför allt handlat om biologi.
Flytande vatten är något vi alla använder varje dag och tror oss veta hur det fungerar, men vetenskapligt finns det många kunskapsluckor och forskningsfältet är mycket intensivt. En internationell forskargrupp visar nu för första gången experimentellt stöd för en ny kontroversiell teori, som öppnar nya möjligheter för framtida forskning om vatten. Rönen publiceras i Natures nätupplaga idag.
Förmågan att kunna dricka och tåla mjölk kan ha haft en enorm betydelse för Europas kulturella utveckling. I ett stort EU-projekt, som startar idag och koordineras från Uppsala universitet, ska forskare nu undersöka när och var denna egenskap uppstått och vad den betytt.
Så kallade intelligenta datorbaserade metoder för klassificering av till exempel patientprover har i 25 år utvärderats med hjälp av två metoder som helt dominerat forskningen. Nu visar forskare i beräkningsmedicin vid Uppsala universitet att denna metodik är värdelös för praktiska problem. Artikel publiceras i tidskriften Pattern Recognition Letters.
Många organismer klarar sig utmärkt i mycket kall miljö - trots att kroppens enzymer behöver värme för att arbeta snabbt. Forskare från Uppsala och Tromsö visar i en ny studie att dessa organismer har enzymer med mjukare yta - en upptäckt som kan bli mycket användbar vid design av nya proteiner för industriella ändamål.
En forskargrupp vid Ludwiginstitutet och Uppsala universitet har upptäckt en helt ny signalväg för en tillväxtfaktor som har avgörande betydelse för cancercellers överlevnad och tillväxt. Fynden, som publiceras i dagens nätupplaga av Nature Cell Biology, öppnar ett helt nytt landskap för forskningen om bland annat bröst- och prostatacancer.
En forskargrupp vid Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet ska leda ett samarbetsprojekt mellan EU och Indien inom teoretisk materialvetenskap. Målet att hitta nya material för tillämpningar inom nanoteknologi.
I nästa vecka samlas över hundra forskare i Uppsala till en internationell konferens om proteinforskning. Det handlar om glutationtransferaser - en familj enzymer som främst är känd för att oskadliggöra giftiga ämnen i kroppens celler. Detta forskningsområde är högintressant såväl inom läkemedelsindustrin och biotekniken som inom grundforskningen.
Den vita hästen är en ikon för upphöjelse och värdighet som haft en enorm kulturell betydelse över hela världen. Forskare vid Uppsala universitet och SLU kan nu visa att vita hästar bär en specifik mutation som uppkom för tusentals år sedan. Detta anlag ökar också risken för melanom, vilket gör rönen medicinskt mycket intressanta. Studien publiceras idag i nätupplagan av Nature Genetics.
Mats Nilsson får Uppsala universitets Fernströmpris. Nilsson får priset för sitt arbete med att utveckla nya tekniker för att studera sjukdomar på molekylär nivå. - Det känns otroligt roligt att få detta erkännande av min forskning. Jag hoppas att fler får upp ögonen för det här spännande forskningsfältet i och med priset, säger han.
Protein-C-hämmaren är ett protein som finns i många varianter och kan ha rakt motsatta effekter i olika sammanhang. Det kan hämma både de enzym som får blodet att koagulera och de som förhindrar koagulering, och kan därför spela en viktig roll för medicinska behandlingar. En grupp Uppsalaforskare har studerat proteinet närmare, och resultaten publiceras idag i The Journal of Biological Chemistry.
Uppsalaforskare presenterar i dagens nummer av den ansedda tidskriften Cell Metabolism nya rön, som kastar ljus över de processer som styr frisättningen av det blodsockersänkande hormonet insulin. Upptäckten bygger på utveckling av nya bildanalysmetoder som möjliggör detaljstudier av skeenden alldeles innanför membranet på de insulinfrisättande cellerna.
De första skaldjuren levde fastsittande på havsbottnen, med ett fjälliknande skal som endast delvis täckte mjukdelarna. Ur dessa kan dagens musslor och andra tvåskaliga djur ha utvecklats, visar nya studier av Uppsalaforskare. Resultaten finns publicerade i det senaste numret av den brittiska tidskriften Biology Letters, och i en tidigare artikel i den amerikanska tidskriften Geology.
Nya unikt bevarade fossil från Lettland berättar om en av de avgörande händelserna i vår egen evolutionära historia, när våra förfäder lämnade vattnet och tog steget upp på land. Uppsalaforskare har tillsammans med internationella kolleger rekonstruerat delar av djuret och förklarar dess utveckling i det senaste numret av tidskriften Nature.
Det finns vissa biologiska skillnader mellan könen när det gäller genuttryck i hjärnbarken, som är desamma hos människa och andra primater. Detta tyder på att skillnaderna uppstått för länge sedan och bevarats genom evolutionen. Det visar en ny studie som i fredags publicerades i tidskriften PLoS Genetics.