Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, teknik

  • Nu startar insamling av data inför experimenten på CERN

    Nu börjar de nordiska länderna lagra och bearbeta data från det största vetenskapliga experimentet genom tiderna, det så kallade LHC-projektet på CERN. Den 3 oktober uppmärksammas detta både internationellt och nationellt. Medier hälsas välkomna till Siegbahnsalen, Ångströmlaboratoriet, där fysikforskare tillsammans med UPPMAX kommer att inviga den lokala delen av det nordiska gridnätverket.

  • Avancerat system för endorfin och opiater redan hos de första ryggradsdjuren

    Endorfiner är välkända som förmedlare av smärtlindring och belöningskänsla. Dessa och flera andra signalämnen åstadkommer detta via fyra olika receptorer på nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Forskare vid Uppsala universitet har nu funnit att alla fyra receptorerna fanns redan i de tidiga ryggradsdjuren och alltså uppstod för minst 450 miljoner år sedan.

  • Internationell konferens om kängurumetoden

    Det började i Colombia där man lät mammorna bära sina för tidigt födda barn nära sin egen kropp för att hålla värmen när de tekniska resurserna inte räckte till. Nu sprids kängurumetoden över världen eftersom forskning visat på att den har stora fördelar för både barn, föräldrar och vården. Den 6-7 oktober samlas forskare i Uppsala för att utbyta erfarenheter och diskutera riktlinjer.

  • Föreläsningar ger genusperspektiv på djurs livsstrategier

    Patricia A. Gowaty, professor i evolutionsbiologi vid University of California, föreläser vid Uppsala universitet den 1 och 2 oktober. Gowaty är känd för sina feministiska analyser av evolutionsteori, som går ut på att se individers beteende utgående från individuella skillnader i stället för könsskillnader. I föreläsningarna slår hon bl a hål på flera antaganden om honors och hanars reproduktion.

  • Känslighet för cellgifter påverkar behandlingen

    Bättre kunskap om hur barn reagerar på cellgifter ökar möjligheterna att skräddarsy behandlingen mot cancer. Barnläkaren Josefine Palle visar i sin avhandling att känsligheten för cellgifter påverkar effekten av cellgiftsbehandlingen hos barn som lider av leukemivarianten AML. Den 26 september lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.

  • Engagerade patienter känner större kontroll över sin diabetes

    Patienter med diabetes typ 2 känner att de har större kontroll över sin sjukdom om behandlingen är en dialog mellan vårdgivare och patient än om de bara blir tillsagda hur de ska göra. Men blodsockerkontrollen blir inte bättre. Det behövs en diskussion om hur patientutbildning ska bedrivas i primärvården, menar legitimerade dietisten Eva Thors Adolfsson i sin avhandling.

  • Frankrikes ambassadör talar EU med Uppsalastudenter

    På tisdag, den 30 september, kommer Frankrikes ambassadör Joël De Zorzi på officiellt besök till Uppsala. På programmet står bland annat ett samtal om EU med studenter och gymnasieelever och en öppen föreläsning om vad Frankrike vill prioritera som EU:s ordförandeland.

  • Dags för höstens populärvetenskapliga föreläsningar!

    Naturfotografen Mattias Klum och evolutionsforskarna Hans Ellegren och Anna Qvarnström inleder höstens öppna föreläsningsserie som startar nu på måndag, den 29 september, med rubriken "Biologisk mångfald - behövs den?"

  • Genetiska skador hos minibakterier i bladlöss och myror repareras genom kopieringsfel

    Bladlöss och myror bär på minibakterier som producerar nödvändiga aminosyror och vitaminer. Minibakterierna har en mycket liten arvsmassa och många trasiga gener. Nu presenterar Uppsalaforskare experimentella resultat som visar att upprepade fel under omvandlingen av DNA till protein räddar funktionen hos de skadade generna.

  • Tvärvetenskaplig konferens ger ökad kunskap om livsnödvändiga kemikalier

    Om man känner till ett ämnes kemiska egenskaper är det också möjligt att förutsäga vilken biologisk effekt ämnet har, kunskap som kan användas bland annat för att riskbedöma kemikalier och skapa nya läkemedel. Detta diskuteras som bäst vid Uppsala universitet, där 250 forskare från hela världen deltar i konferensen EuroQSAR 2008.

  • Mycket skoj för unga på Forskarfredag

    Ta DNA-prov på ditt hår eller träffa människoätande myggor på Stora torget. Eller ta reda på mer om hur man blir artist och spela kort med robothundar på Grand. Det är bara några exempel på en lång rad aktiviteter som barn och unga kan göra gratis tillsammans med Uppsala universitets forskare på fredag.

  • Nya program inom humaniora till nästa höst

    Vid dagens sammanträde beslutade universitetets styrelse, konsistoriet, att inrätta fyra nya kandidatprogram inom humaniora. Med de nya utbildningarna vill man möta studenternas önskemål och arbetsmarknadens behov.

  • Inga stora nyheter i budgetpropositionen

    Uppsala universitet får vänta på de utlovade förstärkningarna till forskningen. Budgetpropositionen innehåller inga stora nyheter, varken när det gäller utbildning eller forskning.

  • Missbruk av anabola steroider kan ge beroende

    Missbruk av anabola steroider kan ge samma typ av beroende som missbruk av andra droger. Det visar Carolina Birgner i sin avhandling som hon lägger fram den 26 september vid Uppsala universitet. Hon visar också på en mekanism som kan förklara varför personer som missbrukar anabola steroider ofta blir våldsamma och att intag av anabola steroider kan påverka effekten av andra droger.

  • Den ökade spridningen av ekar är på både gott och ont

    Människan påverkar på olika sätt hur ekar förökar sig och hur egenskaper vandrar mellan olika arter av ek. Spridningen och genblandningen kan påverka både träets kvalitet och trädens anpassning till det lokala klimatet. Johan Fogelqvist har i sin avhandling studerat hur den genetiska variationen hos ekar och andra växter varierar med hur växterna sprider sig.

  • Språkvetarna utser hedersdoktor

    Ernst Håkon Jahr, framstående språkforskare och tidigare rektor vid universitetet i Agder, Norge, har utsetts till hedersdoktor vid språkvetenskapliga fakulteten.

  • Urtida fiskar hade anlag för fingrar

    Tetrapoderna, de första fyrbenta landdjuren, anses vara de första organismer som hade fingrar och tår. Nu visar forskare vid Uppsala universitet att det inte stämmer. Genom att använda medicinsk röntgen har de funnit anlag till fingrar i fenorna hos fossil från "övergångsdjuret" Panderichthys, vilket tyder på anlagen för fingrar uppstod betydligt tidigare än man trott.

  • Forskare varnar för antibiotikaresistensens effekter

    I en debattartikel i den brittiska medicinska tidskriften BMJ varnar forskare från bland annat Uppsala universitet för effekterna av den okontrollerade användningen av antibiotiska i världen. Den utgör ett allvarligt hot mot viktiga medicinska behandlingar, som organtransplantationer, kirurgi och cellgiftsbehandlingar mot cancer.

  • Så skapas en artist

    Talangprogram som Fame Factory och Idol hör till de mest sedda på tv, men hur går det egentligen till när nya artister skapas? Medie- och genusforskaren Hillevi Ganetz vid Uppsala universitet har studerat processen med fokus på genus och sexualitet. Vem får spela gitarr, och har det någon betydelse om det är en kille eller tjej som gråter i direktsändning? Svaren ger hon i sin bok Talangfabriken.

  • Läkemedel i miljön kan orsaka sänkt fertilitet och könsbyte hos grodor

    Grodor är känsligare för hormonstörande miljögifter än vad man hittills trott. Hanliga yngel som får simma i vatten med relevanta nivåer av ett sådant ämne får sänkt fertilitet eller omvandlas till honor visar en avhandling av ekotoxikologen Irina Gyllenhammar vid Uppsala universitet. Disputationen äger rum den 26 september.

Visa mer