Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, teknik

  • Kriget påverkar irakiers hälsa värre efter flykten

    Risken för depression är större hos irakiska soldater som deltog i Gulfkriget än hos civila. Däremot visar överraskande nog ingen av grupperna några tecken på posttraumatisk stress tio år efter kriget - utom de irakier som lämnat Irak. Det visar en studie som publiceras i det nya numret av den vetenskapliga tidskriften the New Iraqi Journal of Medicine.

  • Årets pedagogiska pristagare utsedda

    Nu är 2008 års pedagogiska pristagare utsedda vid Uppsala universitet - för framstående insatser inom grundutbildningen. Årets pristagare heter Raimo Raag, Thomas Bull, John Heinius, Truls Gårdmark, Arnold Pears och Arabella Nylund.

  • Årets Lindahlsföreläsningar om penningpolitik

    En av världens ledande experter på penningpolitik, vice riksbankschef Lars E. O. Svensson, föreläser om penningpolitik i teori och praktik vid årets Lindahlföreläsningar vid Uppsala universitet den 28-30 oktober.

  • Nyupptäckt mekanism kan förklara Beckwith-Wiedemanns syndrom

    Uppsalaforskare har upptäckt en mekanism som tystar ner flera gener i ett område av kromosomen helt. Rönen, som presenteras i dagens nätupplaga av Molecular cell, har betydelse för att förstå orsaken till sjukdomen Beckwith-Wiedemanns syndrom.

  • Unikt konstskåp från 1600-talet finns nu på internet

    I det Augsburgska konstskåpet från 1632 samlades exotiska ting, nya uppfinningar och tekniskt komplicerade föremål. Konstskåpet tillhörde ursprungligen Gustav II Adolf, men skänktes senare till Uppsala universitet. Från och med idag finns detta unika universalmuseum i miniatyr också i en virtuell presentation på internet.

  • Fler svenskar extremt negativa till mångfald

    Andelen svenskar med extremt negativa attityder till mångfald ökar, särskilt bland kvinnor och högskoleutbildade. En växande majoritet svenskar anser att religiösa friskolor hindrar integreringen av invandrare i det svenska samhället. Det är några av resultaten i årets Mångfaldsbarometer från sociologiska institutionen vid Uppsala universitet.

  • Framtidens skola i fokus på höstens Forskning pågår

    Vad vet vi idag som kommer att påverka det framtida lärandet? Den 27 oktober presenterar forskare vid Uppsala universitet de senaste forskningsrönen inom utbildningsområdet på konferensen "Forskning pågår - att lära för och om framtiden". Bland talarna finns universitetets nya gästlärare Mattias Klum, som föreläser om hur man måste engagera människor känslomässigt för att åstadkomma förändring.

  • Konkurrenskraftig forskning ger Uppsala en fördel

    Idag presenterade regeringen forsknings- och innovationspropositionen som innebär en förstärkning av forskningen till landets universitet med cirka fem miljarder kronor de närmaste fyra åren. En nyhet är att en tredjedel av förstärkningen, 1.8 miljarder kronor, kommer att styras till ett 20-tal strategiskt utvalda områden inom bland annat medicin-, klimat- och energiforskning och fredsforskning.

  • Närstudie av rörelsehindrade elevers vardag visar vägen

    Hur skolvardagen ser ut för grundskoleelever med rörelsehinder beror på summan av en rad faktorer där både barn och vuxna deltar. I en unik studie visar etnologen Göran Nygren vid Uppsala universitet hur det kan vara i skolan när man är rörelsehindrad. Han berör det sociala livet, kunskapsinhämtningen och faktorer som är avgörande för om eleven känner att han/hon tillhör gruppen.

  • Börjar användning av "att" (att) försvinna?

    Ett språk förändras med tiden och när det gäller svenskan hävdas ibland att bruket av "att" minskar. Men Kristina Hagren visar i sin avhandling, som läggs fram vid Uppsala universitet den 25 oktober, att det ser mycket olika ut i olika delar av Sverige.

  • Ny metod tar tempen på fusionsreaktorn

    För att fusionskraften ska bli kommersiellt gångbar krävs bättre sätt att mäta temperaturen och effekten i en fusionsreaktor. Henrik Sjöstrand visar i sin avhandling en ny metod för detta. Han lägger fram sin avhandling 24 oktober vid Uppsala universitet.

  • Utbildningsvetarna har utsett hedersdoktor

    Monique de Saint Martin, som bland annat studerat elitskolor i Frankrike, har utsetts till ny hedersdoktor vid utbildningsvetenskapliga fakulteten.

  • Huden kan bli torrare av hudkrämer

    Många upplever att så fort man börjat använda en kräm måste man fortsätta; slutar man smörja sig blir huden torrare än den var när man började. Och nu finns forskning som för första gången bekräftar att normal hud kan bli torrare av krämer. Izabela Buraczewska presenterar resultaten i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 24 oktober.

  • Effektivare nässprej med pulver

    Genom att ge läkemedel i form av ett pulver i en nässprej kan läkemedlet få en snabbare effekt än med en tablett och bättre än med en vanlig nässprej. Det kan vara särskilt effektivt för att behandla migrän och annan smärta, illamående och sömnsvårigheter. Det visar Nelly Fransén, som lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 24 oktober.

  • Metallisk kiselhydrid en väg till bättre supraledare

    En internationell forskargrupp ledd av professor Rajeev Ahuja vid Uppsala universitet har beräknat hur kiselhydrid under högt tryck genomgår en förändring till ett metallstadium som skulle kunna resultera i superkonduktivitet. Dessa rön publiceras i veckans nätupplaga av Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America (PNAS).

  • Företagsekonomen firar 50 tillsammans med alumner

    Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet fyller 50 år. Det firas bland annat med föreläsningar och en jubileumsfest den 17 oktober. I anslutning till jubileet håller alumniföreningen sin årliga Alumnidag.

  • Små liv i fokus på Olof Rudbeckdagen

    För att kunna arbeta för en hög livskvalitet för människor i alla åldrar krävs medicinsk kunskap om de riktigt små barnens utveckling. Olof Rudbeckdagen den 17 oktober har temat små liv, stor forskning. Flera framstående forskare föreläser om livets första skede.

  • Antibiotika bör inte ges för ofarliga bakterier i urinen

    Många äldre har bakterier i urinen som är helt ofarliga och därför inte behöver behandlas med antibiotika. I sin avhandling presenterar distriktsläkaren Nils Rodhe en metod för att snabbt kunna avgöra om en bakterieinfektion bör behandlas eller inte, ett viktigt steg mot att minska antibiotikaanvändningen i samhället. Disputationen äger rum den 25 oktober vid Uppsala universitet.

  • Medicinare och farmaceuter utser nya hedersdoktorer

    Nu har årets nya hedersdoktorer på medicinska och farmaceutiska fakulteten, Uppsala universitet, utsetts. En av dem är världsledande njurforskare, den andre har gjort banbrytande upptäckter om hur läkemedel omsätts i kroppen, vilket bland annat lett fram till ett helt nytt forskningsfält.

Visa mer