Risk är något en brandman måste förhålla sig till i sitt yrke. Vilka strategier skaffar man sig för att hantera risk och vilken bild av yrkesrollen finns i organisationen? I ett nytt forskningsprojekt vid centrum för genusvetenskap ska fyra forskare följa vardagen på en brandstation.
Vilken bild av Sverige förmedlas i läroböcker i svenska som andraspråk och vilken syn på eleverna förmedlas? Jörgen Mattlar har i sin avhandling analyserat fem läroböcker och visar att de innehåller ideologiska budskap och tycks ha ambitionen att få eleverna att anamma svenska värderingar. Disputationen äger rum den 5 december vid Uppsala universitet.
It is a well-known fact in drug trials that individuals can respond just as well to placebos, sugar pills, as to the active drug. But it is difficult to explain why only certain people get better from placebos. Swedish researchers now have now found gene variants that can impact the placebo effect and a mechanism in the brain that characterizes those who respond to placebos.
Langerhanska öar är insulinproducerande celler som genom transplantation kan hjälpa patienter med typ-1-diabetes. Sara Bohman visar i sin avhandling att man kan minska avstötningen betydligt genom att kapsla in dem med ett ämne från brunalger. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 5 december.
Det är ett välkänt faktum i läkemedelsprövningar att personer kan svara lika bra på placebo som på det aktiva läkemedlet. Däremot är det svårt att förklara varför bara vissa personer förbättras av sockerpillret. En grupp forskare vid universiteten i Uppsala och Göteborg har nu hittat genvarianter som kan påverka placeboeffekten och en mekanism i hjärnan som kännetecknar de som svarar på placebo.
Clas Linnman vid Uppsala universitets institution för psykologi har påvisat förändringar i nacken och i hjärnan på whiplashpatienter. Resultaten kan leda vidare till en bättre förståelse för vad som orsakar den kroniska smärtan och till en mer individanpassad vård. Clas Linnman lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 3 december.
Ett protein har inte bara en speciell aminosyrasekvens, det måste också ha rätt veckad struktur för att fungera som det ska i kroppen. I en internationell studie ledd av Per Jemth vid Uppsala universitet visas nu hur denna veckning går till.
Influensaläkemedlet Tamiflu är ett potent och viktigt försvar mot framtida influensapandemier. På senare tid har man dock börjat se ökad resistensutveckling mot detta viktiga läkemedel. Forskningsrådet FORMAS har nu beviljat 5.9 miljoner till ett nytt forskningsprojekt som ska undersöka resistensutvecklingen hos influensavirus och hur läkemedlet Tamiflu beter sig i miljön.
Hur skyddar samhället kvinnor när det gäller handel med kvinnor för sexuella ändamål? Genom att koppla en legalisering av prostitution till frågan om handel med kvinnor vill Jenny Westerstrand visa att debattörerna i prostitutionsfrågan har olika åsikter om hur lagen ska behandla kvinnor. Jenny Westerstrand försvarar den 28 november sin avhandling "Mellan mäns händer" vid Uppsala universitet.
"De är nog hälsosamma, men förmodligen onödiga. Åtminstone för mig." Så tycker många om så kallade funktionella livsmedel. Det är också svårt även för vårdpersonal att veta vad dessa livsmedel gör, vilket pekar på att mer pålitlig information behövs. Detta visar nutritionisten Eva Landström i sin avhandling, som hon presenterar vid Uppsala universitet den 28 november.
Ämnet simvastatin dödar cancerceller och kan minska risken för blodpropp hos cancerpatienter. Experimentiella studier visar också att låga doser simvastatin kan minska risken för att drabbas av bl a prostatacancer och för att den ska sprida sig i kroppen. Apotekaren Mikael Åberg lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 21 november 2008, kl. 9.15 på Akademiska sjukhuset, ingång 50.
Vid analys av kliniska studier används i vissa fall statistiska modeller som inte fungerar tillfredställande. Maria Kjellsson visar i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 21 november, att läkemedelseffekter både kan underskattas och överskattas och föreslår lösningar på problemet.
Varför är magneter magnetiska? Vad fanns innan Big Bang? Varför har vatten ingen smak eller lukt? Det är exempel på frågor som länets sjätteklassare kommer att ställa till några av universitetets forskare i universitetsaulan den 21 november.
Bygemenskapen i det svenska bondesamhället var kanske inte den gemenskap schablonbilden ofta kan måla upp. Byarna var uppdelade i en grupp rika och bofasta bönder, och en grupp fattiga som flyttade från socken till socken och hade mindre inflytande. Det menar Jonas Lindström i sin avhandling, som han presenterar vid Uppsala universitet 21 november.
Bestråla det sjuka organet med ljus och ett effektivt läkemedel aktiveras i kroppen. Det är målet för forskning som går ut på att koppla en verksam läkemedelssubstans till en peptid och undersöka hur den ändrar form vid ljusbestrålning. Miranda Varedian visar i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 27 november, lovande resultat i den riktningen.
Konsensus ligger ofta bakom politiska och juridiska beslut i demokratier, men detsamma gäller faktiskt också i fisksamhällen. Det visar Uppsalamatematikern David Sumpter och biologiforskare från Leeds University i en ny studie i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.
Sammansättningen av bakteriers DNA kan förändras snabbt om vissa typer av DNA-reparationssystem inaktiveras. Med en ny metod visar Uppsalaforskare resultat som kan förklara varför DNA varierar hos olika organismer och vilka genetiska mekanismer som styr detta.
För att hedra årets Nobelpristagare Jean-Marie Gustave Le Clézio och ge alla intresserade en inblick i hans verk arrangeras en svensk-fransk afton "I sällskap med Le Clézio" den 14 november.
På fredag den 14 november är det dags för installation av Uppsala universitets nya professorer. Denna vecka presenterar de sig för Uppsalabor och arbetskamrater med korta, offentliga föreläsningar i universitetshuset.
Ett funktionshinder kan spela stor roll för i vilka situationer man riskerar att utsättas för brott, men också för ens möjligheter att senare beskriva situationen i polisförhör. Både polis och socialtjänst måste bli bättre på att se detta, menar Denise Malmberg vid Uppsala universitet, som tillsammans med Kerstin Färm vid FoU Välfärd har undersökt funktionshindrade brottsoffers situation.