Varför har vissa av våra gener utvecklats snabbare än andra? En utbredd teori är att naturligt urval i enlighet med Darwins teori kan förklara detta, men en studie som letts av en forskargrupp vid Uppsala universitet och idag publiceras i tidskriften PLoS Biology ger nu stöd för att en helt neutral process i arvsmassan bidragit väsentligt till utvecklingen.
För att inspirera och entusiasmera elever till kemi och naturvetenskap inleder Uppsala kommun och fakulteten för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet ett samarbete med Microsoft. Tanken är bland annat att uppmuntra lärare till fler klassrumsexperiment. Till sin hjälp har de kemistudenter från Uppsala universitet.
"Granne med Förintelsen" är rubriken på en föreläsningsserie som startar vid Uppsala universitet tisdagen den 3 februari. Under sammanlagt sex föreläsningar belyses det svenska förhållandet till de judiska flyktingarna, agerandet under folkmordet och även begreppet Förintelsen ur olika infallsvinklar, till stor del utifrån ny forskning.
Trådlösa sensornätverk planeras för allt från det smarta hemmet och övervakning av patienters hälsotillstånd, till förvarning om sprickbildning i viktiga konstruktioner och upptäckt av miljöfarliga utsläpp. Hur den trådlösa kommunikationen mellan sensorerna bör utformas för bästa möjliga energiutnyttjande visar Erik Björnemo i sin avhandling. Disputationen äger rum den 30 januari.
Trots att dyning förekommer cirka 50 procent av tiden i Östersjön, och ännu oftare i större hav, tar man i allmänhet inte hänsyn till det i klimatmodeller. Björn Carlssons avhandling från Uppsala universitet visar att det är viktigt att ta hänsyn till dessa för att göra mer trovärdiga klimatsimuleringar.
103 doktorer varav 17 hedersdoktorer promoveras och flera priser delas ut vid vinterpromotionen den 23 januari i Universitetshusets aula. Flera av de nya hedersdoktorerna håller öppna föreläsningar under sitt besök i Uppsala.
En forskargrupp från Uppsala universitet visar nu att otrogna honor av arten ciklidfiskar påverkar hannarnas spermier. Ökad konkurrens ger både snabbare och större spermier och forskningsresultaten som nu presenteras i den vetenskapliga tidskriften PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences, visar således på den mytomspunna storlekens betydelse.
Varför visar våra husdjur en så häpnadsväckande variation i färgteckning när vilda djur har en så enhetlig färg inom respektive art? Ny forskning från Uppsala universitet och SLU baserat på en analys av tamgris och vildsvin visar nu att detta främst beror på att människan under tusentals år bedrivit ett medvetet urval för att förändra husdjurens färg. Studien publiceras idag i PLoS Genetics.
I en artikel i dagens Nature beskriver Uppsalaforskaren Martin Brazeau skallen och käkarna hos en fisk som levde för cirka 410 miljoner år sedan. Studien kan ge viktiga ledtrådar till de käkförsedda ryggradsdjurens, och därmed vår egen, uppkomst.
Patienter med lungsjukdomen KOL har ofta svårt att hålla vikten, och bland magra patienter är sjukligheten och dödligheten större än bland andra. Runa Hallin vid Uppsala universitet har undersökt underviktiga KOL-patienter, och visar bland annat att det är viktigt att fånga upp denna grupp så tidigt som möjligt för att försöka förebygga viktnedgången. Avhandlingen granskas den 16 januari.
Genom att studera hur barns olika förmågor och beteenden förhåller sig till ADHD-symptom har Cecilia Wåhlstedt kommit fram till ny kunskap som på sikt kan leda till mer individuellt anpassade stödåtgärderder. Den 16 januari lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.
Ett internationellt forskarteam, där Uppsalaforskare haft en viktig roll, har lyckats bestämma mitokondrie-DNA hos den utrotade pungvargen och kan därmed visa dess släktskap med nu levande arter. Resultaten, som idag publiceras i tidskriften Genome Research, har betydelse för kunskap om utrotningshotade arter, för museernas konserveringstekniker och öppnar för spännande museiforskning framöver.
Ett internationellt forskarteam, där Uppsalaforskare haft en viktig roll, har lyckats bestämma mitokondrie-DNA hos den utrotade pungvargen och kan därmed visa dess släktskap med nu levande arter. Resultaten, som idag publiceras i tidskriften Genome Research, har betydelse för kunskap om utrotningshotade arter, för museernas konserveringstekniker och öppnar för spännande museiforskning framöver.
De senaste årtiondenas molekylärbiologiska framsteg har visat att otrohet är mycket vanligare hos socialt monogama arter än vad man tidigare trott, bland annat hos många fågelarter. Mårten Hjernquist visar i sin avhandling att hanars attraktivitet, miljön och växelverkan dem emellan påverkar otrohet hos halsbandsflugsnappare.
Under högt tryck förändras kalciums kristallstruktur till en ovanlig form. Detta visar för första gången en svensk-amerikansk forskargrupp i teoretiska beräkningar som publiceras i denna veckas nätupplaga av ansedda tidskriften Proceedings of the National Academy of Science. Rönen öppnar nya möjligheter att hitta framtidens material för supraledare.
Den nyss publicerade årliga rapporten States in Armed Conflict från Uppsala konfliktdataprogram (UCDP) vid institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet, innehåller såväl positiva som negativa nyheter om utvecklingen av konflikter i världen.
När de flesta går på julledighet repeterar Uppsala universitets symfoniorkester frenetiskt. Den 26 december går nämligen flyget till Shanghai för närmare 80 musiker. Akademiska kapellet är inbjudna av Shanghai Municipal Performance Company för en tiodagarsturné.
Nyligen bekräftades att människans arvsmassa ursprungligen är fyrdubblad vilket skedde före uppkomsten av de käkförsedda ryggradsdjuren. Noggrann kartläggning av flera genfamiljer visar nu att människans utvecklingslinje sedan dess förlorat många gener som finns kvar i andra djurgrupper. Vissa ryggradsdjur har dubblerat arvsmassan ytterligare en gång och har därför fler gener än människan.
Teologin om försoning med människor, Gud och livssituationen blir bara användbar för människor om den tar hänsyn till lidandet i deras liv. Det visar Sofia Camnerin i sin avhandling som hon försvarar vid Uppsala universitet den 19 december.
Vad är det som är fel med skolmatematiken? Istället för att väcka elevernas leklust och självkänsla inger den ångest och resultaten blir allt sämre. Sverker Lundins avhandling är ett bidrag till samtalet om vad som måste förändrar för att matematikundervisningen i skolan ska förbättras. Disputationen ägde rum den 15 december vid Uppsala universitet.