Effektiv behandling mot ms
Nu visar forskare vid Uppsala universitet att det är möjligt att stoppa sjukdomen multipel skleros, ms. Genom att behandla patienter med blodstamceller har man lyckats stoppa sjukdomsförloppet.
Ämnen: Vetenskap, teknik
-
-
Europeisk integration mellan visioner och verklighet
Är EU tillräckligt integrerad för att kunna hantera de stora utmaningarna för framtiden? I boken Europaperspektiv 2009, som lanseras vid ett seminarium på Norra Latin den 4 februari, presenteras aktuell forskning om europeisk integration. Dagen avslutas med att tidigare statsminister Göran Persson ger sina reflektioner inför det svenska ordförandeskapet.
-
Ny bok med kroppen i fokus
Vad är en kropp? Vilka förväntningar, begär, tankar och känslor väcker kroppar? I boken Body Claims presenterar åtta Uppsalaforskare vid Centrum för genusvetenskap hur kroppens betydelse kan variera i olika sammanhang - från hur en gravid forskare bemöts i sitt fältarbete till hur tvetydig könstillhörighet och könsbyten kan öppna för en komplexare förståelse för naturens "queerhet".
-
Supereffektiv metalljonkälla
En svensk forskare blir först i världen med att visa att sputtring med hög effekt kan åstadkomma en användbar jonström som är större än urladdningsströmmen, och dessutom utföras helt utan gas. Den nya tekniken kan förbättra existerande processer och öppnar upp för helt nya typer av tillämpningar.
-
Låg energiomsättning hos patienter med schizofreni
Patienter med schizofreni har en lägre viloenergiomsättning än förväntat och även en förändrad förbränning under arbete. Det visar Björn Nilsson i en avhandling som läggs fram vid Uppsala Universitet 31 januari. Resultaten kan leda till bättre förståelse av den viktuppgång och den kroppsliga ohälsa som många schizofrenipatienter drabbas av.
-
Astronomiska underverk på Museum Gustavianum
En exakt bronskopia av ett av världens mest exklusiva fynd finns nu att beskåda på Museum Gustavianum i Uppsala. Det astronomiska instrumentet, Antikytheramekanismen, är ett fornfynd daterat runt 100 f. Kr, som bland annat använts för att beräkna himlakropparnas läge. Utställningen ”Räkna med astronomi” öppnar den 31 januari.
-
Evolutionen drivs inte enbart av naturligt urval
Varför har vissa av våra gener utvecklats snabbare än andra? En utbredd teori är att naturligt urval i enlighet med Darwins teori kan förklara detta, men en studie som letts av en forskargrupp vid Uppsala universitet och idag publiceras i tidskriften PLoS Biology ger nu stöd för att en helt neutral process i arvsmassan bidragit väsentligt till utvecklingen.
-
Studenter blir mentorer för lärare i kemi
För att inspirera och entusiasmera elever till kemi och naturvetenskap inleder Uppsala kommun och fakulteten för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet ett samarbete med Microsoft. Tanken är bland annat att uppmuntra lärare till fler klassrumsexperiment. Till sin hjälp har de kemistudenter från Uppsala universitet.
-
Sveriges förhållande till Förintelsen belyses i föreläsningsserie
"Granne med Förintelsen" är rubriken på en föreläsningsserie som startar vid Uppsala universitet tisdagen den 3 februari. Under sammanlagt sex föreläsningar belyses det svenska förhållandet till de judiska flyktingarna, agerandet under folkmordet och även begreppet Förintelsen ur olika infallsvinklar, till stor del utifrån ny forskning.
-
Enkla sensornoder ger uthålliga, smarta nätverk
Trådlösa sensornätverk planeras för allt från det smarta hemmet och övervakning av patienters hälsotillstånd, till förvarning om sprickbildning i viktiga konstruktioner och upptäckt av miljöfarliga utsläpp. Hur den trådlösa kommunikationen mellan sensorerna bör utformas för bästa möjliga energiutnyttjande visar Erik Björnemo i sin avhandling. Disputationen äger rum den 30 januari.
-
Trovärdigare klimatsimuleringar
Trots att dyning förekommer cirka 50 procent av tiden i Östersjön, och ännu oftare i större hav, tar man i allmänhet inte hänsyn till det i klimatmodeller. Björn Carlssons avhandling från Uppsala universitet visar att det är viktigt att ta hänsyn till dessa för att göra mer trovärdiga klimatsimuleringar.
-
Vinterpromotion och hedersföreläsningar
103 doktorer varav 17 hedersdoktorer promoveras och flera priser delas ut vid vinterpromotionen den 23 januari i Universitetshusets aula. Flera av de nya hedersdoktorerna håller öppna föreläsningar under sitt besök i Uppsala.
-
Otrohet ger snabbare spermier
En forskargrupp från Uppsala universitet visar nu att otrogna honor av arten ciklidfiskar påverkar hannarnas spermier. Ökad konkurrens ger både snabbare och större spermier och forskningsresultaten som nu presenteras i den vetenskapliga tidskriften PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences, visar således på den mytomspunna storlekens betydelse.
-
Så bytte husdjuren färg
Varför visar våra husdjur en så häpnadsväckande variation i färgteckning när vilda djur har en så enhetlig färg inom respektive art? Ny forskning från Uppsala universitet och SLU baserat på en analys av tamgris och vildsvin visar nu att detta främst beror på att människan under tusentals år bedrivit ett medvetet urval för att förändra husdjurens färg. Studien publiceras idag i PLoS Genetics.
-
Ny pusselbit i historien om människans uppkomst
I en artikel i dagens Nature beskriver Uppsalaforskaren Martin Brazeau skallen och käkarna hos en fisk som levde för cirka 410 miljoner år sedan. Studien kan ge viktiga ledtrådar till de käkförsedda ryggradsdjurens, och därmed vår egen, uppkomst.
-
Viktigt att förebygga viktminskning hos KOL-patienter
Patienter med lungsjukdomen KOL har ofta svårt att hålla vikten, och bland magra patienter är sjukligheten och dödligheten större än bland andra. Runa Hallin vid Uppsala universitet har undersökt underviktiga KOL-patienter, och visar bland annat att det är viktigt att fånga upp denna grupp så tidigt som möjligt för att försöka förebygga viktnedgången. Avhandlingen granskas den 16 januari.
-
Avhandling ger ny kunskap om ADHD hos barn
Genom att studera hur barns olika förmågor och beteenden förhåller sig till ADHD-symptom har Cecilia Wåhlstedt kommit fram till ny kunskap som på sikt kan leda till mer individuellt anpassade stödåtgärderder. Den 16 januari lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.
-
Uppdaterat: Pungvargs DNA gör museiföremål högintressanta
Ett internationellt forskarteam, där Uppsalaforskare haft en viktig roll, har lyckats bestämma mitokondrie-DNA hos den utrotade pungvargen och kan därmed visa dess släktskap med nu levande arter. Resultaten, som idag publiceras i tidskriften Genome Research, har betydelse för kunskap om utrotningshotade arter, för museernas konserveringstekniker och öppnar för spännande museiforskning framöver.
-
Pungvargs DNA gör museiföremål högintressanta
Ett internationellt forskarteam, där Uppsalaforskare haft en viktig roll, har lyckats bestämma mitokondrie-DNA hos den utrotade pungvargen och kan därmed visa dess släktskap med nu levande arter. Resultaten, som idag publiceras i tidskriften Genome Research, har betydelse för kunskap om utrotningshotade arter, för museernas konserveringstekniker och öppnar för spännande museiforskning framöver.
-
Attraktiv hane med bra bo minskar risk för otrohet
De senaste årtiondenas molekylärbiologiska framsteg har visat att otrohet är mycket vanligare hos socialt monogama arter än vad man tidigare trott, bland annat hos många fågelarter. Mårten Hjernquist visar i sin avhandling att hanars attraktivitet, miljön och växelverkan dem emellan påverkar otrohet hos halsbandsflugsnappare.
Visa mer
Loading...