Torsdagen den 12 februari är det dags för 2009 års Celsius- Linnéföreläsning vid Uppsala universitet. Inbjudna talare är James H. Brown, professor i ekologi och Douglas Hofstadter, professor i kognitionsvetenskap och datavetenskap, båda framstående forskare inom sina respektive ämnesområden.
Den aggressiva cancerformen neuroblastom hos barn har studerats i en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet den 27 februari 2009. Förhoppningen är att resultaten kan ligga till grund för nya kliniska prövningar och nya behandlingsmetoder för att i framtiden kunna ge de drabbade barnen en bättre prognos.
Undervisningen i islam ser inte likadan ut i alla muslimska friskolor. I en avhandling i religionsdidaktik har Jenny Berglund studerat tre friskolor, och visar på stora olikheter mellan dem. Lärarna gör i första hand sina undervisningsval utifrån vad de anser att eleverna kommer att ha nytta av i det svenska samhället. Jenny Berglund disputerade vid Uppsala universitet den 6 februari.
De celler som frigörs vid astma frigörs också vid KOL och hjärtinfarkt. Nu visar en omfattande studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Genetics vilka genvarianter som ligger bakom dessa sjukdomstillstånd och även betydelsen av de eosinofila granulocyterna, en slags nyckelceller, för dessa inflammatoriska sjukdomar.
Hundar kan också få Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS) eller Lou Gehring’s disease och nu har forskare vid Uppsala universitet identifierat en mutation i en gen, SOD1, som ger upphov till dessa symptom hos flera hundraser, och det är samma gen som orsakar ALS hos människor.
Nu visar forskare vid Uppsala universitet att det är möjligt att stoppa sjukdomen multipel skleros, ms. Genom att behandla patienter med blodstamceller har man lyckats stoppa sjukdomsförloppet.
Är EU tillräckligt integrerad för att kunna hantera de stora utmaningarna för framtiden? I boken Europaperspektiv 2009, som lanseras vid ett seminarium på Norra Latin den 4 februari, presenteras aktuell forskning om europeisk integration. Dagen avslutas med att tidigare statsminister Göran Persson ger sina reflektioner inför det svenska ordförandeskapet.
Vad är en kropp? Vilka förväntningar, begär, tankar och känslor väcker kroppar? I boken Body Claims presenterar åtta Uppsalaforskare vid Centrum för genusvetenskap hur kroppens betydelse kan variera i olika sammanhang - från hur en gravid forskare bemöts i sitt fältarbete till hur tvetydig könstillhörighet och könsbyten kan öppna för en komplexare förståelse för naturens "queerhet".
En svensk forskare blir först i världen med att visa att sputtring med hög effekt kan åstadkomma en användbar jonström som är större än urladdningsströmmen, och dessutom utföras helt utan gas. Den nya tekniken kan förbättra existerande processer och öppnar upp för helt nya typer av tillämpningar.
Patienter med schizofreni har en lägre viloenergiomsättning än förväntat och även en förändrad förbränning under arbete. Det visar Björn Nilsson i en avhandling som läggs fram vid Uppsala Universitet 31 januari. Resultaten kan leda till bättre förståelse av den viktuppgång och den kroppsliga ohälsa som många schizofrenipatienter drabbas av.
En exakt bronskopia av ett av världens mest exklusiva fynd finns nu att beskåda på Museum Gustavianum i Uppsala. Det astronomiska instrumentet, Antikytheramekanismen, är ett fornfynd daterat runt 100 f. Kr, som bland annat använts för att beräkna himlakropparnas läge. Utställningen ”Räkna med astronomi” öppnar den 31 januari.
Varför har vissa av våra gener utvecklats snabbare än andra? En utbredd teori är att naturligt urval i enlighet med Darwins teori kan förklara detta, men en studie som letts av en forskargrupp vid Uppsala universitet och idag publiceras i tidskriften PLoS Biology ger nu stöd för att en helt neutral process i arvsmassan bidragit väsentligt till utvecklingen.
För att inspirera och entusiasmera elever till kemi och naturvetenskap inleder Uppsala kommun och fakulteten för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet ett samarbete med Microsoft. Tanken är bland annat att uppmuntra lärare till fler klassrumsexperiment. Till sin hjälp har de kemistudenter från Uppsala universitet.
"Granne med Förintelsen" är rubriken på en föreläsningsserie som startar vid Uppsala universitet tisdagen den 3 februari. Under sammanlagt sex föreläsningar belyses det svenska förhållandet till de judiska flyktingarna, agerandet under folkmordet och även begreppet Förintelsen ur olika infallsvinklar, till stor del utifrån ny forskning.
Trådlösa sensornätverk planeras för allt från det smarta hemmet och övervakning av patienters hälsotillstånd, till förvarning om sprickbildning i viktiga konstruktioner och upptäckt av miljöfarliga utsläpp. Hur den trådlösa kommunikationen mellan sensorerna bör utformas för bästa möjliga energiutnyttjande visar Erik Björnemo i sin avhandling. Disputationen äger rum den 30 januari.
Trots att dyning förekommer cirka 50 procent av tiden i Östersjön, och ännu oftare i större hav, tar man i allmänhet inte hänsyn till det i klimatmodeller. Björn Carlssons avhandling från Uppsala universitet visar att det är viktigt att ta hänsyn till dessa för att göra mer trovärdiga klimatsimuleringar.
103 doktorer varav 17 hedersdoktorer promoveras och flera priser delas ut vid vinterpromotionen den 23 januari i Universitetshusets aula. Flera av de nya hedersdoktorerna håller öppna föreläsningar under sitt besök i Uppsala.
En forskargrupp från Uppsala universitet visar nu att otrogna honor av arten ciklidfiskar påverkar hannarnas spermier. Ökad konkurrens ger både snabbare och större spermier och forskningsresultaten som nu presenteras i den vetenskapliga tidskriften PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences, visar således på den mytomspunna storlekens betydelse.
Varför visar våra husdjur en så häpnadsväckande variation i färgteckning när vilda djur har en så enhetlig färg inom respektive art? Ny forskning från Uppsala universitet och SLU baserat på en analys av tamgris och vildsvin visar nu att detta främst beror på att människan under tusentals år bedrivit ett medvetet urval för att förändra husdjurens färg. Studien publiceras idag i PLoS Genetics.
I en artikel i dagens Nature beskriver Uppsalaforskaren Martin Brazeau skallen och käkarna hos en fisk som levde för cirka 410 miljoner år sedan. Studien kan ge viktiga ledtrådar till de käkförsedda ryggradsdjurens, och därmed vår egen, uppkomst.