Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, teknik

  • Höga krav och förutfattade meningar kring skolmåltiden

    Måltiden som serveras hemma är idealet och både vuxna och barn har förutfattade meningar om skolmaten. Det har dietisten och doktoranden Christine Persson Osowski vid Uppsala universitet sett i sin avhandling där hon studerat den svenska skolmåltidens roll som offentlig måltid.

  • Pressinbjudan: Higgspartikeln firas på slottet

    Den 27 september firas upptäckten av Higgs partikel i Rikssalen på Uppsala slott, med öppna populärvetenskapliga föreläsningar av den ledande Cern-fysikern Fabiola Gianotti och nobelpristagaren Frank Wilczek. Allmänhet och media hälsas välkomna.

  • Var fjärde kvinna inte helt nöjd med vården i samband med abort

    Det finns utrymme att förbättra vårdkvaliteten inom abortvården utifrån ett patientperspektiv. Det visar Marlene Makenzius i en ny avhandling från Uppsala universitet. I sina studier har hon sett att var fjärde kvinna och hälften av de män som är involverade är inte helt nöjda med vården i samband med en abort. Aborten väckte existentiella tankar hos mer än hälften av kvinnorna.

  • Klonad receptor öppnar för ny bröst- och prostatacancerbehandling

    Forskare vid Uppsala universitet har klonat en T-cellsreceptor som binder till ett antigen associerat med prostatacancer och bröstcancer. T-celler som på genetisk väg försetts med denna T-cellsreceptor har förmåga att specifikt döda prostata och bröstcancerceller. Studien publiceras denna vecka i PNAS.

  • Låga värden av stresshormon hos unga med ADHD

    Ny forskning från Uppsala universitet visar att unga med ADHD har betydligt lägre kortisolvärden än barn utan denna diagnos. Dessa skillnader gentemot andra barn tycks öka med åldern.

  • Invigning av Rotary Peace Center

    I hård konkurrens utsågs Uppsala universitet i april 2011 till världens sjunde Rotary Peace Center. Den 18 september är det dags för invigning av ”Rotary Center for International Studies in Peace and Conflict Resolution” och de första studenterna är på plats.

  • SciLifeLab välkomnar regeringens satsning

    Idag presenterade regeringen innehållet i den kommande forsknings- och innovationspropositionen, som innehåller en särskild satsning på området life science. Bland annat får SciLifeLab ett årligt tillskott på 200 miljoner kronor.

  • Uppsala universitet välkomnar forskningssatsning

    Idag presenterade regeringen innehållet i den kommande forskningspropositionen vid en presskonferens i Stockholm. Bland annat kommer en stor satsning på life science där en stor del går till SciLifeLab i Uppsala-Stockholmsområdet, en plattform för forskning inom medicin och biologi, men också energi, miljö och material.

  • Kungliga Akademiska kapellet gästas av världskända operasångare

    Den 13 september ger Kungliga Akademiska kapellet, under ledning av Stefan Karpe, en operakonsert tillsammans med solisterna Alexandra Büchel, Emma Vetter, Mats Carlsson, Michael Weinius och Fredrik Zetterström i universitetets aula i Uppsala.

  • Lars Feuk tilldelas Eric K. Fernströms Svenska Pris 2012

    Lars Feuk tilldelas Eric K. Fernströms Svenska pris, vilket ges till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare. Lars Feuk får priset för sin världsledande forskning inom genetisk variation som lett till helt ny förståelse av vår arvsmassa och dess evolution i sjukdom och hälsa.

  • Ett steg framåt för ultrasnabb spinnelektronik

    I spinnbaserad elektronik utnyttjas elektronens spinn som informationsbärare. För att möta människans behov av allt snabbare elektronik behöver hastigheten ökas till max. Uppsalafysiker visar nu i tidskriften Nature Communications hur spinninformation kan överföras med hjälp av spinnströmmar i terahertztakt – vilket är tusen gånger snabbare än idag.

  • Starkare stöd till innovativa forskare inom life science

    Forskare med goda idéer inom life science går en ljusnande framtid till mötes. Uppsala universitet och Karolinska Institutet stärker nu sitt samarbete kring innovationsstöd och erbjuder gemensamt rådgivning till forskare som vill skydda sina idéer. Även life science- forskare vid andra högskolor och universitet kommer att kunna dra nytta av satsningen.

  • Prisceremoni för årets Kai Siegbahnpristagare

    Årets Kai Siegbahnpris överlämnas den 10 september till Dr. Claudio Masciovecchio från Elettra Synchotron Light Laboratory i Italien. Han ger också en föreläsning om frielektronlaserforskning i anslutning till prisceremonin.

  • Nya rön förklarar gångmönster hos häst och mus

    Forskare vid Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och deras samarbetspartners har upptäckt en specifik genvariant som har en avgörande betydelse för om en häst kan gå i passgång och om den kan trava rent i hög fart. Studien publiceras idag i Nature.

  • Uppsalas forskare tävlar i ”stand-up-SM”!

    Vem är bäst i Sverige på att presentera sin forskning? Det avgörs i den nya tävlingen Forskar Grand Prix! På bara tre minuter ska forskaren berätta om sin forskning på ett så fängslande, inspirerande och pedagogiskt sätt som möjligt. Publiken och en jury bestämmer tillsammans vem som vinner.

  • Kunskapens träd invigs i Botaniska trädgården

    Alla växtarter är släkt med varandra, som löv på samma träd. Det är tanken bakom Kunskapens träd – Blomväxternas släktträd, som är det senaste av Botaniska trädgårdens bildningsverktyg. Den 19 augusti klockan 12.00 invigs anläggningen av meteorologen Pär Holmgren.

  • Lokala nyckelgrupper räddar nyföddas liv i Vietnam

    Många barn som dör under nyföddhetsperioden skulle kunna överleva om den medicinska kunskap som finns idag var bättre spridd och använd i världen. En studie som genomförts i Quang Ninh-provinsen i norra Vietnam visar att man genom att bilda lokala grupper bestående av politiker och sjukvårdspersonal som stöttats av en faciliterare kunnat sänka dödligheten bland nyfödda med nära 50 procent.

  • Störning under fosterstadiet bakom svår ögonsjukdom

    Den medfödda ögonsjukdomen persisterande hyaloid leder till blödningar, näthinneavlossning och grumlig lins. Nu visar forskare vid Uppsala universitet i en modell för sjukdomen att den kan vara kopplad till ett för stort påslag av en tillväxtfaktor under fosterstadiet.

  • Nyfunnet insektsfossil kastar ljus över lång period utan fynd

    Ganska lite är känt om insekternas uppkomst och tidiga utveckling. De tidigaste fossilen man hittat är 400 miljoner år gamla men från de nästkommande 45 miljoner åren har inga fynd gjorts. Nu har forskare, från bland annat Uppsala universitet, hittat ett cirka 370 miljoner år gammalt fossil i Belgien som fått namnet Strudiella devonica. Fyndet presenteras i tidskriften Nature.

Visa mer