I en ny avhandling från Uppsala universitet om arbete i 1500-talets Sverige visar historikern Christopher Pihl hur bland annat kön tillsammans med civilstånd, ålder och social tillhörighet var mycket betydelsefulla faktorer för vem som kunde få vilka arbeten. I en jämförelse med idag har mycket förändrats medan flera betydelsefulla likheter kvarstår.
För första gången sedan 1971 har en ny avhandling om ett turkiskt språk lagts fram vid Uppsala universitet. Zsuzsanna Olach har i avhandlingen analyserat en karaimisk bibelöversättning skriven med det hebreiska alfabetet. Den Halich-karaimiska dialekten är idag är praktiskt taget utdöd och avhandlingen utgör därför en viktig dokumentation som bidrar till bevarandet av det karaimiska kulturarvet.
Nästa vecka blir Uppsala magnet för forskare, industriledare och beslutsfattare inom hälso- och sjukvård. Första dagen arrangeras av den brittiska tidskriften The Economist, medan SciLifeLab Uppsala är värd för konferensen dag två, med fokus på infektionssjukdomar och antibiotikaresistens.
I en stor internationell studie har grisens arvsmassa kartlagts. Forskare från Uppsala universitet och SLU har bidragit till studien genom att analysera de gener som haft störst betydelse inom tamgrisens utveckling samt genom att kartlägga grisens uppsättning av endogena retrovirus (ERV). Resultaten publiceras nu i de vetenskapliga tidskrifterna Nature och PNAS.
Bröstcancerpatienter som deltagit i grupprehabilitering under en vecka med bland annat kurators- och läkarsamtal drabbades inte av hög ångest i samma utsträckning som andra patienter. Det visar överläkaren och doktoranden Helena Granstam Björneklett i sin avhandling där hon studerat vilken effekt rehabilitering hade på kvinnornas ångest, depression och hälsorelaterade livskvalitet.
Vad vet man om Sverige i andra länder? Vad uppfattas som typiskt svenskt och hur har denna Sverigebild uppkommit och förändrats? Den 17 november finns forskargrupper från flera olika områden vid Uppsala universitet på plats på Museum Gustavianum för att berätta om och diskutera Sverigebilden i världen. Programmet bjuder på aktiviteter för hela famljen.
Barn till mödrar med bipolär sjukdom löper högre risk att födas för tidigt oavsett om mamman behandlats med stämningsstabiliserande läkemedel eller om hon står utan behandling. Det har forskare vid Uppsala universitet och KI sett i en ny studie. Om modern har en obehandlad bipolär sjukdom har barnet också en högre risk att drabbas av tillväxthämning under fosterlivet.
Den första november tillträdde Mohammad Fazlhashemi som professor i islamisk teologi och filosofi vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet. Professuren är den första i sitt slag i Sverige och ett viktigt led i en ny utbildningssatsning vid universitetet.
Kronisk lymfatisk leukemi är en sjukdom med mycket varierande prognos. Vissa patienter blir mycket sjukare än andra. Forskare från Uppsala universitet presenterar nu nya resultat som tyder på att mutationer i två specifika gener skulle kunna användas för att avgöra vilka behandlingar som passar bäst för enskilda patienter.
Forskare vid Uppsala universitet och Stockholms universitet har gjort en omfattande genetisk studie av sill och strömming runt våra kuster. Forskningen visar att det finns relativt få men mycket tydliga genetiska skillnader mellan sill och strömming och att dessa skillnader måste bero på genetisk anpassning till lokala miljöförhållanden. Studien publiceras idag i tidskriften PNAS.
Efter succéerna med TV-spelskonserterna Level UPPsala och Level 2 kommer nu nästa stora satsning - Anime The Concert. Symfoniorkestern Kungliga Akademiska kapellet kommer, under ledning av dirigent Stefan Karpe, att framföra en konsert i Universitetsaulan i Uppsala och en konsert i Berwaldhallen, den 15:e och 16:e mars 2013.
I en ny avhandling från Uppsala universitet analyserar religionshistorikern Per-Erik Nilsson de politiska debatter som omgärdat lagarna om bärandet av islamska sjalar som instiftades i Frankrike 2004 och 2010. Han visar bland annat hur politikers fokus på sekularism och den muslimska kvinnans klädeslplagg öppnat upp för en illiberal politik och aggressiv nynationalism.
Uppsala universitet har gjort en noggrann inventering av medicinska preparat, inklusive mänskliga kvarlevor, som finns kvar som ett arv från äldre tiders forskning och utbildning. Sammanställningen överlämnas nu till utbildningsdepartementet som hanterar eventuella anspråk från organisationer.
Vilken roll spelar nya medier för att skapa innehåll i nationsbegreppet? Idag finns det ett stort intresse att marknadsföra länders särart som varumärken på en global marknad. Sociologen Magdalena Kania-Lundholm visar att nya medier kan vara en positiv demokratisk kraft när i länder i stark förändring söker efter en ny nationell identitet.
Donna Haraway, en världsledande forskare och vetenskaplig pionjär under de tre senaste decennierna håller den 30 oktober en öppen föreläsning i Universitetsaulan. Det är första gången hon besöker Sverige.
Då en hona parar sig med flera hanar konkurrerar dessa om att lyckas befrukta hennes ägg. Detta är en viktig evolutionär kraft som lett till att en mångfald av olika hanliga könsorgan har utvecklats. Det visar en studie av fröbaggar som idag publiceras i den ledande vetenskapliga tidskriften Current Biology.
Ett svensk-norskt forskarteam visar i en ny studie att inälvorna hos den säregna Priapulus-masken (eng. Penis worms) utvecklas på samma sätt som hos människor, fiskar och sjöstjärnor. Denna överraskande upptäckt visar att magarna hos mycket olika djurarter är uppbyggd på samma sätt.
Så kallade genomtäckande associationsstudier har blivit vanliga inom medicin. Målet är att ta reda på vilka gener som har betydelse för olika sorters sjukdomstillstånd. Carl Nettelblad vid Uppsala universitet visar i sin nya avhandling hur nya beräkningsmetoder kan göra analyserna mer exakta utan att kräva mer datorkraft.
Hur lång tid skulle det ta för en snigel att klättra upp på Mount Everest? På endast två minuter ska en forskare i matematik leverera svaret inför 500 förväntansfulla sjätteklassare. Fredagen den 26 oktober kl.10.00 är det åter dags för Levande Frågelådan då forskare från Uppsala universitet utsätts för de riktigt stora och utmanande frågorna i universitetsaulan.
Frågan om hur nya arter bildas är fortfarande en av de mest centrala frågorna inom biologin. I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature beskriver forskare vid Uppsala universitet hur de kartlagt arvsmassan hos svartvit flugsnappare och halsbandsflugsnappare och sett att det är skilda kromosomstrukturer snarare än skilda anpassningar i enskilda gener som ligger bakom arternas separation.