Miljontals människor i världen är blinda på grund av sjukdom eller skada i näthinnan. Ett sätt att reparera näthinnan och därigenom synen, skulle kunna vara genom att använda ögats egna stamcellslika celler. Vid Uppsala universitet har doktoranden Henrik Ring studerat faktorer som förbättrar förståelsen för hur specifika celler kan produceras från omogna näthinneceller.
Eric Lander, en av vår tids mest inflytelserika och citerade forskare, gästar den 7 december Uppsala för att ge årets Göran Gustafsson-föreläsning i medicin. Han är även ordförande i president Obamas Council of Advisors inom teknik och naturvetenskap.
Ett samarbete mellan medicinsk och antropologisk expertis kan lösa komplexa kliniska frågeställningar inom dagens mångkulturella kvinnosjukvård. Det visar Pauline Binder, medicinsk antropolog, som den 1 december lägger fram sin avhandling vid medicinska fakulteten, Uppsala universitet.
En av musikhistoriens mer intressanta verk, En Alpsymfoni av Richard Strauss, framförs den 7:e och 8:e december i Stockholm och i Uppsala av Uppsala universitets egen symfoniorkester, det Kungliga Akademiska kapellet.
I en ny utvärderingsrapport redovisar Uppsala universitet i samarbete med SUHF en granskning av de utvärderingsmetoder som Högskoleverket använt vid sina utvärderingar av universitets- och högskoleutbildningar i Sverige. Ett antal förbättringar av utvärderingssystemet föreslås, bland annat att underlaget för bedömningarna bör breddas och att ett helhetsperspektiv ska främjas.
Nu är det klart hur utbildningsutbudet kommer att se ut på Campus Gotland hösten 2013 under förutsättning att regeringen säger ja till sammanslagningen av Uppsala universitet och Högskolan på Gotland. Inledningsvis blir förändringarna små, men på sikt kommer utbudet att byggas ut.
Andelen svenskar med extremt negativ attityd till invandrare har under flera år varit stabil, men riskerar öka i händelse av förvärrad ekonomisk kris, arbetslöshet eller upplevt hot från främmande kulturella eller religiösa uttryck. Den slutsatsen dras i årets Mångfaldsbarometer från sociologiska institutionen vid Uppsala universitet.
Den 28 november går startskottet för en ny föreläsningsserie där alumner från Uppsala universitet berättar om ämnen de brinner för. Först ut är justitiekansler Anna Skarhed, som studerat vid universitetet.
Den 26-27 november går de åttonde Systematikdagarna av stapeln i Uppsala. Forskare och andra intresserade av taxonomi och systematik samlas för att lyssna på varandra, diskutera och utbyta erfarenheter. Även den som inte har så djupa kunskaper i ämnet kan hitta intressanta föreläsningar om bland annat det Svenska artprojektet och om hur det gick till att skapa ”appen” Svampguiden.
Merja Kytö, professor i engelska vid Uppsala universitet, får Torgny Segerstedt-medaljen för sin framstående insats inom engelsk lingvistik.
Det saknas over 100 miljoner flickor i världen på grund av könsselektiva aborter, framför allt i Indien, Kina och Sydostasien. Nu visar forskning från Vietnam att flickor inte bara riskerar att aborteras på grund av sitt kön men att de i större utsträckning än pojkarna förlöses hemma, utan kvalificerade barnmorskor eller möjligheter till akutsjukvård.
Bengt Mannervik, seniorprofessor i biokemi vid Uppsala universitet, och Anders Lindroth, professor i naturgeografi vid Lunds universitet, tilldelas Uppsala universitets finaste vetenskapliga belöning; Björkénska priset.
Det finns ett utbrett antagande om att religiösa konflikter i grunden är olösliga. Men i sin nya bok visar Isak Svensson, forskare vid Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet, att konflikter kring religiösa frågor faktiskt går att lösa genom förhandlingar. I boken lyfts olika exempel på hur sådana lösningar sett ut.
I en ny avhandling från Uppsala universitet om arbete i 1500-talets Sverige visar historikern Christopher Pihl hur bland annat kön tillsammans med civilstånd, ålder och social tillhörighet var mycket betydelsefulla faktorer för vem som kunde få vilka arbeten. I en jämförelse med idag har mycket förändrats medan flera betydelsefulla likheter kvarstår.
För första gången sedan 1971 har en ny avhandling om ett turkiskt språk lagts fram vid Uppsala universitet. Zsuzsanna Olach har i avhandlingen analyserat en karaimisk bibelöversättning skriven med det hebreiska alfabetet. Den Halich-karaimiska dialekten är idag är praktiskt taget utdöd och avhandlingen utgör därför en viktig dokumentation som bidrar till bevarandet av det karaimiska kulturarvet.
Nästa vecka blir Uppsala magnet för forskare, industriledare och beslutsfattare inom hälso- och sjukvård. Första dagen arrangeras av den brittiska tidskriften The Economist, medan SciLifeLab Uppsala är värd för konferensen dag två, med fokus på infektionssjukdomar och antibiotikaresistens.
I en stor internationell studie har grisens arvsmassa kartlagts. Forskare från Uppsala universitet och SLU har bidragit till studien genom att analysera de gener som haft störst betydelse inom tamgrisens utveckling samt genom att kartlägga grisens uppsättning av endogena retrovirus (ERV). Resultaten publiceras nu i de vetenskapliga tidskrifterna Nature och PNAS.
Bröstcancerpatienter som deltagit i grupprehabilitering under en vecka med bland annat kurators- och läkarsamtal drabbades inte av hög ångest i samma utsträckning som andra patienter. Det visar överläkaren och doktoranden Helena Granstam Björneklett i sin avhandling där hon studerat vilken effekt rehabilitering hade på kvinnornas ångest, depression och hälsorelaterade livskvalitet.
Vad vet man om Sverige i andra länder? Vad uppfattas som typiskt svenskt och hur har denna Sverigebild uppkommit och förändrats? Den 17 november finns forskargrupper från flera olika områden vid Uppsala universitet på plats på Museum Gustavianum för att berätta om och diskutera Sverigebilden i världen. Programmet bjuder på aktiviteter för hela famljen.
Barn till mödrar med bipolär sjukdom löper högre risk att födas för tidigt oavsett om mamman behandlats med stämningsstabiliserande läkemedel eller om hon står utan behandling. Det har forskare vid Uppsala universitet och KI sett i en ny studie. Om modern har en obehandlad bipolär sjukdom har barnet också en högre risk att drabbas av tillväxthämning under fosterlivet.