Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, teknik

  • Årets skytteanska pristagare utsedd

    Professor Robert Axelrod vid Gerald R. Ford School of Public Policy och Department of Political Science, University of Michigan, är 2013 års mottagare av Skytteanska priset i statskunskap. Han får priset för att ”i grunden ha förändrat vår syn på förutsättningarna för mänskligt samarbete”. Det Skytteanska priset är ett av de största och mest prestigefyllda som delas ut inom statskunskapen.

  • Neutronexperiment avslöjar varför ozon är skadligt

    Att ozon är skadligt att andas in är känt. För snart tre år sedan kunde ett svensk-brittiskt forskarteam visa vilka molekyler i det skyddande lagret av lungans insida som påverkas av ozon. Nu har de med hjälp av neutronexperiment avslöjat mer i detalj vad som händer.

  • Kvastfeningens arvsmassa visar hur landlevande djur utvecklats

    Nya forskningsresultat som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature idag visar att lungfisken, inte kvastfeningen, är närmast släkt med den organism som först vandrade upp på land. Kerstin Lindblad-Toh vid Uppsala universitet och Broad Institute har lett studierna där forskare har kartlagt kvastfeningens arvsmassa och jämfört den med arvsmassorna hos landlevande ryggradsdjur.

  • Datorgenererad film visar drivkraften i proteinsyntesen

    Hur den livsviktiga proteinsyntesen i cellerna går till är en fråga som engagerar många forskargrupper runt om i världen. Små defekter kan nämligen få stora biologiska konsekvenser. Med hjälp av datorsimuleringar har nu Uppsalaforskare lyckats fånga molekylernas rörelser under själva avläsningen av den genetiska koden. Studien publiceras denna vecka i tidskriften Nature Communications.

  • Sovjetiska arkiv ämne för internationell konferens

    Öppnandet av forna Sovjetunionens många arkiv i Ryssland och grannländerna har haft stor betydelse för historieforskningen. Inte minst för bilden av politiken under kalla kriget, de sovjetiska lägren Gulag och svälten under andra världskriget. Den 10-11 maj samlas de främsta inom arkivforskningen på en konferens vid Uppsala universitets Centrum för Rysslandsstudier.

  • Ny storskalig studie visar genetik bakom hjärtfrekvens

    Nya genvarianter som har samband med hjärtfrekvens har identifierats i en omfattande studie som involverar 268 forskare från 211 institutioner och sex stora forskningskonsortier runt om i världen. Studien publiceras denna vecka i tidskriften Nature Genetics.

  • Överraskande rön om grönalgers vätgasproduktion

    Nya forskningsrön från Uppsala universitet ger hopp om att effektiv vätgasproduktion från grönalger är möjlig i framtiden, trots den skepsis som rått utifrån tidigare forskning. Studien, som idag publiceras i den ansedda tidskriften PNAS förändrar synen på grönalgers förmåga – och det är positiva nyheter.

  • Meningslöst arbete uppmuntrar till maskning

    I februari avslöjades att 20 gruvarbetare på LKAB maskat i flera år genom att låta en person stämpla in för de andra som stannat hemma. Hur kan sådan massiv maskning alls vara möjlig? I sin nya avhandling har sociologen Roland Paulsen vid Uppsala universitet intervjuat ett fyrtiotal anställda som ägnar omkring hälften av sin arbetstid åt annat än att jobba.

  • Nu vet forskare hur blodkärl bildar rör

    Både hos sjuka och friska människor bildas nya vävnader och blodkärl. Under normala förhållanden kontrolleras uppbyggnaden strikt men blodkärl i till exempel tumörer fungerar ofta dåligt. Forskare vid Uppsala universitet har nu identifierat ett protein som styr blodkärlens utmognad till rör. Vid sjukdomar där proteinet saknas eller inte fungerar blir blodkärlsbildningen defekt.

  • Avancerad industrirobot doneras till forskning och utbildning

    En helt ny robot som ska användas för montering av magneter till vågkraftsgeneratorer och för att erbjuda verklighetsanknutna labbar för studenterna har donerats till Uppsala universitet av teknikföretaget ABB. Media hälsas välkomna till invigning och demonstration den 11 april.

  • Enkätstudie ska ge kunskap om förskolebarns hälsa

    Föräldrar till 3-5-åringar som får en kallelse till BVC för rutinkontroll kommer under de närmaste åren också att få ett erbjudande att vara med i en ny forskningsstudie som ska ge bättre kunskap om förskolebarns hälsa i Sverige. Det saknas nämligen idag.

  • Självmordsfrekvens har ökat med Rysslands modernisering

    Samhällets modernisering har betydelse för den höga självmordfrekvens som råder i Ryssland. Men även alkoholkonsumtionen tycks ha en ovanligt tydlig betydelse. Det visar sociologen Tanya Jukkala som lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 12 april.

  • Genetiken bakom fetma kartlagd i storskalig studie

    Ett internationellt forskarlag lett av svenska forskare har identifierat sju nya genregioner med koppling till fetma. Forskarna kunde också visa att de ärftliga mekanismerna som orsakar extrem fetma till stor del är desamma som orsakar mildare former av övervikt och fetma.

  • Nytt verktyg för att analysera tumörprover

    Om de mutationer som har orsakat en tumör kan identifieras så kan dessa ge viktig information för till exempel diagnostik och prognos av sjukdomen. Tumörprover är dock särskilt svåra att analysera. I en artikel i tidskriften Genome Biology beskriver forskare vid Uppsala universitet hur det nya verktyget Patchwork kan användas för att ta fram relevant information ur en helgenomsekvensering.

  • PCB kan öka risken för försämrad hjärtfunktion

    Det finns ett samband mellan höga nivåer av PCB:er och hjärtats pumpförmåga. Studien är en i raden av resultat från forskargruppen vid Uppsala universitet som visar på hälsorisker med PCB:er, trots att de varit förbjudna sedan länge.

  • Så har turistorganisationerna sålt Stockholm

    Från naturromantiska slogans som ”Nordens Venedig” till marknadsföring som framhäver Stockholmsregionen som attraktiv för företagare och inflyttare såväl som för turister. I sin nya bok Att sälja en stad: Stockholms besöksnäring 1936-2011 ger Karin Ågren en historisk tillbakablick över hur Stockholms turistorganisationer sålt huvudstaden i världen.

  • Kommersiell nytta av vetenskaplig forskning?

    I en ny avhandling har företagsekonomen Susanne Åberg undersökt vilken nytta svensk industri har av forskningslaboratoriet CERN. Avhandlingen visar att den verkliga nyttan och kunskapsöverföringen sker när företagen har specifika samarbeten med eller levererar till CERN. Konstruerade forum för tekniköverföring mellan forskningen och företagen fungerar inte särskilt bra.

  • Elektriskt solvindssegel ett steg närmare målet

    För drygt ett år sedan började en forskargrupp att arbeta med en viktig del till en finsk uppfinning – ett elektriskt solvindssegel för färd mellan planeter. Nu finns en prototyp som testats och visat sig fungera framgångsrikt.

  • Ny teknikplattform lanseras vid SciLifeLab i Uppsala

    Ett avancerat chip med vars hjälp man snabbt och med extremt hög känslighet kan mäta 92 olika tumörproteiner från 92 olika patienter finns nu vid SciLifeLab i Uppsala. Den nya tekniken kommer att vara en viktig resurs för forskare och företag som utvecklar diagnostik för olika sjukdomar.

Visa mer