Att synas och skapa igenkänning och på så vis förbättra sitt anseende står i centrum när svenska myndigheter planerar sitt kommunikationsarbete. I vissa fall beskrivs synlighet som nödvändigt för att myndigheter ska kunna utföra sina uppgifter men synlighet har även kommit att bli ett mål i sig självt. Det visar en ny forskningsrapport.
För att kunna rekrytera de allra bästa forskarna till teknisk-naturvetenskapliga fakulteten drar Uppsala universitet igång en rekrytering som skiljer sig från det vanliga. Utan att specificera något ämne söker man morgondagens forskningsledare och lärare på hög internationell nivå till 10 tjänster som biträdande universitetslektorer.
Händelser i Ungern och Rumänien under senare tid har väckt frågan om och vad EU bör göra för att värna den demokratiska friheten i medlemsstaterna. Den 20 maj diskuteras detta under ledning av professor Jan-Werner Mueller från Princeton University vid en föreläsning som arrangeras av Uppsala Forum för Demokrati, Fred och Rättvisa vid Uppsala universitet.
Hur cellerna reglerar sin egen funktion genom att ”gasa och bromsa” är viktig grundkunskap när nya smarta mediciner ska utvecklas, eller växtceller förmås att producera mer bioenergi. I en studie som publiceras i den ansedda tidskriften Nature Communications den 14 maj visar forskare vid Uppsala och Umeå universitet en modell över hur cellernas styr- och reglersystem fungerar.
När personer från lokala politiska grupper, hälsovårdsorganisationer och kvinnoorganisationer arbetade tillsammans mot samma mål halverades dödligheten för nyfödda. Det visar en studie som idag publiceras i den ansedda tidskriften PLoS Medicine.
Nu kan Uppsalaforskare avslöja mekanismen bakom curlingstenens rörelse. I en artikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Wear beskriver forskarna, som vanligen studerar nötning och friktion med industriella tillämpningar, stenens rörelser i detalj.
När svenska kronan i början av 1500-talet avlönade och belönade familjer i statlig tjänst hade både kvinnor och män möjlighet att förhandla med kronan. Det visar historikern Cristina Prytz i en ny avhandling. Hennes undersökning visar också kvinnor efter reduktionen fick mindre inflytande inom detta område eftersom kronan inte längre talade till hushållen på samma sätt som tidigare.
En ny gen som är inblandad i utvecklandet av sjukdomen atopisk dermatit (eksem) hos hund har beskrivits i ett forskningssamarbete vid Uppsala universitet och SLU. Genen bildar ett protein, plakophilin 2, som är viktigt för hudens bildande och dess barriärfunktion. Fyndet visar att förändringar i hudbarriären är en bidragande orsak till förhöjd risk att utveckla atopisk dermatit.
På senare år har endast ett fåtal nya uppgifter rörande den svenske diplomaten Raoul Wallenbergs öde framkommit ur f.d. sovjetiska arkiv. På torsdag den 9 maj samlas därför internationell expertis till ett seminarium i syfte att diskutera de alltjämt obesvarade frågorna kring hans öde.
Genom att använda sig av avancerad vetenskap har den italienske kemiprofessorn Piero Baglioni hittat sätt att rengöra och bevara konstverk som tidigare varit mycket svåra att hantera. Den 13 maj besöker han Uppsala universitet där han kommer att hålla en öppen föreläsning om kolloider, nanopartiklar och vårt kulturarv.
Museum Gustavianums nya chef blir Marika Hedin, historiker och sedan 2009 chef för Vasamuseet i Stockholm.
I Sverige föds varje år drygt 250 barn mer än 14 veckor för tidigt. Överlevnaden har ökat de senaste åren, men kunskapen om deras fortsatta utveckling har varit ofullständig. Idag publiceras en ny studie i den ansedda vetenskapliga tidskriften JAMA, som visar att tre av fyra extremt för tidigt födda barn var normalt utvecklade eller endast hade lätta funktionshinder vid 2½ års ålder.
Forskaren Milton Diamond har i decennier varit en av de största kritikerna av könskorrigerande kirurgi på barn innan dessa är stora nog att ge sitt medgivande. I Sverige är könstillhörighetslagen under fortfarande under reform. Den 6 maj finns möjlighet att lyssna på och prata med Milton Diamond då han talar vid Uppsala Forum Lectures.
I en artikel i nästa nummer av den vetenskapliga tidskriften Science Signaling presenterar forskare från Uppsala universitet nya rön om mekanismerna bakom bukspottskörtelns insulinfrisättning. Resultaten kan underlätta utvecklingen av nya läkemedel som förstärker insulinsekretionen hos diabetespatienter.
Vi har alla nytta av resultaten av stora europeiska hälsostudier, men det är inte alltid lätt för forskarna att samarbeta över landsgränser. Nu startar BBMRI-LPC, ett EU-projekt som under fyra år ska arbeta för att öka forskarnas tillgång till prover och data. Forskare vid Uppsala universitet har en nyckelroll i projektet.
Nu startar nedräkningen inför Valborgs-firandet i Uppsala på allvar. Den digitala klockan finns återigen på plats på universitetsbiblioteket CarolinaRedivivas balkong för att räkna ned till mösspåtagningen den sista april klockan 15.00.
Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie undersökt hur de ovanliga bergarterna på Alnön utanför Sundsvall har uppkommit. Genom olika processer i en magmakammare 3-4 kilometer under jord delades magman upp i olika varianter som i sin tur gav olika bergarter. När kammarens tak kollapsade bildades en caldera (spanska för kittel) liknande den på Santorini i Egeiska havet.
Professor Robert Axelrod vid Gerald R. Ford School of Public Policy och Department of Political Science, University of Michigan, är 2013 års mottagare av Skytteanska priset i statskunskap. Han får priset för att ”i grunden ha förändrat vår syn på förutsättningarna för mänskligt samarbete”. Det Skytteanska priset är ett av de största och mest prestigefyllda som delas ut inom statskunskapen.
Att ozon är skadligt att andas in är känt. För snart tre år sedan kunde ett svensk-brittiskt forskarteam visa vilka molekyler i det skyddande lagret av lungans insida som påverkas av ozon. Nu har de med hjälp av neutronexperiment avslöjat mer i detalj vad som händer.
Nya forskningsresultat som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature idag visar att lungfisken, inte kvastfeningen, är närmast släkt med den organism som först vandrade upp på land. Kerstin Lindblad-Toh vid Uppsala universitet och Broad Institute har lett studierna där forskare har kartlagt kvastfeningens arvsmassa och jämfört den med arvsmassorna hos landlevande ryggradsdjur.