Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, teknik

  • Ätstörningar ska behandlas snarast möjligt

    Tidig upptäckt och snabba åtgärder är av största vikt för att förhindra att barn och unga med ätstörning och viktnedgång utvecklar kroniska ätstörningar med de ökade risker som följer med dessa. Agneta Rosling, överläkare och barn- och ungdomsspecialist, visar i sin avhandling att tillfrisknandet kan påskyndas med rätt behandling utan att sjukhusvistelse blir nödvändig.

  • Årets Skytteanske pristagare föreläser i universitetshuset

    På lördag den 28 september, får årets Skytteanske pristagare, Robert Axelrod vid Gerald R. Ford School of Public Policy och Department of Political Science, University of Michigan, ta emot sitt pris och håller i samband med det en öppen föreläsning i universitetshuset.

  • Stor epigenetikstudie av akut barnleukemi

    Forskare från Uppsala universitet och Akademiska barnsjukhuset i Uppsala presenterar en omfattande studie av epigenetisk DNA-metylering i benmärgsprover från 764 barn med akut leukemi. Studiens resultat, som publiceras av den välrenommerade tidskriften Genome Biology, kan bidra till bättre diagnostik och behandling av akut lymfatisk leukemi (ALL) hos barn.

  • Fackens tilläggsförsäkringar mot arbetslöshet driver ned a-kassan

    De fackliga tilläggsförsäkringarna, som blivit allt vanligare sedan a-kassans tak sänktes 2007, leder till sänkning av den allmänna a-kassan. Detta drabbar de som står utanför. Detta framgår av nationalekonomen Jonas Kolsrud avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 18 september.

  • Språkvetarna utser nya hedersdoktorer

    Kjersti Fløttum, professor i franska vid universitetet i Bergen, och David Denison, professor i engelska vid University of Manchester, har utsetts till hedersdoktorer vid språkvetenskapliga fakulteten.

  • Jutterström alumnföreläser i universitetshuset

    Journalisten Christina Jutterström, som haft flera tunga chefspositioner inom media, kommer till Uppsala universitet den 2 oktober för att hålla alumnföreläsning. I samband med arrangemanget offentliggörs också årets alumn.

  • Komplexa cellmodeller ger nya möjligheter för cancerforskning

    Cancerforskningen saknar i stor utsträckning relevanta cellmodeller för tumörer, något som är nödvändigt för att hitta nya behandlingar av cancer. Nu visar en avhandling från Uppsala universitet att det är möjligt att ta fram komplexa modeller med stamcellsmetoder.

  • Två test i kombination kan ge bättre astmadiagnos

    Tidigare har man trott att de två olika testmetoderna signalerat om samma typ av astma. Men en ny studie, som letts av forskare vid Uppsala universitet, visar att metoderna egentligen signalerar för två olika inflammationsprocesser. Genom att börja använda testen i kombination finns det större möjligheter att ge patienten med astma precis rätt behandling.

  • Hedersdoktorer utsedda vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet

    Hans Rosling vid Karolinska Institutet har tillsammans med de internationellt ledande forskarna Dianne Edwards, Charles S. Fadley och Yoshinori Tokura utsetts till nya hedersdoktorer vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet

  • Gasproducerande laxparasit kommer till ytan

    Nya forskningsresultat från Uppsala universitet visar att laxparasiten Spironucleus salmonicida genererar energi i sina celler på ett annat och mer ”ursprungligt” sätt än de flesta andra högre organismer. Resultaten ger ny information om livets utveckling, men har också betydelse för utveckling av nya läkemedel mot parasitsjukdomar. Studien publiceras idag i tidskriften Nature Communications.

  • Konferens: Ett ryskt idealsamhälle – hur ser det ut?

    Kommunister misslyckades med att skapa ett sovjetiskt idealsamhälle. Men idén lever kvar – från den nationalistiska idén ”Ryssland för ryssar” till en dröm om att återställa Sovjetunionens gränser. Vilka framtidsvisioner existerar i dagens Ryssland och vilka krafter formar dem? Den 19 och 20 september samlas en grupp ledande Rysslandsforskare för att diskutera bland annat denna fråga.

  • Största kartläggningen av funktionell genetisk variation presenteras

    I samarbete med flera europeiska forskningsinstitut presenterar forskare från Uppsala universitet idag en karta över genetiska orsaker till olikheter mellan människor. Studien, som publiceras i de vetenskapliga tidskrifterna Nature och Nature Biotechnology, beskriver den hittills största mängden data som länkar samman variationer i människans DNA med genaktivitet på RNA-nivå.

  • Livslängd nedärvs huvudsakligen inom könen enligt ny studie

    En individs livslängd bestäms till viss del av genetiska faktorer. Dessa kan påverka risken att utveckla genetiskt styrda sjukdomar, och har generellt ansetts ha samma effekt på både hanar och honor. En ny studie på bananflugor, genomförd av forskare i Tyskland och Sverige, kullkastar nu denna bild och visar att genetiska faktorer oftast påverkar livslängden helt olika mellan de två könen.

  • Miljöanpassning ökar slitage av motorventiler

    Renare motorer och ökade krav på prestanda och livslängd kan öka slitaget på ventilerna. Civilingenjören Peter Forsberg har utvecklat en testutrustning för avgasventiler i lastbilar och visar hur nötning sker under olika förhållanden. Den 20 september lägger fram sin doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Visa mer