Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, teknik

  • Kiselnitridbeläggningar kan göra att vi kan använda våra proteser längre

    Människor som får höftledsproteser inopererade får ofta en förhöjd livskvalitet. I en ny avhandling från Uppsala universitet beskriver Maria Pettersson hur man genom att använda kiselnitridbeläggningar skulle kunna undvika en del av de nötnings och korrosions problemen som finns med dagens material.

  • För tidigt födda barn har försämrad funktion i ögats tappar och stavar

    För tidigt födda kan barn kan drabbas av en sjukdom på näthinnan som kan påverka deras syn. Men även för tidigt födda som inte fått sjukdomen kan få problem med ögonen. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar Hanna Åkerblom att fotoreceptorernas funktion i näthinnan är reducerad hos för tidigt födda barn.

  • Vernissage - Andreas Vesalius och den anatomiska renässansen

    Årets utställning i Carolina Rediviva uppmärksammar 500-årsjubileet av Andreas Vesalius födelse. Andreas Vesalius (1514–1564) räknas som den moderna anatomins grundare, och hans epokgörande verk De humani corporis fabrica, Människokroppens byggnad, från 1543 är en milstolpe i medicinens historia.

  • Så berörs vi av spelen - Gotland Game Conference 2015

    Utbildningar i speldesign och spelutveckling har hållits på Campus Gotland sedan 2001. Den 25-26 maj är det dags för ämnesområdets årliga konferens. En viktig del i konferensen är studenternas möjlighet att presentera sina projekt för en expertjury bestående av internationella spelutvecklare.

  • Avhandling visar nya sätt att undersöka bränslet inuti en fusionsreaktor

    Flera stora forskningsprojekt undersöker möjligheten att utnyttja energin som uppstår vid fusionsreaktioner till att producera elektricitet. En svårighet i arbetet är att det är så varmt i reaktorn att man inte kan ha mätinstrument där. I en avhandling från Uppsala utforskas olika metoder för att beräkna neutronflödet från reaktorn för att på så sätt få fram information om vad som händer där inne.

  • 2015 års skytteanske pristagare utsedd

    Författaren och statsvetaren Francis Fukuyama vid Stanford universitetet är 2015 års mottagare av skytteanska priset i statskunskap. Han får priset för att med ”hisnande beläsenhet, skärpa och djärvhet kastat nytt ljus över framväxten av den moderna politiska ordningen” . Det skytteanska priset är ett av de största och mest prestigefyllda prisen som delas ut inom statskunskapen.

  • Uppsalaforskare upptäcker felande länk i evolutionen av komplexa celler

    I en ny studie, publicerad i Nature, presenterar en forskargrupp från Uppsala universitet upptäckten av en ny mikroorganism. Denna mikroorganism representerar en felande länk i evolutionen av komplext liv och studien visar hur de komplexa celler som utgör växter, svampar samt djur och människor har utvecklats från enklare organismer.

  • ​Uppsala Health Summit släpper rapport inför toppmötet

    Inför toppmötet Uppsala Health Summit om antibiotikaresistens, som äger rum 2-3 juni, har nu en rapport tagits fram som sätter fokus på några av de mest brännande utmaningarna. Målet är man under mötet ska lyckas förflytta diskussionen från ”vad” till ”hur” och ”vem”.

  • Internationell konferens om genus och excellens

    Den 22 maj samlas kvinnor inom forskarvärlden till en konferens i syfte att uppmärksamma kvinnors väg till forskningstoppen och inspirera fler unga kvinnor att satsa på en forskarkarriär. Bland talarna finns flera internationellt ledande forskare som delar med sig av sina erfarenheter.

  • Beslut i migrationsdomstolarna färgas av politik

    ​Asylsökandes chans att få stanna i Sverige påverkas av den politiska sammansättningen i nämndemannagruppen. Det visar en studie från Uppsala universitet, som för första gången kvantitativt undersöker hur nämndemannasystemet fungerar i praktiken.

  • Bättre kunskap om rollspel kan ge bättre tolkar

    I ett mångkulturellt samhälle och en globaliserad värld behövs bra tolkar och i utbildningssammanhang och vid tester används ofta rollspel. Magnus Dahnberg har i en färsk avhandling från Uppsala universitet gjort en samtalsanalys och visar att olika saker mäts beroende på rollspelets upplägg.

  • Svensk och nederländsk säkerhetspolitik bortom nationella myter

    Kriget i Ukraina och Rysslands upprustning har aktualiserat frågor som var centrala i Sveriges säkerhetspolitiska diskussioner på 1940-talet. Bör Sverige gå med i NATO? Hur kan små staters regeringar motstå kraftigt tryck från militärt starkare stormakter? På dagen 70 år efter VE-day (segerdagen i Europa), försvarars en ny avhandling från Uppsala universitet på detta ämne.

  • ​ Miniatyriserad rymdteknik - hetare än någonsin

    För att göra rymdteknik tillgänglig för den breda massan krävs att kostnaden minskar. Då uppskjutningen utgör en betydande del av denna kostnad, och står i direkt relation till rymdfarkostens massa finns stora besparingar att hämta genom att göra farkosterna mindre. I en ny avhandling utvecklas processer för tillverkning av keramiska mikroraketer som tål mycket höga temperaturer.

  • Västvärldens användning av silver som bakteriedödare framkallar antibiotikaresistens

    I Sverige används silver i bland annat hygienprodukter, kläder, skor och som sårförband inom sjukvården för att avdöda bakterier. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar Susanne Sütterlin att silver saknar effekt mot viktiga sårbakterier och att vår stora användning av silvertillsatser leder till att bakterier blir resistenta mot antibiotika.

  • Så gör bidrottningen för att undvika inavel i honungsbisamhället

    Rekombination, eller genetisk överkorsning, sker när könsceller bildas. Då byter delar inom varje kromosompar plats med varandra. Rekombination spelar därför en viktig roll för uppkomsten av genetisk variation. Matthew Webster och Andreas Wallberg vid Biomedicinskt centrum, Uppsala universitet, har undersökt processen hos en art som drivit den till sin spets, nämligen honungsbiet.

  • Flera hundra år gamla avhandlingar från Uppsala universitet kan nu läsas digitalt

    Över 2 000 äldre avhandlingar, eller dissertationer, från 1600-, 1700- och 1800-talen har digitaliserats och publicerats i universitetets vetenskapliga arkiv DiVA. Avhandlingarna är ett eftertraktat forskningsmaterial och att de nu digitaliserats möjliggör nya sätt att arbeta med materialet samt att det blir tillgängligt överallt.

  • Gemensam tyst minut på Europas lärosäten idag

    ​European University Association, EUA, har tagit initiativ till en gemensam tyst minut vid Europas universitet måndag den 27 april kl 12.00. Syftet är att tillsammans markera att vi fördömer alla former av våld mot utbildning och att hedra offren från terrorattentatet vid Garissa University College i Kenya den 2 april då 147 människor dödades och 79 skadades.

  • Sista Aprilfirande med traditioner – och en del nytt

    ​Klockan på universitetsbiblioteket Carolina Redivivas balkong har börjat nedräkningen till Mösspåtagningen den sista april kl 15.00. Då höjer rektor sin studentmössa som en vårhälsning till alla som samlats i backen. I år firar Forsränningen 40 år och universitetet bjuder också på några nyheter.

  • Ny forskning om underlivsbesvär hos bröstcancerpatienter

    Det är vanligt att kvinnor som genomgått klimakteriet får underlivsbesvär. Hos kvinnor som får behandling för östrogenkänslig bröstcancer blir besvären ofta värre. I en ny avhandling från Uppsala universitet presenteras ny kunskap om hur antiöstrogen behandling påverkar vaginalslemhinnan. Kunskap som i framtiden skulle kunna leda till utvecklingen av nya behandlingsstrategier.

Visa mer