Vid årets Europaperspektivseminarium ger tio ledande svenska forskare sin syn på de nya säkerhetshot som konfronterar EU och hur unionen kan möta inre och yttre utmaningar, såsom krigshot i unionens närområde, hot mot livsmedelssäkerheten, cyberattacker och andra oförutsedda händelser.
Mångfalden har ökat i flera Sydafrikanska kyrkor och församlingar, och kyrkans lära om att välkomna alla människor kan vara anledningen. Det skriver teologen Erik Berggren i en ny avhandling, där han har studerat hur fem olika kyrkofamiljer i Sydafrika har arbetat för ett förändrat samhälle med ökad etnisk integration 20 år efter apartheids avskaffande.
Himalayatrast är namnet på en helt ny fågelart som har upptäckts av en internationell forskningsgrupp ledd av uppsalaprofessorn Per Alström, Uppsala universitet och SLU. Det som forskare tidigare trott var en fågelart – bergtrasten – är i själva verket tre: alptrast, sichuantrast och den nya himalayatrasten.
Oberoende av samhällsstatus, utbildning, ålder så kan kvinnor ta hand om sin reproduktion - om man bara ger dem rätten att bestämma över sina egna kroppar. Den slutsatsen drar Mandira Paul i sin nya avhandling som snart försvaras vid Uppsala universitet. I sina studier har hon undersökt hur man, i resurssnåla kontext, kan förenkla vården kring reproduktiv hälsa och ge kvinnor mer egenmakt.
Tidigare forskning har visat att vissa fiskarter inte utvecklar sexuella ornament, som exempelvis stark färg, i grumligt vatten. En ny studie från Uppsala universitet visar dock att den säregna fiskarten kantnål, som bland annat lever i Östersjön, utvecklar lika tydliga ornament trots grumligt vatten. Däremot väljer den partner mer slumpmässigt.
Uppsalaforskare har utvecklat en metod som kan visa hur enskilda celler påverkas av behandling med läkemedel. Hittills har det bara varit möjligt att undersöka effekter på proteiner och RNA-molekyler hos grupper av celler, men nu går detta att göra cell för cell. En vetenskaplig artikel om metoden publicerades nu i tidskriften Cell Reports.
En stor del av jordens befolkning är allergiska mot ämnen i omgivningen till exempel pollen, födoämnen och insektsgift. För en del personer leder den allergiska reaktionen till ett livshotande tillstånd med en så kallad anafylaktisk chock.
En ny metod för att bestämma typ av bröstcancerbehandling har i en ny studie visat sig lika tillförlitlig som standardmetoden, samtidigt som patienten slipper kirurgiskt ingrepp för vävnadsprover. Resultaten tyder också på att metoden kan leda till mer korrekt behandling.
Forskare vid Uppsala Conflict Data Program (UCDP) håller just nu på att sammanställa hur organiserat våld drabbade världen under 2015. Det står klart att den oroande utvecklingen från 2014, med ett stort antal döda i väpnade konflikter, på många håll har fortsatt under 2015.
Blackfärgen hos hästar kännetecknas av blek hårfärg kombinerat med vildtecken, i synnerhet en mörk rand längs ryggraden, som benämns ål. Nu har en internationell grupp av forskare upptäckt mekanismen som orsakar blackfärgen och varför de flesta hästar är icke-blacka och saknar denna kamouflagefärg. Resultaten publiceras idag i Nature Genetics.
Databasen Diva, Digitala vetenskapliga arkivet, fyller år. Under femton år har avhandlingar och publikationer från lärosäten, forskningsinstitut och myndigheter laddats upp i den öppna databasen Diva, som drivs av Uppsala universitet. Bara i år kommer omkring 220 000 publikationer från Diva att ha laddats ned 40 miljoner gånger av användare från hela världen.
”Bättre fly än illa fäkta”. Det är ett av de 119 olika ordspråk som undersökts och presenteras i en ny avhandling från Uppsala Universitet. Ordspråken är populära och håller över tid, visar avhandlingen. De senaste 300 åren har de haft samma funktion, varit formulerade på samma sätt och betytt samma sak, säger Anders Widbäck, språkforskare som har ägnat många år åt ordspråken.
Pher G. Andersson, professor vid Stockholms universitet, har utsetts till mottagare av Ulla och Stig Holmquists vetenskapliga pris i organisk kemi.
För första gången har man hittat mastcellsprogenitorer i blod hos människor. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publicerats i tidskriften Blood. Tidigare har man bara sett dem hos möss. Det här fyndet kommer att kunna vara till hjälp när det gäller att förstå och hitta ny behandling av mastcellsrelaterade sjukdomar, till exempel astma eller atopiskt eksem.
I en ny avhandling från Uppsala universitet - Function and Regulation of B-cell Subsets in Experimental Autoimmune Arthritis - har forskare studerat vilken roll de vita blodkroppar som kallas B-lymfocyter har, när en person drabbas av autoimmun artrit, även kallat ledgångsreumatism. I studien har man tittat på vad som händer i kroppen långt innan sjukdomen bryter ut.
Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet har tillsammans med Länsstyrelsen i Västerås publicerat en beskrivande rapport om hälsoläget hos boende och markägare som drabbades av skogsbranden i Västmanland sommaren 2014. Resultatet av enkäten tyder på att hälsoläget genomgående var gott ett drygt halvår efter branden, även om branden var en händelse som upplevts som påfrestande.
Föräldrar som får barn med hjälp av donerade ägg eller spermier vill berätta för barnen om hur de kom till. Att hemlighålla behandlingen kan skada relationerna i familjen, tror föräldrarna. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet: ”The child’s best interest – Perspectives of gamete recipients and donors”.
Blodkärlen i hjärntumörformen glioblastom har ofta dålig funktion, vilket bidrar till att tumörerna är elakartade och svårbehandlade. I en ny studie ledd från Uppsala universitet har forskarna funnit ett samband mellan tillväxtfaktorn pleiotrophin, dåligt fungerande blodkärl och sämre överlevnad hos patienterna.
Forskare har haft svårt att få någon ordning på fossilgruppen ediacarafaunan. I en ny studie som publicerats i Biological Reviews argumenterar forskare från Uppsala universitet och Spanien för att ediacarafaunan avslöjar hittills okända steg i djurens evolution - och presenterar också ett nytt sätt att se på arters samverkan för framgång i den tidiga evolutionen.
Skadliga organiska molekyler i inomhusluft kan orsaka ohälsa - "sjuka hus-syndromet". En lovande ny lösning utvecklas vid Uppsala universitet - fönsterglas med en nanostrukturerad beläggning baserad på titandioxid. Materialen använder solljuset för att bryta ned organiska föroreningar till enbart vatten och koldioxid. I en ny avhandling visas hur beläggningarna kan göras ännu mer effektiva.