I DNA uppstår ibland så kallade synonyma mutationer, som inte leder till att proteinsekvensen förändras men som ändå kan ha stora negativa effekter på bakteriers överlevnadsförmåga. Ny forskning från Uppsala universitet visar nu hur effektivt en organism kan kompensera de negativa effekterna. Fynden publiceras i den välrenommerade tidskriften Molecular Biology and Evolution.
De lever flera kilometer under marken, behöver varken ljus eller syre och kan bara ses med mikroskop. Genom att sekvensera genomet hos en nyupptäckt grupp mikrober, Hadesarkéer, har den internationella forskargruppen listat ut hur dessa håller sig vid liv så djupt under jordens yta.
Människans vilja att bemästra ljus har gått från att kontrollera eld till att bygga globala optiska nätverk. Men ännu återstår flera olösta frågor. Vid årets Celsius-Linnéföreläsningar den 18 februari presenterar de internationella toppforskarna professor Eli Yablonovitch och professor Lene Vestergaard Hau banbrytande sätt att hantera och manipulera ljus för användning inom oräkneliga områden.
Den 17-18 februari samlas ett stort antal ledande forskare från USA och Europa i Uppsala för att utbyta de senaste rönen inom en rad områden som rör rådgivning inför graviditet. Bland annat kommer kost- och levnadsråd, infertilitet och äggfrysning att diskuteras. I samband med konferensen arrangeras en öppen föreläsning om äggfrysning.
Vilken laglig rätt har sjukvårdspersonal att vägra utföra sådan vård som man menar strider mot sin religion eller tro? Det har Kavot Zillén undersökt i sin avhandling i rättsvetenskap där hon analyserar skyddet för religionsfrihet i regeringsformen men även diskrimineringslagens och Europakonventionens bestämmelser om religiös diskriminering.
Forskare vid Uppsala Universitet och Karolinska Institutet visar i ett internationellt samarbete hur ny teknik, proteome arrays, framgångsrikt kan användas för att karaktärisera autoimmuna sjukdomar och identifiera nya diagnostiska markörer. Fynden publiceras nu i tidskriften Scientific Reports.
En mer än 50-årig debatt inom forskarvärlden har handlat om hur enzymer kan göra kemiska reaktioner miljontals gånger snabbare. Entropi är ett nyckelbegrepp och en huvudteori är att enzymet genom sin form ”ordnar” de delar som ingår i en reaktion i rätt position. Forskning visar nu att den höga reaktionshastigheten har en annan förklaring.
Idag nylanseras bloggen Amerikaanalys där forskarna Frida Stranne, Dag Blanck och Erik Åsard tillsammans kommer att bevaka presidentvalet i USA och erbjuda analyser och fördjupningar. En rad andra välmeriterade gästskribenter kommer att medverka.
Läkemedelsverket och den regionala etikprövningsnämnden i Uppsala har nu gett klartecken för en klinisk prövning för en helt ny behandling med hjälp av ett onkolytiskt virus, för patienter med neuroendokrin cancer. Viruset har kunnat tas fram tack vare donationer från tusentals personer runtom i världen.
Mats Paulssons Stiftelse donerar en miljon kronor till universiteten i Uppsala och Lund för att förstärka samarbetet inom cancerområdet. Genom donationen kan ny avancerad molekylär diagnostik för cancer utvecklas och komma fler patienter till nytta i samverkan med landstingen.
Vid årets Europaperspektivseminarium ger tio ledande svenska forskare sin syn på de nya säkerhetshot som konfronterar EU och hur unionen kan möta inre och yttre utmaningar, såsom krigshot i unionens närområde, hot mot livsmedelssäkerheten, cyberattacker och andra oförutsedda händelser.
Mångfalden har ökat i flera Sydafrikanska kyrkor och församlingar, och kyrkans lära om att välkomna alla människor kan vara anledningen. Det skriver teologen Erik Berggren i en ny avhandling, där han har studerat hur fem olika kyrkofamiljer i Sydafrika har arbetat för ett förändrat samhälle med ökad etnisk integration 20 år efter apartheids avskaffande.
Himalayatrast är namnet på en helt ny fågelart som har upptäckts av en internationell forskningsgrupp ledd av uppsalaprofessorn Per Alström, Uppsala universitet och SLU. Det som forskare tidigare trott var en fågelart – bergtrasten – är i själva verket tre: alptrast, sichuantrast och den nya himalayatrasten.
Oberoende av samhällsstatus, utbildning, ålder så kan kvinnor ta hand om sin reproduktion - om man bara ger dem rätten att bestämma över sina egna kroppar. Den slutsatsen drar Mandira Paul i sin nya avhandling som snart försvaras vid Uppsala universitet. I sina studier har hon undersökt hur man, i resurssnåla kontext, kan förenkla vården kring reproduktiv hälsa och ge kvinnor mer egenmakt.
Tidigare forskning har visat att vissa fiskarter inte utvecklar sexuella ornament, som exempelvis stark färg, i grumligt vatten. En ny studie från Uppsala universitet visar dock att den säregna fiskarten kantnål, som bland annat lever i Östersjön, utvecklar lika tydliga ornament trots grumligt vatten. Däremot väljer den partner mer slumpmässigt.
Uppsalaforskare har utvecklat en metod som kan visa hur enskilda celler påverkas av behandling med läkemedel. Hittills har det bara varit möjligt att undersöka effekter på proteiner och RNA-molekyler hos grupper av celler, men nu går detta att göra cell för cell. En vetenskaplig artikel om metoden publicerades nu i tidskriften Cell Reports.
En stor del av jordens befolkning är allergiska mot ämnen i omgivningen till exempel pollen, födoämnen och insektsgift. För en del personer leder den allergiska reaktionen till ett livshotande tillstånd med en så kallad anafylaktisk chock.
En ny metod för att bestämma typ av bröstcancerbehandling har i en ny studie visat sig lika tillförlitlig som standardmetoden, samtidigt som patienten slipper kirurgiskt ingrepp för vävnadsprover. Resultaten tyder också på att metoden kan leda till mer korrekt behandling.
Forskare vid Uppsala Conflict Data Program (UCDP) håller just nu på att sammanställa hur organiserat våld drabbade världen under 2015. Det står klart att den oroande utvecklingen från 2014, med ett stort antal döda i väpnade konflikter, på många håll har fortsatt under 2015.
Blackfärgen hos hästar kännetecknas av blek hårfärg kombinerat med vildtecken, i synnerhet en mörk rand längs ryggraden, som benämns ål. Nu har en internationell grupp av forskare upptäckt mekanismen som orsakar blackfärgen och varför de flesta hästar är icke-blacka och saknar denna kamouflagefärg. Resultaten publiceras idag i Nature Genetics.
