Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, teknik

  • Tandhälsans utveckling under 30 år undersökt i ny avhandling

    I en ny avhandling från Uppsala universitet har Kristina Edman undersökt munhälsans utveckling över en 30 årsperiod. Resultaten visade att de två största tandsjukdomarna karies och parodontit (tandlossning) minskade fram till 2008. Därefter ökade individer med parodontit och den positiva utvecklingen för karies stannade av.

  • Sill och strömming en guldgruva för genetiska studier av ekologisk anpassning

    En central fråga för hur nya arter och biologisk mångfald uppstår är hur olika arter anpassar sig genetiskt till olika livsbetingelser. I en ny studie, där DNA från 19 populationer av sill och strömming undersökts, visas att hundratals gener ligger bakom strömmingens anpassning till det bräckta vattnet i Östersjön, samt hur tidpunkten för leken regleras. Studien publiceras idag i eLife.

  • ​Vinnare och förlorare med kortare arbetstid

    Ska man jobba mer eller mindre? Vad är bra för mig och vad är bra för staten? Att få kortare arbetstid är något många vill ha. I en ny avhandling från Uppsala universitet görs en ekonomiskhistorisk analys av hur diskussionen kring arbetstidsförkortning har gått under 1900-talet.

  • På ny mark får även namn anpassa sig

    Det unika ortnamnsmaterialet i den isländska Knýtlinga saga vittnar om språkkontakt mellan vender (västslaver) och skandinaver under vikingatid och tidig medeltid. Nordbor har lånat slaviska namn och anpassat dem till sitt språk med hjälp av olika strategier. Det visar en ny avhandling av Alexandra Petrulevich som disputerar vid Uppsala universitet den 14 maj.

  • Nya rön om näbbens evolution hos Darwinfinkar

    En av de allra mest intressanta aspekterna av Darwinfinkarnas evolution är hur olika arter utvecklat olika sorters näbbar för att kunna utnyttja olika födoresurser på Galápagos. En grupp forskare från Uppsala universitet, SLU och Princeton University har nu identifierat en specifik gen som förklarar skillnader i näbbens storlek hos Darwinfinkar. Studien publiceras i Science.

  • Svårt att påverka skolnedläggningar

    Att demonstrera och göra namninsamlingar för att protestera mot skolnedläggning hjälper sällan. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet. Störst chans att påverka beslutet har aktivister som använder lobbying eller som bor i välbärgade områden. Aktivister som vill påverka skolnedläggningar bör i första hand fokusera på lobbying och kontakta beslutsfattare direkt, säger forskaren.

  • Fågelgenom innehåller “fossil” av parasiter som nu angriper människor

    Under sällsynta omständigheter kan DNA hoppa från en art till en annan. Om DNA från en parasit hoppar till dess värd kan detta lämna spår som kan hittas miljontals år senare som en sorts “DNA-fossil”. En forskargrupp ledd från Uppsala universitet har nu upptäckt en ny typ av så kallade transposoner som kan hittas i genomet hos vissa fågelarter och rundmaskar.

  • ​Goda resultat för hörselimplantat

    Cochleaimplantat bör vara ett alternativ även för de patienter som har varit döva under många år. De framkommer av en ny studie vid Uppsala universitet. Innan har man trott att det inte varit möjligt att hjälpa långtidsdöva med cochleaimplantat.

  • Minskat barnafödande en orsak till att kvinnor lever längre än män

    Genom att titta på historiska data från USA har forskare vid Uppsala universitet kunnat se att minskat barnafödande leder till längre livslängd hos kvinnor. Hos män syntes inga sådana samband mellan faderskap och livslängd. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports.

  • Jon Elster får årets Skytteanska pris i statskunskap

    Årets Skytteanska pris för enastående bidrag till statskunskapen tilldelas Professor Jon Elster, Robert K. Merton professor in social sciences, Columbia University, och titulärprofessor vid Collège de France, Paris.

  • Ny app kan förbättra behandling av förmaksflimmer

    Förmaksflimmer ökar risken för stroke. Behandling med koagulationshämmande läkemedel minskar denna risk, men istället ökar blödningsrisken. Idag presenteras ett nytt blodprovsbaserat riskbedömningsverktyg som möjliggör bättre och individualiserad behandling vid förmaksflimmer, både på en kongress i Chicago och i den ansedda tidskriften The Lancet.

  • Internationell konferens om trafficking vid Uppsala universitet

    Människohandel, trafficking, är en grov kränkning av mänskliga rättigheter. För att bekämpa dessa brott krävs bättre kunskap. Den 12 och 13 april hålls en internationell konferens om trafficking vid Uppsala universitet. Där träffas bland andra toppforskare och företrädare för inflytelserika organisationer för diskussioner om kunskapsläget idag och hur människohandel bekämpas på bästa sätt

  • Ny upptäckt ökar lagringskapacitet i Li-jonbatterier

    Materialforskare vid Uppsala universitet har gjort nya upptäckter när det gäller energilagring i Li-jonbatterier. Det här kommer att gynna utvecklingen av nya material för framtida batterier med betydligt högre lagringskapacitet än tidigare. De har använt avancerad röntgenspektroskopi, och man har sett att syre i elektroderna betedde sig på ett oväntat sätt och att det gav den högre kapaciteten.

  • Minskat läckage från blodkärl kan förbättra cancerbehandling och minska tumörspridning

    Cancerbehandling försvåras ofta av att vätska ansamlats i och runt tumören, vilket beror på läckage från blodkärlen i tumören. Forskare från Uppsala universitet har kartlagt hur blodkärlsläckaget kontrolleras och upptäckt att ett minskat läckage förbättrar resultatet av cellgiftsbehandling och minskar spridningen av tumörer hos möss. Resultaten publiceras i Nature Communications.

  • Kraftsamling kring rasismforskning

    ​Samhället står idag inför utmaningen att hantera en situation med ökat antal flyktingar, ökande rasism och viktiga vägval för förbättrad integration. Uppsala universitet inrättar nu Forum för mångvetenskapligt forskning om rasism för att bidra med ökad kunskap inom detta område.

  • Småfåglar ser inte så skarpt – men väldigt snabbt

    Man kan förvänta sig att djur som rör sig snabbt genom sin omgivning också har förmågan att uppfatta snabba förändringar. Trots detta är fåglar mer berömda för sin goda synskärpa. Nu visar forskning från Uppsala universitet i samarbete med SU och SLU att små vilda tättingars syn är betydligt snabbare än hos något annat ryggradsdjur – och mer än dubbelt så snabb som en människas.

  • Sömnforskare i nytt avsnitt av Forskarpodden

    Sömnforskaren Christian Benedict är först ut i samtal med programledarna när säsongens första avsnitt av ”Forskarpodden” släpps som ett av fem nya avsnitt under våren.

Visa mer