Hjärnäpplet, Uppsala universitets pris för framgångsrik kunskapsöverföring, tilldelas i år Maria Strømme, professor i nanoteknologi. Hon får det för sitt breda engagemang i att nyttiggöra och kommunicera forskning. Beslutet om priset har fattats av rektor.
Genetiska skillnader som kommer till uttryck under fröstadiet avgör hur bra växter klarar sig i olika klimat. I en ny studie har mer än 180 000 frön från italienska och svenska plantor och korsningar dem emellan planterats i både Italien och i Sverige. När forskarna jämförde etableringsframgång, visade det sig att i Italien grodde de italienska fröna bäst, och i Sverige de svenska fröna.
Nu ska patienter som har både HIV och multiresistent TBC kunna få bättre avvägd medicinering. På det sättet hoppas man kunna förkorta behandlingstiden för multiresistent TBC och minska de många biverkningar som finns med dagens behandling. Det kan förhoppningsvis också bidra till att minskad utveckling av antibiotikaresistens. Det visar ny forskning från Uppsala universitet.
Bilmekaniker eller auto mechanic? Studenter på gymnasieskolans fordonsprogram har fått en ändrad självbild under de senaste 10 åren. Det beror delvis på att undervisningen till allt större del är på engelska, det visar en ny avhandling från Uppsala universitet. Tidigare studier visar att många har valt fordonsprogrammet för att meka med bilar och slippa läsa t ex språk. Nu måste de göra både och.
Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt en ny materialkombination som banar väg för snabbare och effektivare lagring i elektroniska enheter, såsom datorer och smarta telefoner. Det forskarna upptäckt är att den så kallade magnetiska dämpningen kan bli försvinnande liten, vilket eliminerar energiförluster i dynamiken hos magnetiska material. Studien presenterades i Nature Physics den 16 maj.
Ensamstående mödrar löper stor risk att falla in i fattigdom under föräldraledigheten om de inte jobbar heltid innan sin föräldraledighet. Gifta mödrar som står utanför arbetsmarknaden eller som jobbar deltid innan de går på föräldraledighet, löper stor risk att vara finansiellt beroende av sina män under föräldraledigheten. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
Med hjälp av jätteteleskopet Alma i Chile har astronomer från bland annat Sverige hittat syre längre bort i rymden än någonsin tidigare. I tidskriften Science skriver forskarna om upptäckten av en emissionslinje från joniserat syre i en extremt avlägsen galax. Fyndet öppnar för nya metoder för att studera galaxer i universums barndom och ger en viktig pusselbit till en epok i universums historia.
En satsning på ett nytt gästprofessorsprogram och utvärdering av både forskning och utbildning för att ge underlag till fortsatt kvalitetsutveckling. Det är exempel på vad som planeras vid Uppsala universitet för 2017.
Synsinnets evolution har i stor utsträckning skett tack vare extra gener som uppstod i samband med ryggradsdjurens uppkomst för 500 miljoner år sedan, enligt en forskargrupp vid SciLifeLab och Uppsala universitet. Resultaten belyser hur ryggradsdjuren kan reagera snabbt på ljus under olika ljusförhållanden och publiceras i den vetenskapliga tidskriften BMC Evolutionary Biology.
De senaste årens trend med ett ökat antal döda i organiserat våld är bruten. Detta visar nya data från fredsforskare vid Uppsala Conflict Data Program (UCDP), Uppsala universitet. Däremot fortsätter antalet väpnade konflikter där staten är inblandad att öka, från 41 aktiva konflikter 2014 till hela 50 under 2015.
I studiet av hur immunförsvaret fungerar är möss viktiga som modell. Forskare från Uppsala universitet har nu upptäckt att möss, precis som människor, har så kallade marginalzons B-celler i sina lymfknutor. Denna kunskap gör det enklare och mer relevant att studera mänskliga immunsjukdomar och vissa cancersjukdomar i musmodeller.
Språket i partiledardebatter i Sverige upprätthåller rasistiska strukturer. Även de partiledare som förespråkar öppenhet och antirasism väljer värderande ord som fortsätter att dela upp världen i ett ”vi” och ”dom” och som gynnar rasismen i samhället. Det framkommer i en ny avhandling från Uppsala universitet, där bland annat språket i partiledardebatter har studerats.
En ny studie av forskare vid Uppsala universitet beskriver upptäckten av en ny gen som kan förklara hur fetma och bipolärt beteende kan ha en gemensam molekylär och genetisk förklaring. Studien publiceras i tidskriften PLOS Genetics.
Hos en isolerad population bin i södra Afrika förökar sig honorna utan att några hannar är inblandade. En forskargrupp vid Uppsala universitet och i Sydafrika har sekvenserat binas genom och sett hur dessa bin skiljer sig från andra honungsbin som förökar sig sexuellt. Studien publiceras i PLOS Genetics.
I en ny studie, publicerad i Science, har forskare från Uppsala universitet upptäckt att tidiga utvecklingsstadier av fisk som är exponerade för mikroplastpartiklar förändrar sitt beteende och växer sämre, vilket leder till mycket hög dödlighet. Forskarna upptäckte även att abborrlarver som hade tillgång till mikroplastpartiklar valde dessa framför naturlig föda som zooplankton.
Östasien stod för 80 procent av världens krigsoffer under kalla kriget fram till 1979. Sedan dess har regionen präglats av fred och utveckling, men är freden stabil? Den 15-16 juni samlas fredsforskare för att diskutera den senaste forskningen kring den frågan.
I en ny avhandling från Uppsala universitet har Linnéa Bruno undersökt statens hantering av fäders våld mot barn och mödrar - när, hur och för vem våld representeras som problem. I sitt material har hon bland annat sett att problemet främst ses som en konflikt mellan vuxna och att förövare med icke-nordiskt namn oftare bedömdes som farligare eller oviktigare för sina barn.
På väg mot haven bryts en del av det organiska material som transporterats från landekosystemen ner av mikroorganismer. Att veta vad som styr hur fort denna nedbrytning sker är avgörande för vår möjlighet att förstå hur omsättningen av organiskt material påverkas av förändringar i miljön. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet hur nedbrytningen styrs storskaligt av klimatet.
Män som förlorat Y-kromosomen i en andel av sina blodceller löper större risk att drabbas av Alzheimers sjukdom, förutom att de också har större risk att dö av andra orsaker, inklusive flera former av cancer. Det visar forskare vid Uppsala universitet i en ny studie, vars resultat kan leda till utvecklingen av ett enkelt test för att identifiera dem som riskerar att få Alzheimers sjukdom.
Uppsalafysiker har i ett internationellt samarbete tagit fram en ny metod för att skapa laserpulser som är kortare, har mycket högre intensitet och täcker THz-frekvensområdet bättre än nuvarande källor. Studien publiceras idag i den välrenommerade tidskriften Nature Photonics och är av stor betydelse för materialforskningen.