Heparansulfat är kolhydratkedjor med stor betydelse för cellers utveckling i kroppen, både vid normal fosterutveckling och vid olika sjukdomar. All ny molekylär kunskap om dessa kedjor är därför viktig. Forskare kan nu visa att samma enzym som kan bestämma kedjornas mönster även bestämmer deras längd.
Cellinjer är odlade celler som ofta används för medicinsk forskning. Nya resultat från Uppsala universitet visar att sådana celler inte alltid är de man tror. Med genetiska analyser har forskarna visat att en väl använd cellinje som etablerades i Uppsala för nästan femtio år sedan har ett annat ursprung än den patient som den uppges komma ifrån.
Den 7-9 september samlas rektorer och forskare från södra Afrika och de nordiska länderna för att diskutera styrmodeller bortom NPM, New Public Management – en modell som möter allt starkare kritik från offentligt arbetsliv. Media och allmänhet hälsas välkomna till ett öppet panelsamtal den första konferensdagen då bland andra Mauritius president Ameenah Gurib-Fakim deltar.
Ångest och rädslor är vanliga problem som drabbar många och en vanlig behandling är exponeringsterapi. Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie, publicerad i Current Biology, visat hur man genom att störa återskapandet av ett rädslominnen kan förbättra effekten av exponering och få personer med spindelfobi att bli mindre rädda.
Nu erbjuder Uppsala universitet alla som vill möjligheten att läsa tre kostnadsfria, helt öppna internetbaserade utbildningar, så kallade moocar (MOOCs massive open online courses). Därmed öppnas möjligheten för tiotusentals intresserade världen över att ta del av några av universitets starkaste kompetensområden.
Forskning har visat att tillväxt av cancertumörer påverkas av att tillväxtfaktorn TGF-beta som finns i kroppens celler, omvandlas från att undertrycka till att stimulera tumörens utveckling. Men man har inte förstått hur detta sker. En ny studie som nu publiceras i tidskriften Science Signaling visar viktiga detaljer bakom processen.
Klimatforskaren Kevin Anderson blir Uppsala universitets andra gästprofessor på Zennströms klimatprofessur med inriktning på området klimatledarskap. Han kommer att fortsätta Doreen Stabinskys arbete med att bygga upp en verksamhet som blir unik både nationellt och internationellt.
I Gamla Uppsala finns ett av Skandinaviens mest spännande kungsgårdsområden från järnåldern. En gång fanns här mängder av hus och andra byggnadsverk, vilket besökare hittills fått försöka föreställa sig med hjälp av skisser. Den 28 augusti släpps appen ”Augmented history – Gamla Uppsala”, som ska ge en upplevelse utöver den vanliga.
I en studie från Uppsala universitet, publicerad i den amerikanska tidskriften JAMA Cardiology, kopplas fettsyran linolsyra (omega-6) i kroppens underhudsfett till lägre dödlighet hos äldre män som följts under 15 år.
Användandet av elektroniska apparater som skickar ut blått ljus (som smartphones och läsplattor) under kvällstid har i tidigare forskning visat sig vara associerat med sömnproblem. Resultaten från en ny studie från Uppsala universitet tyder på att exponering för ljus under dagen kan motverka de negativa effekter som kan uppkomma som en konsekvens av elektronisk ljusexponering under kvällstid.
Forskare har för första gången avslöjat nanostrukturen hos den mesoporösa magnesiumkarbonaten Upsalite® och kontrollerat porstorleken utan organiska molekyler som mallar eller svällningsmedel. Genom att styra porstrukturen hos materialet kan den amorfa fasen hos svårlösliga läkemedelssubstanser stabiliseras och hastigheten för läkemedelstillförseln kan skräddarsys.
QuizMed, ett app-baserat frågesportspel liknande Quizkampen, kommer att bli ett nytt, men frivilligt, inslag i läkarutbildningen vid Uppsala universitet. Tanken är att stimulera inlärning av den stora mängd faktakunskaper som en läkare behöver ha med sig ut i yrket.
Bakterieceller som växer snabbt hinner inte kopiera hela sitt DNA innan det är dags att dela sig på nytt. Det betyder att det kan pågå flera kopieringsprocesser samtidigt i en cell. Forskare vid Uppsala universitet har klarlagt hur cellerna koordinerar cellstorlek och delningstid för att bibehålla exakt en kopia av genomet per cell. Studien presenteras i den vetenskapliga tidskriften Cell.
Forskare har hittat ännu en svamp i lavar. Hittills har man trott att en lav består av en svamp och alger som lever i symbios, men nu kan en grupp forskare från Uppsala universitet tillsammans med forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och universitet i Österrike och USA visa att det finns ännu en integrerad svampkomponent. Resultaten publiceras i tidskriften Science i nästa vecka.
När små barn strålbehandlas och undersöks med datortomografi, så kallad CT-scanning, och samtidigt får narkosmedlet ketamin, kan de få problem med minnet och med inlärningen senare i livet. Det visar en ny studie i en avhandling från Uppsala universitet.
Redan när halsbandsflugsnappare är nio dagar gamla känner de igen sin egen arts sång. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Biology Letters.
En ny odlingsmetod kan göra det lättare att få fram stora mängder stamceller. Stamceller används, bland annat, för att utveckla nya läkemedel, och för att bättre förstå och behandla sjukdomar. En ny metod för att lättare odla dessa celler har tagits fram av forskare vid Uppsala universitet och presenteras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Behandling av social fobi sker ofta med antidepressiv medicin som SSRI, eller kognitiv beteendeterapi, KBT. Ny forskning från Uppsala universitet visar dock att man får bäst resultat om de båda behandlingarna kombineras vilket också ger mätbar effekt på hjärnans aktivitet. En artikel om forskningsresultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften British Journal of Psychiatry.
Hjärnäpplet, Uppsala universitets pris för framgångsrik kunskapsöverföring, tilldelas i år Maria Strømme, professor i nanoteknologi. Hon får det för sitt breda engagemang i att nyttiggöra och kommunicera forskning. Beslutet om priset har fattats av rektor.
Genetiska skillnader som kommer till uttryck under fröstadiet avgör hur bra växter klarar sig i olika klimat. I en ny studie har mer än 180 000 frön från italienska och svenska plantor och korsningar dem emellan planterats i både Italien och i Sverige. När forskarna jämförde etableringsframgång, visade det sig att i Italien grodde de italienska fröna bäst, och i Sverige de svenska fröna.
