Under toppmötet Uppsala Health Summit om barnfetma, som inleds denna vecka på World Obesity Day, träffas experter från hälsoorganisationer, akademi, företag och frivilligorganisationer för att diskutera hur man tillsammans kan motverka den pågående fetmaepidemin. Journalister kan ta del av konferensens plenarföreläsningar 11-12 oktober.
Mitt i karriären som elitbandyspelare drabbades han av en stroke, och fick av läkare på Akademiska sjukhuset tio procents chans att överleva. Men Mathias ”Bissen Larsson överlevde och startade ”Bissen Brainwalks” för att samla pengar till hjärnforskningen. Den 19 november är det Uppsalabornas tur att promenera.
Gunnar O Johansson, professor emeritus vid Karolinska Institutet, har utsetts till ny hedersdoktor vid Farmaceutiska fakulteten, Uppsala universitet. Han var en av de forskare som för femtio år sedan identifierade en ny klass av immunoglobuliner, IgE, en upptäckt som fått banbrytande betydelse för miljontals patienter över hela världen, såväl diagnostiskt som behandlingsmässigt.
En miljövänlig, effektiv och billig metod för att hydrogenera grafen med synligt ljus har tagits fram av forskare vid Uppsala universitet och AstraZeneca Göteborg. Forskningen presenteras i en artikel i Nature Communications. Studien visar att det tvådimensionella och atomlagertunna kolmaterialet grafen reagerar med myrsyra i en vattenlösning när det bestrålas med synligt ljus.
Professor Stephen C. Levinson från Max Planck-institutet i Nederländerna samt Helmer Gustavson, f.d. avdelningsdirektör vid Riksantikvarieämbetet i Stockholm har utsetts till hedersdoktorer vid Språkvetenskapliga fakulteten, Uppsala universitet.
Eftersom rundmasken Caenorhabditis elegans används som modellorganism inom forskning är denna millimeterstora mask väldigt väl utforskad. En forskargrupp vid Uppsala universitet har nu visat att denna mask är ett ännu mer komplett modellsystem än man tidigare trott, till exempel för studier av funktioner som är viktiga under tidig embryonalutveckling. Studien publiceras i Scientific Reports.
1968 förstärktes nationalekonomins vetenskapliga status med inrättandet av ”Nobelpriset i ekonomiska vetenskaper”. I en ny bok drar Uppsalaforskaren Gabriel Söderberg tillsammans med Avner Offer vid University of Oxford slutsatsen att Ekonomipriset indirekt också bidragit till att underminera nationalekonomins vetenskapliga status.
Patienter med hjärntumör som har behandlats med strålning har lika god livskvalitet som patienter som har fått cellgiftsbehandling. Det visar en ny internationell studie där Uppsala universitet har medverkat och som publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Oncology.
I en ny avhandling i psykologi från Uppsala universitet har Kirsti Jylhä undersökt psykologin bakom förnekelse av klimatförändringar. Resultaten visar att individer som accepterar hierarkiska maktstrukturer har större benägenhet att förneka problemet.
I en ny studie från Uppsala universitet har forskare studerat de iögonfallande vingarna hos två arter av jungfrusländor. Deras resultat pekar på att hanarna, men inte honorna, betalar ett högt pris för att se attraktiva ut för andra jungfrusländor. Det handlar både om risken att skrämma bort sina bytesdjur och risken att själv bli uppäten.
Spädbarn med bra motorik är bättre på att lösa uppgifter som kräver bra tankeförmåga. Det visar en ny studie gjord vid Uppsala universitets Barn- och Babylab och som snart publiceras online i den vetenskapliga tidskriften Psychological Science. Det här kan vara ett argument för att satsa mer på idrott i grundskolan och aktiv lek inom förskolan.
Tre nya hedersdoktorer har utsetts vid fakulteten för naturvetenskap och teknik vid Uppsala universitet: Yakov Eliashberg, matematiker; Jane Reece, biolog, och John M. Wills, fysiker.
Forskare från Uppsala universitet har använt en datormodell för att studera hur hjärntumörer uppkommer. Studien som idag publiceras i tidskriften EBioMedicine illustrerar hur forskare i framtiden kommer att kunna utgå från storskaliga data för att hitta nya sjukdomsmekanismer och identifiera nya målmolekyler för behandling.
Vid Enköpings museum finns en ringbrynjehuva som är unik i sitt slag i Sverige. Huvan har tidigare varit utställd i museets medeltidsutställning men ingen har vetat något om den. Frågetecknen är många och nu ska mysterierna få svar i en ny utställning där forskare från Uppsala universitet steg för steg involverar besökaren i spännande undersökningar och vetenskapliga analyser.
Att både arv och miljö påverkar vår risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom är väl känt. I en ny studie från Uppsala universitet visar forskarna nu att minnet av en hjärtinfarkt kan lagras i våra gener genom epigenetiska förändringar. Resultaten har publicerats i tidskriften Human Molecular Genetics.
I en ny avhandling i tyska från Uppsala universitet har Nicolaus Janos Raag sökt svar på frågan hur språket skapar kulturrelaterad betydelse i samband med kunskapsförmedling i ett medeltida kloster.
I en unik donation har serietecknaren Liv Strömquist skänkt samtliga nummer av seriefanzinet Rikedomen till Uppsala universitetsbibliotek. Dessa kommer att visas upp i en ny serietidningsutställning som nyligen slagit upp portarna. I samband med utställningen kommer också ett symposium om serieforskning att hållas.
Varför blir kulturarv måltavlor i vissa konflikter? Hur kan ett samhälle hantera och arbeta med kulturarv efter en svår konflikt? Dessa frågor behandlas i en internationell konferens som hålls i Visby vid Uppsala Universitet Campus Gotland den 15–16 september. Forskare från en rad länder så som Egypten, Sudan, Irak, Palestina, Kroatien, Bosnien och England deltar.
Snabbt, spännande och lätt att förstå. Den 30 september är det dags för åtta nya forskare att utmana sig själva och varandra i tävlingen Forskar Grand Prix på Västgöta nation i Uppsala. Ämnena spänner från psykologi till fission och atomkärnor.
I en ny studie, publicerad i Nature, visar en internationell forskargrupp att fossil av den 360 miljoner år gamla tetrapoden Acanthostega kommer från unga djur och inte från vuxna som man tidigare antagit. Acanthostega utgör en av de ikoniska övergångsformerna mellan fisk och landlevande djur och upptäckten sprider nytt ljus över artens livscykel och ryggradsdjurens första kliv upp på land.