Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, teknik

  • ​B-vitaminer kan motverka epigenetiska effekter av luftföroreningar

    En ny studie av forskare vid Columbia University Mailman School of Public Health och Uppsala universitet visade att B-vitaminer kan spela en avgörande roll för att minska effekterna av luftföroreningar på vårt epigenom. Resultaten har publicerats online i tidskriften PNAS.

  • Gips har en stabiliserande effekt vid handledsfrakturer

    Det radiologiska läget efter en handledsfraktur blir bättre om handleden fixeras med gips under en månad istället för om gipset tas av efter 10 dagar. Det är därmed klarlagt att gips har en stabiliserande effekt vid handledsfrakturer. Det framgår av en doktorsavhandling vid Uppsala universitet som lades fram av specialistläkaren i ortopedi, Albert Christersson den 3 mars.

  • Alumnföreläsning med Iranexperten Trita Parsi

    Trita Parsi fick förra året utmärkelsen Årets alumn vid Uppsala universitet. Den 14 mars håller han sin alumnföreläsning som kommer att handla om vad som kan tänkas hända med relationerna mellan Iran och USA under president Trump.

  • Brett program på SciFest 2017

    Experimentera med eld, ljus och ljud. Lär dig hur en cell ser ut egentligen. Hur funkar digital arkeologi eller vad är en feministisk stadsvandring? Allt det kan du grotta ner dig i, på sjätte upplagan av Uppsala universitets vetenskapsfestival SciFest nu till helgen.

  • Var femte boende överanvänder el på grannarnas bekostnad

    Användningen av hushållsel minskar med över 30 procent när de boende måste betala för sin egen förbrukning. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet och Institutet för Näringslivsforskning, publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences USA.

  • Skolelevers mätningar har lagt grunden till viktiga forskningsresultat

    Nästan 3500 skolelever har med sina mätningar och prover bidragit till en forskningsstudie om insjöar och global uppvärmning som nu publiceras i vetenskaplig tidskrift. Resultaten visar att vattentemperaturerna generellt håller sig låga trots att luften blir varmare, vilket bidrar till att dämpa utflödet av växthusgaser.

  • Modern satsförkortning med infinitiv

    I nutida svenska kan man lova att inte bråka, men i fornsvenskan kunde man bara lova att bråka. Satsadverbial som inte och hjälpverb som ha förekommer i stort sett inte alls i fornsvenska infinitivfraser. Det är först på 1600- och 1700-talet som de börjar dyka upp.

  • Nätverket påverkar ofta geners effekter

    När en egenskap regleras av många gener är det vanligt att dessa samverkar i stora nätverk. Genom att ta hänsyn till detta kan man ta fram bättre förutsägelser av hur en individs genuppsättning påverkar egenskapen. Risken för att få en felaktig uppfattning om hur viktig en enskild gen är minskar också. Det har forskare visat genom en detaljerad analys av tusentals besläktade jästceller.

  • Årets Fulbrightföreläsning om kända filmstjärnor

    ​Marylyn Monroe och Greta Garbo var båda sin tids stora filmstjärnor, ikoner kring vilka det skapades rykten och mer eller mindre osanna historier. Den 9 mars föreläser årets Fulbrightföreläsare om dessa båda kvinnor ur ett feministiskt perspektiv och utmanar degängse bilderna av dem.

  • Tid för reflektion gav bättre måltider för de äldre

    Ett år av återkommande dietist-ledd handledning för personal på äldreboenden resulterade i en bättre måltidssituation för de äldre, bland annat avseende dukning, servering, ljudnivå och social interaktion mellan personal och brukare. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet. Hos vissa av de äldre som bodde på de aktuella äldreboendena påverkades minnesförmågan positivt.

  • ​​Nästan bara män migrerade från stäpperna i öster till Europa för 5 000 år sedan

    Genom att undersöka generna hos förhistoriska individer har forskare vid Uppsala universitet kunnat se att det var i stort sett bara män som migrerade till Europa från den pontisk-kaspiska stäppen under bronsåldern. Migrationen som spred jordbruket till Europa omkring 4 000 år tidigare omfattade dock både män och kvinnor, troligen hela familjer.

  • Stabil utveckling för Uppsala universitet

    Fortsatt bra utfall i konkurrens om forskningsanslag och söktryck från studenterna. När Uppsala universitet idag behandlade årsredovisningen för 2016 i konsistoriet kunde man konstatera att universitetet fortsätter att utvecklas stabilt.

  • Män med högre kognitiv förmåga bättre på att ta sin hjärtmedicin

    Efter en hjärtinfarkt är det viktigt att patienter tar läkemedel som sänker kolesterolnivåerna. En ny studie från forskare vid Uppsala och Umeå universitet publicerad i European Journal of Preventive Cardiology har funnit att generell kognitiv förmåga (intelligens) spelar roll för hur väl män tar sin ordinerade statin under både ett och två år efter hjärtinfarkten.

  • Snabb ökning av resistenta tarmbakterier bland förskolebarn i Uppsala

    I en ny avhandling visar Johan Kaarme, barnläkare vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet, på en mer än sexfaldig ökning av så kallade ESBL-bildande tarmbakterier bland friska förskolebarn i Uppsala mellan 2010 och 2016, från knappt 3 procent till omkring 20 procent av barnen. På flera av de ingående förskolorna förefaller även resistensen spridas mellan barnen.

  • ​Ny typ av nanosensor identifierar DNA-byggstenar

    Forskare från Uppsala universitet och Brasilien har utvecklat en ny typ av nanosensor som kan detektera enstaka molekyler. Nanosensorn, som består av en kombination av två helt olika material, har kunnat användas bland annat för att identifiera olika byggstenar i DNA.

  • Stabil solel behöver pålitliga prognoser

    Hur mycket kommer solen att skina och hur mycket el kommer samhället att behöva de närmaste dagarna? Det behöver man kunna svara på för att solel ska bli en pålitlig energikälla. Därför har forskare vid Uppsala universitet dragit igång ett projekt där de ska träna datorer i att ställa prognoser om de närmaste dygnen.

  • Ny studie klargör vad som styr förekomst av metylkvicksilver i sjöar

    ​Bildning av giftigt metylkvicksilver är en nyckelprocess för de miljö- och hälsoproblem som orsakas av kvicksilver. Mekanismerna bakom processen är dock fortfarande inte klarlagda. Ett forskarlag vid Uppsala och Umeå universitet visar nu att bildningen styrs av den molekylära sammansättningen på det organiska materialet i sediment. Studien publiceras i tidskriften Nature Communications.

  • Kaos och rabies vid årets Celsius-Linnéföreläsningar

    Kan vi förutse framtiden med matematik? Hur kan rabiesvirus ge oss svar på de fysiska och psykiska effekterna av stress? Vid årets Celsius-Linnéföreläsningar den 9 februari presenterar professor John Guckenheimer och professor Peter L. Strick sina banbrytande bidrag inom forskning på universella fenomen och neurologiska system.

Visa mer