Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, teknik

  • Tvådimensionell magnetisk ordning förverkligad i ett molekylärt schackbrädsystem

    Att realisera magnetisk ordning i lågdimensionella system som består av bara en eller två dimensioner har varit ett forskningsmål sedan länge. I en ny studie som publiceras i tidskriften Nature Communications visar Uppsalaforskare att magnetisk ordning kan skapas i ett tvådimensionellt schackbrädgitter bestående av metallorganiska molekyler som är bara ett atomskikt tjockt.

  • Delia Baldassari blir första mottagaren av Hans L Zetterbergpriset

    Professor Delia Baldassari vid New York University blir den första mottagaren av Hans L Zetterbergpriset i sociologi. Hon kommer att ta emot priset vid en prisceremoni som och äger rum på Museum Gustavianum i Uppsala klockan 15.15 den 29 maj. I samband med detta kommer pristagaren hålla en öppen föreläsning. Evenemanget är öppet för allmänheten.

  • Bättre och billigare vård möjlig med torra blodprover

    En droppe blod på ett filterpapper, låt torka och lagra i millimeterstora cirklar för framtida diagnostik – betydligt enklare än dagens resurskrävande metod med nedfrysta blodprover i plaströr. Uppsalaforskare visar i en ny studie, där de testat att mäta 92 olika proteiner på torkade prover, att metoden har stor potential att spara resurser till förmån för tidig diagnostik och behandling.

  • Havsisens utbredning påverkar nederbördsmängder

    Med klimatförändringar ändras inte bara temperaturen. Nu har forskare från bland annat Uppsala universitet visat att tillväxt av havsisen runt Antarktis för ungefär 12 miljoner år sedan resulterade i ett betydligt blötare sydvästra Australien.

  • Antalet dödade minskade men stormaktsinblandning oroar konfliktforskare

    Antalet dödade i organiserat våld runt om i världen minskade under förra året för andra året i följd. Det visar nya data från fredsforskare vid Uppsala Conflict Data Program (UCDP). Den stora andelen konflikter med inblandning av externa aktörer oroar dock forskarna.

  • Uråldriga proteiner kartlagda

    Hur uppstod proteininteraktioner och hur har de utvecklats? I en ny studie har forskare undersökt två proteiner, som är mellan 400 miljoner och 600 miljoner år gamla. Hur såg de ut, hur fungerade de och hur har de har förändrats till nutid? Resultaten som publiceras i eLife visar hur en kombination av förändringar i egenskaperna skapade bättre förutsättningar för reglering av en cellulär process.

  • Artikel om mikroplastpartiklar dras tillbaka

    Forskarna bakom den kritiserade forskningsartikeln om fisklarvers konsumtion av mikroplastpartiklar har själva begärt att artikeln ska återkallas från tidskriften Science. Det skedde i slutet av förra veckan efter att Centrala etikprövningsnämndens yttrande innehållit skarp kritik mot studien.

  • Syntetisk kemi och biologi i ny metod för effektivare vätgasframställning

    Vätgas har länge framhållits som en lovande energibärare för framtidens teknik, men att utvinna gasen ur vatten har visat sig vara ineffektivt. I en artikel i tidskriften Energy and Environmental Science presenterar nu forskare vid Uppsala universitet en alternativ tvärvetenskaplig metod baserad på principer från naturen.

  • Ny upptäckt ger hopp om framtida behandling av njursvikt hos cancerpatienter

    Nedsatt njurfunktion drabbar mer än hälften av alla cancerpatienter och är direkt kopplad till försämrad överlevnad. Trots att det är en vanlig komplikation är det fortfarande inte helt klarlagt hur en tumör orsakar njurproblem och hur det kan förebyggas. En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att njurproblemen kan orsakas av en del av patientens eget immunförsvar som luras av tu

  • Ny forskning kan ge säkrare höftoperationer

    ​Att få en ny höftled inopererad innebär vissa risker och ett litet antal patienter riskerar att dö. Men vilka är de? En ny avhandling från Uppsala universitet visar hur man på ett träffsäkert sätt kan avgöra detta.

  • ​Ungdomar förväntar sig en miljökollaps

    Ungdomar tror att vi är på väg mot en miljökollaps snarare än mot en hållbar värld. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att trots att gymnasieungdomar är medvetna om dagens miljöfrågor tycker de att det är svårt, eller omöjligt att göra något för att undvika en miljökollaps. Istället refererar en del av dem till framtiden genom att likna den vid historierna om Hungerspelen.

  • Nyupptäckt ”kusin” ändrar bilden av dinosauriernas släktträd

    En ny sorts härskarödla, som nu beskrivs vetenskapligt för första gången, visar att vissa egenskaper man tidigare trott var typiska för dinosaurier egentligen utvecklades mycket tidigare. Möt Teleocrater rhadinus – den äldsta arten på den gren av härskarödlor som utvecklades till bland annat fåglar och dinosaurier.

  • ​David Harvey föreläser i Uppsala

    Professor David Harvey, vid the Graduate Center of the City University of New York, som är världskänd för sin forskning om urbanitet och kapitalismens historiska och geografiska utveckling, håller en öppen föreläsning i Uppsala den 20 april.

  • Ny forskning förklarar hur vissa höns får randiga fjädrar

    Fåglar visar upp en otrolig biologisk mångfald vad det gäller fjäderdräktens mönster och färger. Men hur uppstår dessa fascinerande mönster? I en ny studie som publicerats i PLOS Genetics visar svenska och franska forskare att det krävs två oberoende mutationer för att förklara uppkomsten av gökfärg (svart- och vitrandiga fjädrar) hos höns.

  • Mördarbinas gener är nyckeln till deras framgång

    Mördarbin är hybrider mellan afrikanska och europeiska bin. De är lättretade och aggressiva och sprider sig snabbt eftersom de konkurrerar ut andra honungsbin i biodlingar. I en ny studie har forskare från Uppsala universitet kartlagt mördarbinas gener och i dessa hittat möjliga förklaringar till deras framgångar.

  • Genetiska faktorer har stor betydelse för vilken tid på året sillen leker

    Det är viktigt för olika arter att föröka sig då avkomman har störst chans att överleva. En ny studie, där DNA från 25 populationer av sill från både västra och östra Atlanten undersökts, visar att genetiska faktorer har stor betydelse för när leken sker. I hög utsträckning är det samma genvarianter på båda sidorna av Atlanten som förklarar om sillen leker på våren eller hösten.

  • Vad och vilka bryr vi oss om när vi vaccinerar oss?

    Eftersom vaccin skyddar inte bara den som tar det, utan även de andra personer som man annars hade kunnat smitta, så finns det en mängd tänkbara motiv för att välja att vaccinera sig. Förutom det mest självklara – att man vill skydda sig eller sina barn från att bli sjuka – så visar forskning att många också påverkas av omsorg om andra.

Visa mer