Uppsala universitet ser med tillförsikt på det kommande tre åren i verksamhetsplanen som idag klubbades av konsistoriet (styrelsen). Planen präglas av ökad långsiktighet men innehåller också bland annat en offensiv satsning på kompetensförsörjning.
Hälften av alla vuxna patienter som har haft typ 1-diabetes i mer än tio år producerar fortfarande insulin, om än väldigt lite. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i nätupplagan av tidskriften Diabetes Care.
Vilket bröd vi väljer att äta som vuxna påverkas av både utbildningsnivå och vilket bröd vi fick när vi var barn. Yngre personer föredrar mindre hälsosamt bröd och äldre föredrar hälsosammare bröd. Det visar en ny studie om råg från Uppsala universitet.
I samband med invigningen av Uppsala universitets nya elektronmikroskop Titan Themis den 19 juni presenteras beslutet att i samverkan bygga upp ett nationellt centrum för transmissionselektronmikroskopi, CEM4MAT, Centre of Electron Microscopy for Materials i Stockholm-Uppsalaregionen.
Ungfåglar känner igen och lär sig sin artspecifika sång även när de exponeras för sång från andra arter. De underliggande mekanismerna för detta har dock varit okända. I en ny studie visar forskare vid Uppsala universitet att det är de genetiska skillnaderna mellan arterna snarare än tidig inlärning eller andra mekanismer som ligger bakom fåglarnas förmåga.
Den särskilda form av skelettsjukdomen osteopetros som finns i Västerbotten, beror på en genförändring som kan spåras tillbaka medeltiden och som leder till en felaktig bennedbrytning. Det visar ny forskning ledd från Uppsala universitet, som presenteras i tidskriften Scientific Reports.
Träningsresor är ett sätt för kvinnor att försöka balansera bristen på jämställdhet i den egna familjen. Men det är en parentes som inte påverkar könsrollerna i vardagen. Det skriver forskare vid Uppsala universitet i en ny vetenskaplig artikel. Att det handlar om fysisk träning gör det lättare att legitimera frånvaron från familjen och att slippa den ständiga "omsorgsjouren".
Sjukvården behöver tillgång till många olika antibiotika men en del sorter är inte längre lönsamma för läkemedelsbolag. Den nya samverkansplattformen PLATINEA ska hjälpa till att identifiera gapet mellan behov och tillgängliga antibiotika och erbjuda ett forum där de relevanta aktörerna kan mötas och jobba vidare mot en lösning.
Delar av skalbaggar och en halv fisk. Det har forskare hittat i 230 miljoner år gammal fossil avföring genom att synkrotronskanna avföringen och göra 3D-modeller av matresterna. Med den nya tekniken hoppas man nu kunna få en djupare förståelse över vem som åt vad.
Var femte person drömmer om att ge ut en skönlitterär bok. Samtidigt finns det inga fasta och tydliga kriterier för att avgöra om ett manuskript har rätt kvaliteter för att ges ut av ett etablerat förlag. Det här skapar en grundläggande osäkerhet hos både aspirerande författare och hos bokförläggare, visar en ny avhandling från Uppsala universitet.
Epigenetiska förändringar är kemiska modifieringar av DNA:t som slår av eller på våra gener. I en ny studie från Uppsala universitet visar forskare att tedrickande hos kvinnor leder till epigenetiska förändringar i gener som är inblandade i cancer och östrogenmetabolism. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Human Molecular Genetics.
Barn som går på förskolor där man tillämpar normmedveten pedagogik gör mindre könsstereotypa antaganden om andra barn. De är också mer intresserade att leka med nya barn av motsatt kön. Det visar resultat från forskare vid bland annat Uppsala universitet som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Experimental Child Psychology.
Uppskattningsvis inträffar fler än 500 000 fall av matförgiftning varje år till en samhällskostnad av mer än en miljard kronor. Att hantera livsmedel rätt är en kunskapsfråga och i en ny avhandling från Uppsala universitet visar Marie Lange att ungdomar har dålig koll på mathygien. Var femte niondeklassare visste till exempel inte att kyckling alltid måste vara genomstekt.
Generering av vätgas från vatten med hjälp av solenergi och billiga fotokatalytiska material har engagerat forskare under lång tid. I en artikel i tidsskriften Energy and Environmental Science presenterar forskare från Uppsala universitet ett kostnadseffektivt och miljövänligt nanomaterial av organisk polymer för väteproduktion, samt föreslår en mekanism för hur den aktiva ytan fungerar.
Att realisera magnetisk ordning i lågdimensionella system som består av bara en eller två dimensioner har varit ett forskningsmål sedan länge. I en ny studie som publiceras i tidskriften Nature Communications visar Uppsalaforskare att magnetisk ordning kan skapas i ett tvådimensionellt schackbrädgitter bestående av metallorganiska molekyler som är bara ett atomskikt tjockt.
Professor Delia Baldassari vid New York University blir den första mottagaren av Hans L Zetterbergpriset i sociologi. Hon kommer att ta emot priset vid en prisceremoni som och äger rum på Museum Gustavianum i Uppsala klockan 15.15 den 29 maj. I samband med detta kommer pristagaren hålla en öppen föreläsning. Evenemanget är öppet för allmänheten.
En droppe blod på ett filterpapper, låt torka och lagra i millimeterstora cirklar för framtida diagnostik – betydligt enklare än dagens resurskrävande metod med nedfrysta blodprover i plaströr. Uppsalaforskare visar i en ny studie, där de testat att mäta 92 olika proteiner på torkade prover, att metoden har stor potential att spara resurser till förmån för tidig diagnostik och behandling.
Med klimatförändringar ändras inte bara temperaturen. Nu har forskare från bland annat Uppsala universitet visat att tillväxt av havsisen runt Antarktis för ungefär 12 miljoner år sedan resulterade i ett betydligt blötare sydvästra Australien.
Antalet dödade i organiserat våld runt om i världen minskade under förra året för andra året i följd. Det visar nya data från fredsforskare vid Uppsala Conflict Data Program (UCDP). Den stora andelen konflikter med inblandning av externa aktörer oroar dock forskarna.
Hur uppstod proteininteraktioner och hur har de utvecklats? I en ny studie har forskare undersökt två proteiner, som är mellan 400 miljoner och 600 miljoner år gamla. Hur såg de ut, hur fungerade de och hur har de har förändrats till nutid? Resultaten som publiceras i eLife visar hur en kombination av förändringar i egenskaperna skapade bättre förutsättningar för reglering av en cellulär process.