Imorgon, den 1 september invigs Segerstedthuset för anställda och gäster. Huset, som blir arbetsplats för universitetsledning och cirka 600 anställda, samlar universitetets förvaltning och blir också en mötesplats för hela universitetet. Den 9 september blir det Öppet hus för allmänheten under kutlurnatten.
Det tekniskt-naturvetenskapliga basåret vid Uppsala universitet fyller 25 år. Sedan starten har runt 4 000 studenter gått utbildningen. Tre av fyra har fortsatt med universitetsstudier inom naturvetenskap och teknik.
Ett 132 miljoner år gammalt fossilt havsmonster från norra Tyskland har identifierats av en internationell forskargrupp. Lagenanectes kan knappast ha varit en skönhet, med superlång hals och tänder som stack rakt ut åt sidorna, men har nu fått en plats i det vetenskapliga släktträdet. Djuret visade sig vara en av de allra första elasmosaurierna.
33 miljoner genetiska varianter, varav ca 10 miljoner nya, har hittats genom en omfattande kartläggning av den genetiska variationen i Sverige. Med hjälp av storskaliga metoder för DNA-sekvensering har hela arvsmassan analyserats hos tusen individer. Studien har letts av forskare vid Uppsala universitet och publiceras i European Journal of Human Genetics.
I många olika sammanhang kan vuxna vilja veta mer om barns upplevelser, till exempel inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten eller rättsväsendet. Därför är det viktigt att det finns bra och tillförlitliga intervjumetoder. I en ny studie, publicerad i tidskriften PLOS ONE har forskare provat en ny metod med datorstöd där bland annat förenklade bilder av känslor och personer används.
Forskare från Uppsala universitet har utvecklat en ny metod för att mycket snabbt kunna bestämma huruvida en infektion orsakas av bakterier som är resistenta eller känsliga mot antibiotika. Fynden publiceras nu i tidskriften Proceedings of the National Academy of Science, USA (PNAS).
En studie, ledd av forskare vid Uppsala universitet, där över 13 000 patienter ingått, har resulterat i ett nytt verktyg som ska underlätta behandlingen av patienter med stabil kranskärlssjukdom. Resultaten från studien publiceras i tidskriften the Journal of the American College of Cardiology, JACC.
P53 är ett är världens mest berömda proteiner eftersom det är muterat (förändrat) i mer än hälften av alla cancrar. En nyckel till att förstå proteinet bättre är att ta reda på hur det har utvecklats. Eftersom p53 muterar så fort har det varit svårt men forskare vid Uppsala universitet har nu, med hjälp av en ny metod, kunnat följa proteinets evolution.
Stöd via internet kan hjälpa föräldrar till barn med cancer att hantera symptom på traumatisk stress och depression. Det visar en ny studie från forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Medical Internet Research.
Den svenska 1800-talslitteraturen innehåller åtskilliga beskrivningar av människor som växlar kön, och som överskrider och utmanar könsgränser, även om ”trans” ännu inte blivit ett begrepp. I sin nya avhandling visar Sam Holmqvist hur transgestalter i litteraturen från denna tid både stöttade och underminerade könsordningen.
Religiösa tankesätt måste få mer plats i samhällsdebatten. Genom att utestänga vissa bakgrunder och erfarenheter utarmas det offentliga samtalet och på sikt hotas demokratin. Det skriver forskaren Teresa Callewaert i sin nyligen framlagda avhandling Theologies Speak of Justice: A Study of Islamic and Christian Social Ethics.
Hannar producerar hundratusentals till hundratals miljoner spermier i en enda ejakulation beroende på arten. Har det någon betydelse vilken spermie som faktiskt befruktar ägget? Forskning som publiceras i tidskriften PNAS visar att valet av långlivade spermier i ejakulationen från en hanne resulterar i en avkomma med bättre utsikter att överleva tidigt i livet och bättre egenskaper som vuxna.
I det senaste numret av tidskriften PNAS presenterar en forskargrupp vid Uppsala universitet en ny småskalig metod som kan bli en smart genväg för att bestämma ett läkemedels så kallade biotillgänglighet inne i cellerna.
Uppsala universitet har i konkurrens med andra svenska lärosäten beviljats 5 miljoner kronor av Stint, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, för att koordinera projektet South Africa - Sweden University Forum. Övriga svenska lärosäten som ingår är Göteborgs universitet, Karlstad universitet, Lund universitet, Högskolan Väst, Malmö högskola och Umeå universitet.
Varför används inte den kunskap som finns om hur friska och produktiva arbetsplatser skapas? Vem ska lösa antibiotikaresistenskrisen? Oredlighet i forskning och etikprövning – hur skyddas patienten? Uppsala universitet bjuder in till en rad angelägna panelsamtal under Almedalsveckan.
Uppsala universitet ser med tillförsikt på det kommande tre åren i verksamhetsplanen som idag klubbades av konsistoriet (styrelsen). Planen präglas av ökad långsiktighet men innehåller också bland annat en offensiv satsning på kompetensförsörjning.
Hälften av alla vuxna patienter som har haft typ 1-diabetes i mer än tio år producerar fortfarande insulin, om än väldigt lite. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i nätupplagan av tidskriften Diabetes Care.
Vilket bröd vi väljer att äta som vuxna påverkas av både utbildningsnivå och vilket bröd vi fick när vi var barn. Yngre personer föredrar mindre hälsosamt bröd och äldre föredrar hälsosammare bröd. Det visar en ny studie om råg från Uppsala universitet.
I samband med invigningen av Uppsala universitets nya elektronmikroskop Titan Themis den 19 juni presenteras beslutet att i samverkan bygga upp ett nationellt centrum för transmissionselektronmikroskopi, CEM4MAT, Centre of Electron Microscopy for Materials i Stockholm-Uppsalaregionen.
Ungfåglar känner igen och lär sig sin artspecifika sång även när de exponeras för sång från andra arter. De underliggande mekanismerna för detta har dock varit okända. I en ny studie visar forskare vid Uppsala universitet att det är de genetiska skillnaderna mellan arterna snarare än tidig inlärning eller andra mekanismer som ligger bakom fåglarnas förmåga.