Femårigt program för Campus Gotland
Uppsala universitets styrelse, konsistoriet, har idag klubbat en femårig utvecklingsplan för Campus Gotland, som förtydligar mål och inriktning för verksamheten.
Ämnen: Vetenskap, teknik
-
-
Jubileumssymposium: Har demokratiseringen av världen avstannat?
För några år sedan gick en demokratiseringsvåg över arabvärlden, idag är situationen allt annat än demokratisk i flera av länderna. I väst får växande populism konsekvenser för tilltron för demokratin som system. Är demokratin i kris, eller finns det en väg framåt? Vid ett jubileumssymposium i Uppsala den 21 september diskuteras den senaste forskningen på området.
-
Carina Burman får årets Disapris
Carina Burman, författare, kulturskribent och forskare i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, får årets Disapris. Hon tilldelas priset för sitt populärvetenskapliga författarskap som ofta tar avstamp i den egna forskningen.
-
50/50 bäst för skilsmässobarn
Barn (3-5 år) i växelvis boende har mindre psykiska symtom än de som bor mest hos, eller med bara en förälder efter en separation. Det visar en ny studie av 3 656 barn, gjord av forskare vid Uppsala universitet, Karolinska Institutet och forskningsinstitutet Chess.
-
Uppsala Health Summit: Rapport om globala hot från infektionssjukdomar tydliggör utmaningarna inför toppmötet
Infektionssjukdomar är ett av de största hälsohoten i världen. Återkommande larm om spridningsrisk, epidemier och pandemier gör ämnet högaktuellt och väcker oro hos många. Idag publicerar Uppsala Health Summit den rapport som är utgångspunkt för toppmötet i Uppsala den 10-11 oktober som vill visa vägen framåt för att hantera utmaningarna.
-
Genernas effekt påverkas av vår livsstil
Vi vet att såväl livsstil som gener påverkar risken för övervikt. I en ny studie från Uppsala universitet visar forskare att genernas effekt på risken för övervikt inte är statisk utan påverkas av vår livsstil. Resultaten från studien är publicerade i den vetenskapliga tidskriften PLOS Genetics.
-
Fossila fotspår utmanar etablerade teorier om människans ursprung
Nyupptäckta människoliknande fotspår på Kreta kan vända upp och ner på den etablerade berättelsen om tidig mänsklig evolution. Spåren är ungefär 5,7 miljoner år gamla och skapades vid en tid då tidigare forskning placerar våra förfäder i Afrika – med apliknande fötter.
-
Segerstedthuset invigs och öppnar för besökare
Imorgon, den 1 september invigs Segerstedthuset för anställda och gäster. Huset, som blir arbetsplats för universitetsledning och cirka 600 anställda, samlar universitetets förvaltning och blir också en mötesplats för hela universitetet. Den 9 september blir det Öppet hus för allmänheten under kutlurnatten.
-
Tekniskt-naturvetenskapligt basår firar 25 år
Det tekniskt-naturvetenskapliga basåret vid Uppsala universitet fyller 25 år. Sedan starten har runt 4 000 studenter gått utbildningen. Tre av fyra har fortsatt med universitetsstudier inom naturvetenskap och teknik.
-
“Ny” urtida marin reptil hittad i Tyskland – först i sitt slag
Ett 132 miljoner år gammalt fossilt havsmonster från norra Tyskland har identifierats av en internationell forskargrupp. Lagenanectes kan knappast ha varit en skönhet, med superlång hals och tänder som stack rakt ut åt sidorna, men har nu fått en plats i det vetenskapliga släktträdet. Djuret visade sig vara en av de allra första elasmosaurierna.
-
Miljoner nya genetiska varianter hittade hos 1 000 svenska individer
33 miljoner genetiska varianter, varav ca 10 miljoner nya, har hittats genom en omfattande kartläggning av den genetiska variationen i Sverige. Med hjälp av storskaliga metoder för DNA-sekvensering har hela arvsmassan analyserats hos tusen individer. Studien har letts av forskare vid Uppsala universitet och publiceras i European Journal of Human Genetics.
-
Intervjuer med blyga barn – ny metod kan hjälpa barnen kommunicera
I många olika sammanhang kan vuxna vilja veta mer om barns upplevelser, till exempel inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten eller rättsväsendet. Därför är det viktigt att det finns bra och tillförlitliga intervjumetoder. I en ny studie, publicerad i tidskriften PLOS ONE har forskare provat en ny metod med datorstöd där bland annat förenklade bilder av känslor och personer används.
-
Ny supersnabb metod att bestämma antibiotikaresistens
Forskare från Uppsala universitet har utvecklat en ny metod för att mycket snabbt kunna bestämma huruvida en infektion orsakas av bakterier som är resistenta eller känsliga mot antibiotika. Fynden publiceras nu i tidskriften Proceedings of the National Academy of Science, USA (PNAS).
-
Blodprovsbaserat verktyg för riskbedömning vid kranskärlssjukdom
En studie, ledd av forskare vid Uppsala universitet, där över 13 000 patienter ingått, har resulterat i ett nytt verktyg som ska underlätta behandlingen av patienter med stabil kranskärlssjukdom. Resultaten från studien publiceras i tidskriften the Journal of the American College of Cardiology, JACC.
-
Evolutionen hos viktigt cancerprotein kartlagd
P53 är ett är världens mest berömda proteiner eftersom det är muterat (förändrat) i mer än hälften av alla cancrar. En nyckel till att förstå proteinet bättre är att ta reda på hur det har utvecklats. Eftersom p53 muterar så fort har det varit svårt men forskare vid Uppsala universitet har nu, med hjälp av en ny metod, kunnat följa proteinets evolution.
-
Stöd via internet hjälper föräldrar till cancersjuka barn
Stöd via internet kan hjälpa föräldrar till barn med cancer att hantera symptom på traumatisk stress och depression. Det visar en ny studie från forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Medical Internet Research.
-
Så skildrades transpersoner i äldre svensk skönlitteratur
Den svenska 1800-talslitteraturen innehåller åtskilliga beskrivningar av människor som växlar kön, och som överskrider och utmanar könsgränser, även om ”trans” ännu inte blivit ett begrepp. I sin nya avhandling visar Sam Holmqvist hur transgestalter i litteraturen från denna tid både stöttade och underminerade könsordningen.
-
Religiösa tankesätt bör få mer plats i samhällsdebatten
Religiösa tankesätt måste få mer plats i samhällsdebatten. Genom att utestänga vissa bakgrunder och erfarenheter utarmas det offentliga samtalet och på sikt hotas demokratin. Det skriver forskaren Teresa Callewaert i sin nyligen framlagda avhandling Theologies Speak of Justice: A Study of Islamic and Christian Social Ethics.
-
En långlivad spermie alstrar friskare avkomma
Hannar producerar hundratusentals till hundratals miljoner spermier i en enda ejakulation beroende på arten. Har det någon betydelse vilken spermie som faktiskt befruktar ägget? Forskning som publiceras i tidskriften PNAS visar att valet av långlivade spermier i ejakulationen från en hanne resulterar i en avkomma med bättre utsikter att överleva tidigt i livet och bättre egenskaper som vuxna.
-
Metod öppnar genväg inom läkemedelsutveckling
I det senaste numret av tidskriften PNAS presenterar en forskargrupp vid Uppsala universitet en ny småskalig metod som kan bli en smart genväg för att bestämma ett läkemedels så kallade biotillgänglighet inne i cellerna.
Visa mer
Loading...