Ytterligare en viktig pusselbit i människans historieskrivning ägde rum i södra Afrika visar en DNA-analys av förhistoriska människor från området KwaZulu-Natal, som letts av forskare från Uppsala universitet, tillsammans med kollegor från Sydafrika. Studien publiceras idag i tidskriften Science.
Det som tidigare ansetts vara typiskt vikingatida mönster i silver på vävda band av siden i vikingatida gravar, kan också tolkas som geometriska kufiska tecken. I en utställning på Enköpings museum presenteras pågående forskning där en textilarkeologisk analys pekar på att både Allah och Ali åkallas i bandens mönster.
Fem nya hedersdoktorer har utsetts vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet. AbuBakr Bahaj, energiforskare, utses till teknologie hedersdoktor och till filosofie hedersdoktorer utses Henry Chapman, fysiker/biofysiker; Gene Likens, ekosystemforskare; Stefano Moretti, partikelfysiker; och Jean-Pierre Sauvage, kemist.
Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan epigenetiska förändringar och några av våra vanliga folksjukdomar. Men vad betyder detta samband? En ny studie visar att det ofta är yttre faktorer, som livsstil, som påverkat både det epigenetiska mönstret och som orsakar sjukdomen. Resultaten publiceras i PLOS Genetics.
Ännu en ny sorts havsreptil från dinosauriernas tidsålder har identifierats av svenska och tyska forskare. Arminisaurus schuberti var en sorts plesiosaurus som simmade runt i det hav som för 190 miljoner år sedan sträckte sig över Tyskland. Fynden beskrivs i den paleontologiska tidskriften Alcheringa.
Uppsala universitets styrelse, konsistoriet, har idag klubbat en femårig utvecklingsplan för Campus Gotland, som förtydligar mål och inriktning för verksamheten.
För några år sedan gick en demokratiseringsvåg över arabvärlden, idag är situationen allt annat än demokratisk i flera av länderna. I väst får växande populism konsekvenser för tilltron för demokratin som system. Är demokratin i kris, eller finns det en väg framåt? Vid ett jubileumssymposium i Uppsala den 21 september diskuteras den senaste forskningen på området.
Carina Burman, författare, kulturskribent och forskare i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, får årets Disapris. Hon tilldelas priset för sitt populärvetenskapliga författarskap som ofta tar avstamp i den egna forskningen.
Barn (3-5 år) i växelvis boende har mindre psykiska symtom än de som bor mest hos, eller med bara en förälder efter en separation. Det visar en ny studie av 3 656 barn, gjord av forskare vid Uppsala universitet, Karolinska Institutet och forskningsinstitutet Chess.
Infektionssjukdomar är ett av de största hälsohoten i världen. Återkommande larm om spridningsrisk, epidemier och pandemier gör ämnet högaktuellt och väcker oro hos många. Idag publicerar Uppsala Health Summit den rapport som är utgångspunkt för toppmötet i Uppsala den 10-11 oktober som vill visa vägen framåt för att hantera utmaningarna.
Vi vet att såväl livsstil som gener påverkar risken för övervikt. I en ny studie från Uppsala universitet visar forskare att genernas effekt på risken för övervikt inte är statisk utan påverkas av vår livsstil. Resultaten från studien är publicerade i den vetenskapliga tidskriften PLOS Genetics.
Nyupptäckta människoliknande fotspår på Kreta kan vända upp och ner på den etablerade berättelsen om tidig mänsklig evolution. Spåren är ungefär 5,7 miljoner år gamla och skapades vid en tid då tidigare forskning placerar våra förfäder i Afrika – med apliknande fötter.
Imorgon, den 1 september invigs Segerstedthuset för anställda och gäster. Huset, som blir arbetsplats för universitetsledning och cirka 600 anställda, samlar universitetets förvaltning och blir också en mötesplats för hela universitetet. Den 9 september blir det Öppet hus för allmänheten under kutlurnatten.
Det tekniskt-naturvetenskapliga basåret vid Uppsala universitet fyller 25 år. Sedan starten har runt 4 000 studenter gått utbildningen. Tre av fyra har fortsatt med universitetsstudier inom naturvetenskap och teknik.
Ett 132 miljoner år gammalt fossilt havsmonster från norra Tyskland har identifierats av en internationell forskargrupp. Lagenanectes kan knappast ha varit en skönhet, med superlång hals och tänder som stack rakt ut åt sidorna, men har nu fått en plats i det vetenskapliga släktträdet. Djuret visade sig vara en av de allra första elasmosaurierna.
33 miljoner genetiska varianter, varav ca 10 miljoner nya, har hittats genom en omfattande kartläggning av den genetiska variationen i Sverige. Med hjälp av storskaliga metoder för DNA-sekvensering har hela arvsmassan analyserats hos tusen individer. Studien har letts av forskare vid Uppsala universitet och publiceras i European Journal of Human Genetics.
I många olika sammanhang kan vuxna vilja veta mer om barns upplevelser, till exempel inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten eller rättsväsendet. Därför är det viktigt att det finns bra och tillförlitliga intervjumetoder. I en ny studie, publicerad i tidskriften PLOS ONE har forskare provat en ny metod med datorstöd där bland annat förenklade bilder av känslor och personer används.
Forskare från Uppsala universitet har utvecklat en ny metod för att mycket snabbt kunna bestämma huruvida en infektion orsakas av bakterier som är resistenta eller känsliga mot antibiotika. Fynden publiceras nu i tidskriften Proceedings of the National Academy of Science, USA (PNAS).
En studie, ledd av forskare vid Uppsala universitet, där över 13 000 patienter ingått, har resulterat i ett nytt verktyg som ska underlätta behandlingen av patienter med stabil kranskärlssjukdom. Resultaten från studien publiceras i tidskriften the Journal of the American College of Cardiology, JACC.
P53 är ett är världens mest berömda proteiner eftersom det är muterat (förändrat) i mer än hälften av alla cancrar. En nyckel till att förstå proteinet bättre är att ta reda på hur det har utvecklats. Eftersom p53 muterar så fort har det varit svårt men forskare vid Uppsala universitet har nu, med hjälp av en ny metod, kunnat följa proteinets evolution.