Den 17 maj hålls ett heldagssymposium om digital humaniora med anledning av att N. Katherine Hayles tillträder som gästprofessor vid Uppsala universitet. Hayles är känd som cyberteoretiker och för sin innovativa forskning om möten mellan människa och informationsteknik.
En ny studie publicerad i Nature Communications visar att spädbarn som senare får en autismdiagnos reagerar kraftigare på ljusförändringar än andra barn. Detta fynd antyder att basala sensoriska funktioner kan spela en viktig roll i den tidiga utvecklingen vid autism.
I en ny studie publicerad i Nature presenterar en internationell forskargrupp nya rön kring mitokondriens evolutionära ursprung. Mitokondrien är cellens kraftverk och har spelat en viktig roll för uppkomsten av komplexa organismer på jorden. Forskarna analyserade stora mängder DNA-sekvensdata och kunde visa att tidigare teorier om mitokondriens ursprung inte håller måttet.
Bakterier som är resistenta mot antibiotika är ett globalt och växande problem inom sjukvården. För att kunna undvika ytterligare resistensutveckling är det viktigt att förstå var och hur antibiotikaresistens hos bakterier uppstår. Ny forskning från Uppsala universitet visar att även låga koncentrationer antibiotika kan leda till utveckling av hög resistens mot antibiotika hos bakterier.
För första gången arrangeras vetenskapskryssningen SciCruise mellan Sverige och Finland. En helt ny sorts temakryssning kopplad till naturvetenskap och teknik, där huvudtemat är Östersjön och hållbar utveckling. På SciCruise finns spännande och intressanta kopplingar till vetenskap genom bland annat workshops, föredrag, shower och tävlingar.
I en studie från Uppsala universitet visar forskarna för första gången hur anläggningen av kroppens lymfkärl påverkas av styvheten i den substans som omger de första cellerna som bildar de nya kärlen. Resultaten som publiceras idag i tidskriften Nature Communications kan förklara uppkomsten av en genetisk lymfkärlssjukdom och visar på nya sätt att kontrollera sådana tillstånd.
Mellan den 24 och 26 april möts 225 forskare från stora delar av världen vid Uppsala universitet för att diskutera sociala, politiska – och framför allt – religiösa förändringar som äger rum runt om på jorden.
Richard Wagners dramatiska musik fyller universitetsaulan den 14 april då Kungliga Akademiska kapellet under ledning av Stefan Karpe framför en storslagen konsert.
Jane Mansbridge, Charles F. Adams professor i politiskt ledarskap och demokratiska värden vid Harvard-universitet, är 2018 års vinnare av Skytteanska priset i statskunskap. Hon får priset för att ”med skarpsinne, djupt engagemang och feministisk teori ha utvecklat förståelsen av demokrati i dess direkta och representativa form”.
I en studie som publiceras i Current Biology rapporterar forskare från Uppsala universitet nya resultat kring den encelliga modellorganismen Stentor polymorphus, som används för att studera regeneration. Studien tillämpade nyutvecklade metoder som tillät forskarna att studera genuttrycket i individuella celler.
Samspelet i kroppen mellan nervsystemet, hormoner och immunsystemet är mycket dynamiskt, men vid bland annat diabetes är balansen rubbad. I två nya studier publicerade i EBioMedicine visar en internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet resultat som förstärker nervtransmittorn GABAs betydelse vid både typ-1 och typ-2-diabetes.
Vanliga mediciner mot till exempel högt blodtryck och höga blodfetter har stor påverkan på proteinbiomarkörer för hjärtsjukdomar, cancer och olika inflammatoriska markörer. Resultaten gäller även efter att forskarna tagit hänsyn till genetiska effekter, livsstilsfaktorer, ålder och kön hos deltagarna i studien. Det visar ny forskning från Uppsala universitet som publiceras i Scientific Reports.
Virus har en mycket begränsad uppsättning av gener och måste därför i stor utsträckning förlita sig på värdcellens proteiner för att kunna föröka sig. Ny forskning visar nu att ett specifikt värdcellsprotein krävs för att många humanpatogena virus ska kunna transportera sin nukleinsyra inom värdcellen. Upptäckten öppnar för nya möjligheter att utveckla läkemedel för att behandla virusinfektioner.
Forskare vid Uppsala universitet har hittat en ny mekanism för hur antibiotikatoleranta bakterier uppkommer. Dessa rön, som publiceras i det senaste numret av EMBO Journal, kan ha stor betydelse för vår förståelse kring antibiotikatolerans.
Världens längsta djur, slemmasken långsnöre som kan bli upp till 55 meter lång, producerar nervgifter som kan döda både krabbor och kackerlackor. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet, Linnéuniversitetet och Artdatabanken vid SLU, och som publiceras idag i Scientific Reports. Gifterna skulle kunna användas i till exempel insektsbekämpningsmedel inom jordbruket.
EU:s regler om arbetskraftens fria rörlighet omfattar inte bara EU-länder utan också länder i det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). En ny stor jämförande studie visar på övervägande positiva statsfinansiella effekter för mottagarlandet av att personer födda i ett EU/EES-land flyttar dit för att arbeta.
Årets Fulbright-föreläsning ges av Thomas J. Brown från University of South Carolina, där han är professor i amerikansk historia. Han har specialiserat sig på det amerikanska inbördeskriget, bland annat för hur det har framställts och firats i olika minnespraktiker under tiden efter 1865.
Uppsala universitet har sedan länge haft ett stort engagemang i Sydafrika och nu tas ytterligare ett steg. The South Africa – Sweden University Forum, Sasuf, involverar hela 30 universitet i Sydafrika och Sverige samt ett antal forskningsfinansiärer och andra aktörer. Syftet är att skapa forskningssamarbeten inom hållbar utveckling.
Frågan om huruvida dinofågeln Archaeopteryx från yngre juraperioden höll sig på marken, var en glidare eller en aktiv flygare har fascinerat paleontologer i årtionden. En internationell grupp med forskare från bland annat Uppsala universitet visar i en ny studie att Archaeopteryx vingar var utformade för tillfälliga flygturer, men inte för så avancerade flygningar som dagens fåglar klarar.
I en tvärvetenskaplig studie publicerad i PNAS har en internationell grupp forskare använt sig av arkeologiska och genetiska data tillsammans med isotopanalyser för att fånga 4000 år av Iberiska halvöns förhistoria.
