I en ny avhandling om diskrimineringsansvar analyserar Sabina Hellborg de förbud mot diskriminering som gäller i arbetslivet och på området för varor, tjänster och bostäder. Avhandlingen bidrar med en samlad bild av den rättsliga regleringen och den problematik som hänger samman med att bedöma frågor om diskriminering i ett rättsligt sammanhang.
Allt fler insjuknar i cancer i Sverige och världen. Medicinska framsteg öppnar nya möjligheter att bromsa och bota cancer, men gapet mellan vad som är möjligt och vad vården kan erbjuda växer. Idag publiceras rapporten Care for Cancer inför årets Uppsala Health Summit 14 - 15 juni, som fokuserar på hur vi kan bana väg för en bättre och mer jämlik tillgång till bästa möjliga diagnostik och vård.
Sverige har en hög köttkonsumtion, men trots det produceras mer än vad som efterfrågas. I en ny avhandling i sociologi har Jonas Bååth undersökt hur svenska köttproducenter hanterar problemen som uppstår när tillgången på deras varor överstiger efterfrågan. Varför fortsätter många producera fast det ibland inte ens går ihop ekonomiskt?
I en artikel i Nature rapporterar ett internationellt forskarlag om hur man med hjälp av jätteteleskopen ALMA och VLT upptäckt signaturer av grundämnena syre och väte från en extremt avlägsen galax – så långt borta att det tagit ljuset från galaxen ca 13.3 miljarder år att nå fram till oss. Forskarna kan nu dra slutsatser om stjärnbildning längre tillbaka i universums historia än någonsin förut.
En strategi för cancerbehandling är att hämma utvecklingen av blodkärl i tumören. Forskare från Uppsala universitet visar i en ny studie hur proteinet CD93 interagerar med det nätverk av proteiner som behövs för att tumörblodkärlen ska byggas upp. Blockering av denna interaktion skulle kunna användas för att hindra blodkärlsutvecklingen och bromsa cancern.
Parasitsvampen Batrachochytrium dendrobatidis orsakar en livshotande infektion hos amfibier och anses vara en av orsakerna till att antalet amfibier minskar globalt. I en ny studie publicerad i Science har forskare från hela världen, bland annat från Uppsala universitet, samarbetat för att hitta källan till parasiten. En stam från Koreahalvön har identifierats som en ursprungsstam för parasiten.
Nya astronomiska kartläggningar av hundratusentals av universums tomrum och galaxhopar kommer kunna användas för att testa Einsteins relativitetsteori genom att söka efter små avvikelser hos gravitationen på enorma avstånd – en möjlig förklaring till den mörka energin som får universums expansion att accelerera idag. Det visar ny studie från Uppsala universitet som publicerats i Physical Review D.
Den 17 maj hålls ett heldagssymposium om digital humaniora med anledning av att N. Katherine Hayles tillträder som gästprofessor vid Uppsala universitet. Hayles är känd som cyberteoretiker och för sin innovativa forskning om möten mellan människa och informationsteknik.
En ny studie publicerad i Nature Communications visar att spädbarn som senare får en autismdiagnos reagerar kraftigare på ljusförändringar än andra barn. Detta fynd antyder att basala sensoriska funktioner kan spela en viktig roll i den tidiga utvecklingen vid autism.
I en ny studie publicerad i Nature presenterar en internationell forskargrupp nya rön kring mitokondriens evolutionära ursprung. Mitokondrien är cellens kraftverk och har spelat en viktig roll för uppkomsten av komplexa organismer på jorden. Forskarna analyserade stora mängder DNA-sekvensdata och kunde visa att tidigare teorier om mitokondriens ursprung inte håller måttet.
Bakterier som är resistenta mot antibiotika är ett globalt och växande problem inom sjukvården. För att kunna undvika ytterligare resistensutveckling är det viktigt att förstå var och hur antibiotikaresistens hos bakterier uppstår. Ny forskning från Uppsala universitet visar att även låga koncentrationer antibiotika kan leda till utveckling av hög resistens mot antibiotika hos bakterier.
För första gången arrangeras vetenskapskryssningen SciCruise mellan Sverige och Finland. En helt ny sorts temakryssning kopplad till naturvetenskap och teknik, där huvudtemat är Östersjön och hållbar utveckling. På SciCruise finns spännande och intressanta kopplingar till vetenskap genom bland annat workshops, föredrag, shower och tävlingar.
I en studie från Uppsala universitet visar forskarna för första gången hur anläggningen av kroppens lymfkärl påverkas av styvheten i den substans som omger de första cellerna som bildar de nya kärlen. Resultaten som publiceras idag i tidskriften Nature Communications kan förklara uppkomsten av en genetisk lymfkärlssjukdom och visar på nya sätt att kontrollera sådana tillstånd.
Mellan den 24 och 26 april möts 225 forskare från stora delar av världen vid Uppsala universitet för att diskutera sociala, politiska – och framför allt – religiösa förändringar som äger rum runt om på jorden.
Richard Wagners dramatiska musik fyller universitetsaulan den 14 april då Kungliga Akademiska kapellet under ledning av Stefan Karpe framför en storslagen konsert.
Jane Mansbridge, Charles F. Adams professor i politiskt ledarskap och demokratiska värden vid Harvard-universitet, är 2018 års vinnare av Skytteanska priset i statskunskap. Hon får priset för att ”med skarpsinne, djupt engagemang och feministisk teori ha utvecklat förståelsen av demokrati i dess direkta och representativa form”.
I en studie som publiceras i Current Biology rapporterar forskare från Uppsala universitet nya resultat kring den encelliga modellorganismen Stentor polymorphus, som används för att studera regeneration. Studien tillämpade nyutvecklade metoder som tillät forskarna att studera genuttrycket i individuella celler.
Samspelet i kroppen mellan nervsystemet, hormoner och immunsystemet är mycket dynamiskt, men vid bland annat diabetes är balansen rubbad. I två nya studier publicerade i EBioMedicine visar en internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet resultat som förstärker nervtransmittorn GABAs betydelse vid både typ-1 och typ-2-diabetes.
Vanliga mediciner mot till exempel högt blodtryck och höga blodfetter har stor påverkan på proteinbiomarkörer för hjärtsjukdomar, cancer och olika inflammatoriska markörer. Resultaten gäller även efter att forskarna tagit hänsyn till genetiska effekter, livsstilsfaktorer, ålder och kön hos deltagarna i studien. Det visar ny forskning från Uppsala universitet som publiceras i Scientific Reports.
Virus har en mycket begränsad uppsättning av gener och måste därför i stor utsträckning förlita sig på värdcellens proteiner för att kunna föröka sig. Ny forskning visar nu att ett specifikt värdcellsprotein krävs för att många humanpatogena virus ska kunna transportera sin nukleinsyra inom värdcellen. Upptäckten öppnar för nya möjligheter att utveckla läkemedel för att behandla virusinfektioner.