Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, teknik

  • ​Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

    Många av de ungdomar som har drag av antisociala beteenden har även utagerande beteendeproblem. Den gruppen skiljer sig från de ungdomar som har endast ett av problemen. För att ungdomarna ska behandlas på bästa sätt är det viktigt att vården klargör till vilken grupp som patienten hör. Det visar ny forskning från Uppsala Barn- och Babylab som publiceras i Journal of Abnormal Child Psychology.

  • Migrantarbetarna som får många småjordbruk i Bolivia att gå runt

    När pengarna som skickas hem blivit en del av den hemmavarande familjens försörjningsstrategi finns en risk att den enskilda migranten inte längre kan fatta sina egna migrationsbeslut. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att transnationell arbetskraftsmigration är en viktig försörjningskälla för många jordbrukarhushåll med låg inkomst i Bolivia.

  • Enkel metod räddar stressade leverceller för forskning

    Isolerade mänskliga leverceller är viktiga i både klinisk och pre-klinisk forskning, men kvaliteten på cellerna är ofta väldigt varierande. Forskare vid Uppsala universitet har nu konstruerat ett enkelt protokoll som gör att även celler av sämre kvalitet kan användas i laboratoriers cellkulturer. Resultaten presenteras i tidskriften Archives of Toxicology.

  • Vårt universum är en expanderande bubbla i en extra dimension

    Forskare vid Uppsala universitet har formulerat en ny modell för vårt universum som kan lösa gåtan med den mörka energin. Den nya artikeln, publicerad i Physical Review Letters, föreslår ett nytt sätt att konstruera ett universum med mörk energi där vårt universum rider på en expanderande bubbla i en extra dimension.

  • Försämrad genetisk variation gör östliga gorillan ännu mer sårbar

    Den östliga låglandsgorillan har nyligen förlorat genetisk mångfald och har därmed minskade chanser att klara av framtida miljöförändringar. Det kan forskare från bland annat Naturhistoriska riksmuseet och Uppsala universitet se efter att ha jämfört arvsmassan hos nu levande djur med prover som samlades in för 100 år sedan. Resultaten publiceras i tidskriften Current Biology.

  • Många som får prostatacancer behöver inte opereras

    I övrigt friska män med allvarlig prostatacancer kan ha stor nytta av operation. Men många som fått en diagnos behöver inte opereras. Det är forskarnas slutsatser efter att under 29 år ha följt en stor grupp skandinaviska män med prostatacancer. Resultaten publiceras i The New England Journal of Medicine.

  • Ny typ av glaskeramer kan ge bättre munhälsa

    Nu har forskare på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet tagit fram glaskeramer som är tre gånger starkare än de redan existerande. Detta öppnar upp för en bättre tandvård där patienterna får starkare tänder och slipper besöka sin tandläkare lika ofta.

  • Peter Wallensteen får Torgny Segerstedt-medaljen

    Torgny Segerstedt-medaljen tillfaller i år Peter Wallensteen, seniorprofessor vid Uppsala universitet. Han får den för sina omfattande insatser inom i freds- och konfliktforskningen.

  • Linnémedaljör och Rudbeckmedaljörer utsedda

    Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Per Artursson, Kristina Edström och Lars Engwall, medan Linnémedaljen tilldelas professor Leif Andersson. Medaljerna delas ut vid vinterpromotionen den 25 januari nästa år.

  • När svenskarnas privathygien blev en samhällsfråga

    Hade vi varit medelsvenssons på 1800-talet hade det snart varit dags för julbadet, vårt enda riktiga varmbad i år. Men mot slutet av seklet började provinsialläkare sprida råd och budskap om vikten av personlig hygien och offentliga badstugor började byggas på landsbygden. Om detta handlar en ny avhandling i ekonomisk historia av Karolina Wiell vid Uppsala universitet.

  • ​Blå kortvingen - inte en utan fyra separata arter

    Fågeln blå kortvinge (Brachypteryx montana) har hittills betraktats som en art. Nu har en internationell forskargrupp, ledd från Uppsala universitet, studerat de kontinentala och taiwanesiska populationerna och upptäckt att de tre underarter som finns i de områdena, i själva verket är tre helt olika arter.

  • ​”Babblers” skiljdes åt för 18-20 miljoner år sedan

    Fnittertrastar, timalior, glasögonfåglar och sylvior hamnade på olika grenar på fåglarnas livsträd redan för 18-20 miljoner år sedan. Det visar ny forskning av en internationell forskargrupp från Sverige, Kina, Danmark, Schweiz och USA. I sina studier har forskarna analyserat DNA från över 400 arter av bland annat fnittertrastarna.

  • Gigantisk ”kusin” till däggdjuren funnen

    Under perioden trias levde däggdjursliknande reptiler kallade therapsider tillsammans med föregångare till dinosaurier, krokodiler och grodor. De var föregångare till dagens däggdjur. Forskare vid Uppsala universitet har nu tillsammans med polska kollegor identifierat en ny therapsid-art, stor som en elefant, som tidigare passerat obemärkt under den vetenskapliga radarn.

  • Keri Facer ny gästprofessor på Zennströms klimatprofessur

    Klimatforskaren Keri Facer från University of Bristol blir Uppsala universitets tredje gästprofessor på Zennströms klimatprofessur med inriktning klimatledarskap. Hon kommer att fortsätta det strategiska utvecklingsarbetet inom detta område vid universitetet. Den 27 november deltar hon i ett panelsamtal med sina båda företrädare.

  • Konsumentval hindrar politiskt engagemang

    Reklam och kampanjer som Black Friday riskerar att minska människors politiska engagemang. Det visar en ny avhandling där över 2 800 amerikaner svarat på en webbenkät efter att de har tagit del av stadsmiljöer med eller utan reklaminslag.

  • Beslut om att inte återuppliva: Sjuksköterskors och läkares perspektiv

    I samband med beslut att inte återuppliva patienter som får hjärtstillestånd uppkommer ofta etiska frågeställningar. Sjuksköterskor och läkares olika perspektiv står ibland i konflikt, och det kan leda till frustration. I en ny doktorsavhandling från Uppsala universitet har Mona Pettersson undersökt de kliniska och etiska perspektiven på ”Ej HLR-beslut” inom cancervården.

  • Forsskålsymposiet 2018: Hoten mot demokratin

    Hoten mot demokratin kommer från olika håll, från antidemokratiska regimer såväl som från radikala grupper och ideologier. Vilka är hoten mot demokratin och hur allvarliga är de? Hur kan demokratin främjas och förstärkas? Dessa frågor är temat för årets Forsskålsymposium vid Uppsala universitet.

Visa mer