Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, teknik

  • Uppsala universitet leder storskaligt forskningsinitiativ om framtidens batterier

    I en värld som rör sig bort från fossila bränslen och mot förnybar energi behövs nya och bättre batterier. Det Uppsalaledda projektet Battery 2030+ har valts ut av EU-kommissionen för att skapa en grogrund för stora visionära, vetenskapliga och långsiktiga forskningsprojekt som tar itu med stora samhällsutmaningar och omvandlar vetenskapliga framsteg till konkreta innovationsmöjligheter.

  • Universitetets utveckling fortsatt stabil

    Fortsatt bra utfall i konkurrens om forskningsanslag och fler internationella studenter. När Uppsala universitet idag behandlade årsredovisningen för 2018 i konsistoriet kunde man konstatera att universitetet fortsätter att utvecklas positivt. Vid mötet fastställdes också vilka studentkårer som ska företräda studenterna den kommande treårsperioden.

  • Svårdetekterad antibiotikaresistens underskattat kliniskt problem

    I de flesta fall när en bakterie behandlas med antibiotika som den är känslig emot så fungerar behandlingen. Men ibland fungerar inte det valda antibiotikat och en av förklaringarna till detta är heteroresistens, ett fenomen som forskare vid Uppsala universitet tillsammans med kollegor vid Emory University i USA klarlagt i detalj i en ny studie.

  • ​Flera gener bidrar till narkolepsi orsakad av Pandemrix

    Ärftliga faktorer kan öka risken att få en svår ovanlig biverkan. Detta studeras systematiskt i det nationella projektet Swedegene, ett samarbete mellan Uppsala universitet, Karolinska institutet och Läkemedelsverket. En av de svåra biverkningar som studeras är narkolepsi. En ny studie visar att flera gener bidrar till risken att utveckla narkolepsi efter vaccination med Pandemrix.

  • SUNRISE - en handlingsplan för ett storskaligt europeiskt forskningsinitiativ

    Det europeiska projektet SUNRISE, “Solenergi för en cirkulär ekonomi”, har valts ut som ett av sex Coordination and Support Actions (CSA) inom programmet Horisont 2020. Med en finansiering på en miljon euro kommer projektet att vara under ett år (start våren 2019) och skapa förutsättningarna för ett storskaligt europeiskt forskningsprojekt. Uppsala universitet leder den svenska delen av projektet

  • Den 210-miljoner-år gamla Smok gnagde i sig ben likt en hyena

    Koproliter (fossilt bajs) från den dinosaurieliknande härskarödlan Smok wawelski innehåller många bitar av större ben. Denna upptäckt har fått forskare vid Uppsala universitet att dra slutsatsen att Smok wawelski tuggade i sig ben för att få i sig salter och märg, ett beteende som ofta förknippas med däggdjur men inte reptiler.

  • Celsius-Linné-föreläsningar och symposium 2019: Klimatförändringar, koldioxidlagring och människans hälsa

    Vad krävs för att vi ska kunna lagra koldioxid i berggrund och därmed minska människans påverkan på jordens klimat? Påverkar klimatförändringar i kombination med miljögifter människans hälsa? Vid Celsius-Linné-föreläsningarna den 7 februari presenterar geologen Martin Blunt och mikrobiologen tillika toxikologen Linda S. Birnbaum forskningsrön om några av mänsklighetens största utmaningar.

  • Global uppvärmning kan göra tusentals svenska sjöar isfria om vintern

    Ny forskning visar att ungefär 35,300 sjöar på norra halvklotet skulle bli isfria hela året om ifall den globala medeltemperaturen ökar med 2 grader. I Sverige blir tusentals sjöar helt isfria om uppvärmningen når mer än 3 grader. Forskare från bland annat Uppsala universitet har arbetat med studien, som nu presenteras i tidskriften Nature Climate Change.

  • Stort vulkanutbrott utanför Skottland kan ha bidragit till förhistorisk global uppvärmning

    För ungefär 56 miljoner år sedan blev det mycket varmare på jorden. Forskare från Uppsala universitet kan nu tillsammans med brittiska kollegor visa att ett stort, explosivt vulkanutbrott på ön Isle of Skye utanför Skottland kan ha varit en bidragande faktor till klimatförändringen. Forskningen publiceras i tidskriften Scientific Reports.

  • Den första högupplösta kartan över alla världens flodslätter

    En internationell forskargrupp presenterar nu den första högupplösta kartan över hela världens flodslätter. Forskargruppen presenterar också ett öppet tillgängligt verktyg som kan användas för att kartlägga flodslätter. Artikeln är publicerad i tidskriften Scientific Data.

  • Generna påverkar var fettet lagras på kroppen

    En studie från Uppsala universitet har visat att huruvida du lagrar ditt fett runt midjan eller på låren påverkas av genetiska faktorer. Denna effekt är också mycket mer tydlig hos kvinnor jämfört med män. I studien, som publiceras i Nature Communications, tittade forskarna på fördelningen av fett hos nästan 360 000 frivilliga deltagare.

  • DNA-analys visar att lavar är mer komplexa än man tidigare trott

    En lav består av svampar och alger som lever tillsammans i en så kallad symbios. Nu kan forskare från Uppsala universitet visa att det inte bara förekommer två svampar i varglav – utan tre. Den tredje, Tremella, uppträder i en tidigare okänd jästform. Dessutom visar forskarna att denna tredje svamp återfinns i direkt kontakt med algen, en omständighet som tyder på att den är aktiv i symbiosen.

  • Känslor inom rättsväsendet behöver erkännas

    Det är viktigt att inse att anställda inom rättsväsendet, exempelvis åklagare och domare, påverkas av sina känslor i arbetet. Genom att tala öppet om det får man bättre möjligheter till reflektion och att hantera känslorna på ett medvetet och professionellt sätt. Det visar ny forskning från Uppsala universitet och Göteborgs universitet som nyligen publicerats i bokform.

  • ​Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

    Många av de ungdomar som har drag av antisociala beteenden har även utagerande beteendeproblem. Den gruppen skiljer sig från de ungdomar som har endast ett av problemen. För att ungdomarna ska behandlas på bästa sätt är det viktigt att vården klargör till vilken grupp som patienten hör. Det visar ny forskning från Uppsala Barn- och Babylab som publiceras i Journal of Abnormal Child Psychology.

  • Migrantarbetarna som får många småjordbruk i Bolivia att gå runt

    När pengarna som skickas hem blivit en del av den hemmavarande familjens försörjningsstrategi finns en risk att den enskilda migranten inte längre kan fatta sina egna migrationsbeslut. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att transnationell arbetskraftsmigration är en viktig försörjningskälla för många jordbrukarhushåll med låg inkomst i Bolivia.

  • Enkel metod räddar stressade leverceller för forskning

    Isolerade mänskliga leverceller är viktiga i både klinisk och pre-klinisk forskning, men kvaliteten på cellerna är ofta väldigt varierande. Forskare vid Uppsala universitet har nu konstruerat ett enkelt protokoll som gör att även celler av sämre kvalitet kan användas i laboratoriers cellkulturer. Resultaten presenteras i tidskriften Archives of Toxicology.

  • Vårt universum är en expanderande bubbla i en extra dimension

    Forskare vid Uppsala universitet har formulerat en ny modell för vårt universum som kan lösa gåtan med den mörka energin. Den nya artikeln, publicerad i Physical Review Letters, föreslår ett nytt sätt att konstruera ett universum med mörk energi där vårt universum rider på en expanderande bubbla i en extra dimension.

  • Försämrad genetisk variation gör östliga gorillan ännu mer sårbar

    Den östliga låglandsgorillan har nyligen förlorat genetisk mångfald och har därmed minskade chanser att klara av framtida miljöförändringar. Det kan forskare från bland annat Naturhistoriska riksmuseet och Uppsala universitet se efter att ha jämfört arvsmassan hos nu levande djur med prover som samlades in för 100 år sedan. Resultaten publiceras i tidskriften Current Biology.

  • Många som får prostatacancer behöver inte opereras

    I övrigt friska män med allvarlig prostatacancer kan ha stor nytta av operation. Men många som fått en diagnos behöver inte opereras. Det är forskarnas slutsatser efter att under 29 år ha följt en stor grupp skandinaviska män med prostatacancer. Resultaten publiceras i The New England Journal of Medicine.

  • Ny typ av glaskeramer kan ge bättre munhälsa

    Nu har forskare på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet tagit fram glaskeramer som är tre gånger starkare än de redan existerande. Detta öppnar upp för en bättre tandvård där patienterna får starkare tänder och slipper besöka sin tandläkare lika ofta.

Visa mer