Människorna som begravdes i stenålderns megalitgravar/stenkammarsgravar var nära släkt med varandra. Det har en internationell forskargrupp led från Uppsala universitet slagit fast efter att ha undersökt gravar på Gotland och Irland och i Skottland. Släktskapsbanden kunde spåras längre än tio generationer. Forskningsresultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Järnmalm av kirunatyp utgör den största delen av Europas järnmalmsproduktion men när det kommer till hur denna malm en gång bildades har forskarna inte varit överens. Nu presenterar forskare från Uppsala universitet, tillsammans med internationella kollegor, nya resultat som visar att den största delen av järnmalmen måste vara bildad av magmatiska processer i höga temperaturer.
Paddor i lantliga miljöer drabbas oftare av parasitsvampen Batrachochytrium dendrobatidis än paddor i mer urbana miljöer. Det visar en ny studie som forskare vid Uppsala universitet publicerat i den vetenskapliga tidskriften Diseases of Aquatic Organisms. Forskarna visar också att paddor som delar damm med åkergrodor löper ökad risk att drabbas av svampinfektion.
Men hjälp av ljusenergi kan man flytta elektroner och protoner och därigenom skapa energirika tillstånd. Men elektronen och protonen vill gärna rymma tillbaka till ursprungsläget. I en ny artikel i Science visar forskare från Yale och Uppsala att ju högre energi man har lagrat, desto längre tid tar det för läget att gå tillbaka. Tvärt emot hur kemiska reaktioner normalt beter sig.
Ett internationellt forskarteam med medverkan från Uppsala universitet och SLU har för första gången rekonstruerat livets träd för alla världens cirka 140 tättingfamiljer. Tättingarna omfattar fler än 6000 arter och utgör den i särklass största fågelgruppen. Till tättingar räknas alla ”småfåglar”, såsom mesar, trastar och finkar, liksom kråkfåglar.
Doris Bergen är professor i förintelsestudier vid University of Toronto. Under sin Hugo Valentin-föreläsning vid Uppsala universitet den 10 april kommer hon att ha ett särskilt fokus på genus, sex och sexualitet under Förintelsen.
Det finns inga tecken på att hybrider mellan hund och varg skulle ha bidragit till den skandinaviska vargstammen, en fråga som diskuterats mycket särskilt i Norge. Ursprunget tycks stå att finna i den vargstam som tidigare var utbredd i Norden och intilliggande delar av norra Europa. Det visar ny genetisk forskning från Uppsala universitet.
Professor Margaret Levi, verksam vid Stanford University och University of Washington, blir den 25:e mottagaren av det Skytteanska priset i statskunskap. Hon får priset för att med ”en förening av teoretiskt skarpsinne och historisk kunskap skapat förståelse för varför medborgarna accepterar statlig tvångsmakt”.
Seriebranschen var länge näst intill helt mansdominerad i Sverige. I en ny avhandling i kulturgeografi har Gabriela Hinchcliffe Voglio studerat det feministiska serietecknarnätverket Dotterbolaget och hur nätverkets verksamhet formas av dess ideologiska och politiska ställningstagande.
Årets Fulbrightföreläsning ges av Mark S. Weiner vid Rutgers University i USA. Weiner är professor i rättshistoria och har bland annat forskat om relationerna mellan stat och individ och om ras och medborgarskap i USA. Under läsåret 2018/2019 är han verksam vid Uppsala universitet som Fulbrightprofessor.
I biståndsarbete är det viktigt att förstå de faktorer som har betydelse för hur framgångsrika olika projekt blir. I en ny avhandling i nationalekonomi vid Uppsala universitet har kvinnors och mäns, äldres och yngres, hög- och lågutbildades attityder till risk undersökts före, under och efter en dramatisk händelse. Kunskapen kan bidra till att öka möjligheterna till rätt insats vid rätt tidpunkt.
Genom att manipulera genuttrycket hos en särskild gen som styr åldrande kunde forskare få rundmaskar att bli mer än dubbelt så gamla. Till forskarnas förvåning fick sedan barnen till dessa långlivade maskar fler ungar än andra. Den genetiska manipulationen hade alltså gett högre reproduktion i nästa släktled.
Reptiler visar en häpnadsväckande färgvariation och inom vissa arter så förekommer det olika färgvarianter. Nu visar en internationell forskargrupp att två specifika gener har en avgörande betydelse för gul och röd pigmentering hos den europeiska murödlan samt att genetisk variation i dessa gener även är kopplat till variation i djurens beteende.
Ska den offentliga sjukvården ge par möjlighet till utökad screening för genetiska sjukdomar innan de bestämmer sig för att skaffa barn? Ett sådant screeningprogram skulle kanske ge oss flerreproduktiva valmöjligheter och en större känsla av självbestämmande. Men i den andra vågskålen ligger etiska värden.
Forskare har i en ny studie identifierat hur dygnsrytmer i hjärnans celler styr när på dygnet möss blir hungriga och svarar på hormon som reglerar aptiten. Forskarna hoppas att dessa resultat så småningom kan bana vägen för att förstå hur sömnbrist och skiftarbete leder till fetma och typ 2-diabetes. Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism.
Kvinnliga ateistiska vloggare i USA ifrågasätts ordentligt och en del krävs på bevis på att gud inte existerar. Samtidigt tycker många av dem att det är viktigt att vara ateist i det offentliga rummet. När det kan vara helt omöjligt i privatlivet och i familjen – då blir Youtube en möjlighet att vara synlig, visar en ny avhandling i religionssociologi från Uppsala universitet.
I en värld som rör sig bort från fossila bränslen och mot förnybar energi behövs nya och bättre batterier. Det Uppsalaledda projektet Battery 2030+ har valts ut av EU-kommissionen för att skapa en grogrund för stora visionära, vetenskapliga och långsiktiga forskningsprojekt som tar itu med stora samhällsutmaningar och omvandlar vetenskapliga framsteg till konkreta innovationsmöjligheter.
Fortsatt bra utfall i konkurrens om forskningsanslag och fler internationella studenter. När Uppsala universitet idag behandlade årsredovisningen för 2018 i konsistoriet kunde man konstatera att universitetet fortsätter att utvecklas positivt. Vid mötet fastställdes också vilka studentkårer som ska företräda studenterna den kommande treårsperioden.
I de flesta fall när en bakterie behandlas med antibiotika som den är känslig emot så fungerar behandlingen. Men ibland fungerar inte det valda antibiotikat och en av förklaringarna till detta är heteroresistens, ett fenomen som forskare vid Uppsala universitet tillsammans med kollegor vid Emory University i USA klarlagt i detalj i en ny studie.
Ärftliga faktorer kan öka risken att få en svår ovanlig biverkan. Detta studeras systematiskt i det nationella projektet Swedegene, ett samarbete mellan Uppsala universitet, Karolinska institutet och Läkemedelsverket. En av de svåra biverkningar som studeras är narkolepsi. En ny studie visar att flera gener bidrar till risken att utveckla narkolepsi efter vaccination med Pandemrix.
