Höga nivåer av polysackariden hyaluronan hos patienter med denguevirus är en indikation på att patienten kan bli svårt sjuk och få ett ännu högre blodkärlsläckage. Det visar en studie ledd från Uppsala universitet som publiceras i tidskriften eBioMedicine.
I en ny avhandling från Uppsala universitet har Mikael Thelin undersökt vilka faktorer som är viktigast för eleverna när de väljer gymnasieskola. Resultaten visar att blivande gymnasielever väger in faktorer som hänger ihop med skolans kvalitet, men också att elever med låga betyg lägger större vikt än andra vid att till exempel få gå med kompisar eller få en gratis surfplatta.
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som vetenskapliga modeller. Det visar en ny avhandling i idé- och lärdomshistoria.
Forskare från Uppsala universitet har utvecklat ett nytt verktyg som gör att man kan avbilda ett stort antal signalsubstanser i hjärnan – samtidigt – i ett och samma experiment. Tekniken går att applicera både på vävnadssnitt och biologiska vätskor som exempelvis cerebrospinalvätska, skriver forskarna i en vetenskaplig artikel i Nature Methods.
Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. I en ny avhandling om adelsbegravningar visar Alexander Engström att 1600-talsadelns status och exklusivitet var beroende av flera hierarkiers samverkan. Faktorer som ålder, civilstånd, merit och rang spelade in, men framför allt fick männen mer storslagna begravningar än kvinnorna.
Forskare från Uppsala universitet kan för första gången visa på en mekanism för hur nya blodkärl bildas och att den är avgörande för överlevanden av embryon och organfunktion. Resultaten skulle kunna utvecklas för att kontrollera nybildningen av blodkärl vid olika sjukdomar. Studien, gjord av Lena Claesson-Welshs forskargrupp, publiceras idag (20190923) i tidskriften EMBO Reports.
Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie identifierat en tidigare okänd mekanism som kontrollerar frisättningen av det blodsockersänkande hormonet insulin från bukspottkörtelns β-celler och som är störd vid typ 2-diabetes. Förhoppningen är att dessa rön ska utnyttjas för att utveckla nya behandlingar mot sjukdomen.
Uppsalafysiker har för första gången kunnat identifiera hur man kan skilja mellan så kallade äkta och falska Majoranatillstånd. Forskningsresultaten är ett stort steg på vägen mot en fortsatt utveckling av topologiska supraledare och användandet av Majornatillstånd för avancerade kvantdatorer i framtiden.
Årets Disapristagare är Lars Lambert. Motivering: ”Årets Disa-pris tilldelas Lars Lambert för boken ’Uppsala kring 1900. Staden och människorna i Alfred Dahlgrens bilder’. Genom en lysande kombination av fotografi och kulturhistoriska texter, berättar boken fängslande och finstämt om människor, byggnader och platser i ett sedan länge förgånget Uppsala.”
Patienter som deltar i den ”Hjärtskola” som nästan alla patienter erbjuds efter en första hjärtinfarkt lever längre än patienterna som ej deltar. Det visar en ny studie från forskare vid Uppsala universitet som idag publiceras i tidskriften European Journal of Preventive Cardiology.
En stor studie från Uppsala universitet, med över 325,000 deltagare, visar att bukfetma är en stor bidragande orsak till diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Studien visar också att bukfetma är en större riskfaktor för kvinnor än för män. Forskarna undersökte även hur vår genetik påverkar inlagringen av fett i buken och presenterar en ny, enklare metod för att mäta bukfetma.
Dagens förtätning av städer leder till minskat utrymme för lekplatser, skolgårdar och spontan lek, vilket påverkar barns hälsa och utveckling negativt. Trots att barnkonventionen blir lag i Sverige nästa år saknas ofta barnperspektivet i planeringen. Det internationella toppmötet Uppsala Health Summit den 8-9 oktober fokuserar på samhällsåtgärder som främjar barns rörelsefrihet och livslust.
I en ny studie, som publiceras i tidskriften Annals of the Rheumatic Diseases, presenteras ett WHO-referensreagens som tagits fram av ett internationellt team av forskare och kliniska laboratorier. Detta reagens kommer att underlätta justering av autoantikroppsanalyser vid SLE och därmed också diagnos och behandling av SLE-patienter.
Den 29 september stänger Gustavianum för en planerad renovering. Syftet med renoveringen är framförallt att förbättra klimatet i byggnaden och att utöka utställningsytorna för att visa större omsorg om föremålen. Sista aktiviteterna innan stängningen: Seminarium om framtiden efter renoveringen, med bl a museichefen Mikael Ahlund 4/9. Kulturnatten 14/9, sista visningarna av huset 28-29 september.
Hönsrasen White Plymouth Rock har varit central för utvecklingens av dagens moderna broilers. Men hur gick det egentligen till när denna ras avlades fram? Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans amerikanska kollegor analyserat dess arvsmassa för att få reda på vilka raser som ingår i släktträdet.
Förändring av en enda aminosyra har haft en viktig roll för strömmingens anpassning till Östersjöns ljusmiljö. Precis samma genetiska förändring förekommer hos cirka en tredjedel av alla världens fiskar som lever i sötvatten eller bräckt vatten. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Risken att dö på grund av kroppspulsåderbråck går stadigt ned i Sverige. Det har en forskargrupp vid Uppsala universitet kunnat fastslå efter en omfattande genomgång av alla personer som drabbats av brusten kroppspulsåder i Sverige under 20 års tid. Resultaten visar att nya operationstekniker och införandet av screening ligger bakom den förbättrade överlevnaden.
Dagens flamingor filtrerar ut sin föda från vatten, vilket gör att deras bajs innehåller många rester av mikroskopiskt små byten. I en ny vetenskaplig artikel beskrivs väldigt likt innehåll från över 150 miljoner år gammalt fossiliserat flygödlebajs. Det är det första direkta beviset på att vissa flygödlor från sen jura också var filtrerare och åt liknande föda som dagens flamingor.
Det finns ett ökande behov av biomarkörer för tidig diagnostik av sjukdomar och uppföljning av behandling. Så kallade exosomer är lovande för detta ändamål men det kan vara svårt att se vilka exosomer som kommer från vilka vävnader. I en ny studie presenterar forskare från Uppsala universitet och ett avknoppningsföretag en teknik för att effektivt identifiera ytproteiner på enskilda exosomer.
Varje år får drygt 1 300 personer i Sverige diagnosen hjärntumör. Nu har ett internationellt samarbete bestående av forskare vid universitet i Wales, USA och Uppsala upptäckt målmolekyler som kan leda till nya behandlingsmetoder mot hjärntumörer. Resultaten presenteras idag i en artikel i tidskriften Cancer Discovery.