Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, teknik

  • En genetisk dragkamp mellan könen skapar variation

    Hos arter med sexuell reproduktion finns inte två individer som är exakt lika och forskare har länge kämpat med att förstå varför det finns så mycket genetisk variation. Ett team av forskare från Uppsala universitet visar nu att en genetisk dragkamp mellan könen upprätthåller variation, i en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Ecology & Evolution.

  • Stor skillnad i koldioxidavtryck mellan olika inhalatorer

    ​I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet jämfört koldioxidavtrycket från två sorters inhalatorer som används vid behandling av astma och KOL: pulverinhalatorer och sprayer som innehåller drivgas. Resultaten visar att koldioxidavtrycket är 20 gånger större om man behandlar med spray än om man använder pulverinhalator.

  • ​Hur är medvetandet kopplat till hjärnan?

    Oavsett om vi är medvetna eller inte, hjärnan fungerar på samma sätt ändå. Nu när vi vet detta, hur ska vi då förhålla oss till medvetslösa patienter? Vad betyder det att vara ”vid medvetande”? Och hur är vårt medvetande kopplat till vår fysiska hjärna? Michele Farisco, är tidigare docent i moralfilosofi och har nu doktorerat i neuroetik vid Uppsala universitet.

  • Uppsala universitet: 3.5 miljarder till forskning behövs för Sverige och framtiden

    En rejäl satsning på forskning och forskningsinfrastruktur krävs om Sverige ska fortsätta vara en ledande kunskapsnation som bidrar till utveckling och en hållbar värld. Och politiken bör utformas så att kvalitet gynnas och lärosätenas handlingsfrihet garanteras. Detta framhåller Uppsala universitets i ett inspel till regeringens kommande forskningspolitik.

  • Ingen ökad risk för cancer efter proteskirurgi

    På EU-nivå pågår en diskussion om att klassa kobolt, som ingår i ortopediska inplantat, som potentiellt cancerframkallande. En forskargrupp vid Uppsala universitet har använt flera olika rikstäckande register för att undersöka om det finns något samband mellan cancer och höftproteser. I en ny studie konstaterar de att det inte finns någon generell ökad risk för cancer efter proteskirurgi.

  • Nyupptäckt fyrfotadjur lämnade kanske aldrig vattnet

    Mycket välbevarade fossil från Ryssland kastar ett nytt, och lite förvånande, ljus över de allra tidigaste fyrfotadjuren, tetrapoderna. Upptäckten av den nya arten, Parmastega, presenteras av Uppsalaforskare i tidskriften Nature.

  • Så bildades svenska mineraliseringar rika på sällsynta jordartsmetaller

    Mycket av dagens moderna teknik kräver sällsynta jordartsmetaller och en nyckel till att hitta mer är att förstå hur de kan koncentreras i jordskorpan. Genom Bergslagen går ett stråk med anrikningar av sällsynta jordartsmetaller av så kallad ”Bastnästyp” och i en ny studie visar forskare från Uppsala universitet och Sveriges geologiska undersökning (SGU) hur denna typ av malmer en gång bildades.

  • ​Liten påverkan av e-journaler inom cancervård

    Läkare och sköterskor verksamma inom området blod- och tumörsjukdomar uppfattar att e-tjänsten Journalen på nätet har haft små effekter på arbetet. Det visar resultat från en enkätstudie utförd på Akademiska sjukhuset i Uppsala som publiceras i tidskriften Health Informatics Journal.

  • Nya hedersdoktorer vid Uppsala universitets fakulteter

    De nio fakulteterna vid Uppsala universitet har beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer detta läsår. Bland de nya hedersdoktorerna finns forskare inom fält så som strängteori, mödrahälsovård, evolutionsbiologi, europeisk idéhistoria och förskoleforskning. Där finns också en expert på Bach och en forskande läkare som sprider kunskap om prostatacancer via sociala medier.

  • Per-Ola Norrby får årets Ulla och Stig Holmquists pris

    Per-Ola Norrby, Principal Scientist vid AstraZeneca Gothenburg och adjungerad professor vid Göteborgs universitet och University of Notre Dame, USA, har utsetts till mottagare av Ulla och Stig Holmquists vetenskapliga pris i organisk kemi 2019.

  • ​Diktatorers hatkärlek till internet

    Tillgången till internet gör det mindre troligt att protester bryter ut inom diktaturer. Men när protesterna väl har startat kan internet vara ett viktigt verktyg för att hålla igång mobiliseringen igång och att få den att sprida sig. Det visar forskning från bland annat Uppsala universitet som nu presenteras i en ny bok, The Internet and Political Protest in Autocracies.

  • DNA-studie kastar nytt ljus över stridsyxekulturens skandinaver

    I en ny tvärvetenskaplig studie har forskare kombinerat arkeologisk och genetisk information med isotopdata för att bättre förstå de demografiska processerna bakom stridsyxekulturen och dess intåg i Skandinavien. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.

  • Så tänker elever när de väljer gymnasieskola

    I en ny avhandling från Uppsala universitet har Mikael Thelin undersökt vilka faktorer som är viktigast för eleverna när de väljer gymnasieskola. Resultaten visar att blivande gymnasielever väger in faktorer som hänger ihop med skolans kvalitet, men också att elever med låga betyg lägger större vikt än andra vid att till exempel få gå med kompisar eller få en gratis surfplatta.

  • Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell

    Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som vetenskapliga modeller. Det visar en ny avhandling i idé- och lärdomshistoria.

  • ​Neurotransmittorsystem kartläggs med endast ett experiment

    Forskare från Uppsala universitet har utvecklat ett nytt verktyg som gör att man kan avbilda ett stort antal signalsubstanser i hjärnan – samtidigt – i ett och samma experiment. Tekniken går att applicera både på vävnadssnitt och biologiska vätskor som exempelvis cerebrospinalvätska, skriver forskarna i en vetenskaplig artikel i Nature Methods.

  • Kön viktigare än stånd i 1600-talets adelsbegravningar

    Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. I en ny avhandling om adelsbegravningar visar Alexander Engström att 1600-talsadelns status och exklusivitet var beroende av flera hierarkiers samverkan. Faktorer som ålder, civilstånd, merit och rang spelade in, men framför allt fick männen mer storslagna begravningar än kvinnorna.

  • Mekanism för hur nya blodkärl bildas upptäckt

    Forskare från Uppsala universitet kan för första gången visa på en mekanism för hur nya blodkärl bildas och att den är avgörande för överlevanden av embryon och organfunktion. Resultaten skulle kunna utvecklas för att kontrollera nybildningen av blodkärl vid olika sjukdomar. Studien, gjord av Lena Claesson-Welshs forskargrupp, publiceras idag (20190923) i tidskriften EMBO Reports.

Visa mer