Uppsala universitets årsredovisning som fastställdes av konsistoriet idag visar en välskött ekonomi och framgångsrik verksamhet. I budgetunderlaget för kommande treårsperiod lyfter universitetet dock fram vad som krävs för fortsatt positiv utveckling.
För att lyckas med framtidens forskningsutmaningar behövs instrument och maskiner som inte är utvecklade ännu. Uppsala universitet gör nu en stor långsiktig satsning för att FREIA-laboratoriet ska bli en varaktig nationell teknikmiljö som kan fortsätta utveckla acceleratorer och instrumentering för de stora internationella forskningsinfrastrukturerna.
Spelet Bad News som tagits fram för att göra spelaren bättre på att avslöja falska nyheter och desinformation fungerar i Sverige och andra länder. Det visar en ny vetenskaplig studie från universiteten i Uppsala och Cambridge. Utvärderingen visar att spelarna blev bättre på att avslöja fejkade nyheter samtidigt som de behöll förtroendet för riktiga nyheter.
Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat ett nytt sätt att studera mikroorganismer. Den nya metoden gör det möjligt att utifrån väldigt lite material få en överblick över hela organismens DNA. I studien har forskarna använt sporer från en särskild svamp de studerar men metoden kan också användas för andra små och svårstuderade organismer.
Det är ett stort problem att många tuberkulosbakterier har utvecklat resistens mot antibiotika. I en ny forskningsartikel beskriver en grupp forskare vid Uppsala universitet hur tuberkulosbakterier som bär på en mutation som egentligen borde döda dem bär sig åt för att överleva. Samma knep som håller bakterien vid liv gör den också resistent mot en viktig sorts antibiotika.
I takt med att den elektroniska teknik vi använder förbättras krävs allt mindre komponenter. Så småningom handlar det om så små delar att man stöter på kvantfysiska utmaningar. I en ny artikel i den vetenskapliga tidskriften Science Advances beskriver forskare från Uppsala universitet hur man i experiment kunnat visa att spinntillstånd kan förflytas mellan atomer mycket snabbare än förväntat.
I en ny mindre studie har forskare sett att när unga, friska deltagare utsattes för en natts vakenhet uppvisade de högre blodnivåer av proteinet tau än då de sovit som vanligt. Tau utgör en markör för Alzheimers sjukdom och resultaten kan tyda på att återkommande sömnbrist skulle kunna leda till negativa effekter på hjärnhälsan. Studien publiceras i tidskriften Neurology.
Forskare vid Uppsala universitet har med hjälp av en datoralgoritm identifierat en ny lovande behandling mot sjukdomen neuroblastom, en nervcancer hos barn som kan vara livshotande. Upptäckten som beskrivs i det senaste numret av vetenskapstidskriften Nature Communications kan på längre sikt leda till en ny form av behandling för barn med svår eller framskriden sjukdom.
Bilden av arbetarklassen som mer rasistisk än medelklassen problematiseras i en ny avhandling i sociologi vid Uppsala universitet. Det som skiljer klasserna åt är att rasismen uttrycks och visas på olika sätt beroende på vilken klass man tillhör. – I stället för att prata om vilken samhällsklass som är mer rasistisk borde vi tala om på vilket sätt som klass påverkar hur vi uttrycker rasism.
Svenska språket var friare på medeltiden än vad det är idag. I vart fall om man studerar användningen av verb och objekt och hur de förhåller dig till varandra. En bok har köpt och har köpt en bok var båda helt godtagbara varianter. Ordföljdens utveckling fram till dagens svenska beskrivs i en ny avhandling framlagd vid Uppsala universitet.
Psykisk ohälsa är ett växande problem med stora kostnader för samhället och kvinnor är extra utsatta. Idag har Uppsala universitets styrelse, konsistoriet, fattat beslut om att inrätta ett tvärvetenskapligt centrum för kvinnors psykiska hälsa – WoMHeR. Målet är att öka kunskapen om psykisk ohälsa hos kvinnor i barnafödande ålder.
Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Tobias Ekholm, Ulf Gyllensten och Anna Lindström, medan Linnémedaljen tilldelas professor Gunnar Broberg, Lund. Medaljerna delas ut vid vinterpromotionen den 31 januari 2020.
Materialforskare vid Uppsala universitet har gjort ett genombrott när det gäller förståelsen av energilagring i Na-jonbatterier. Detta kommer att hjälpa framtagningen av nya material för framtida batterier som har signifikant högre och stabilare spänningar än tidigare. Det visar ny forskning som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature.
En nobelpristagare i kemi, en i fysik och två ekonomipristagare besöker Uppsala universitet den 13 december och föreläser om forskningen som ledde fram till deras Nobelpris.
Fler elever än någonsin läser ett främmande språk utöver engelska i grundskolan. Men språkstudierna är ojämlikt fördelade efter kön och social klass och dessutom finns regionala skillnader. Det visar en ny avhandling i utbildningssociologi från Uppsala universitet. Den övre medelklassens studiestarka döttrar är de som i störst utsträckning väljer att läsa språk.
En internationell forskargrupp ledd av Alexander Suh vid Uppsala universitet har sekvenserat en kromosom i zebrafinkar som kallas ”germline restricted chromosome” eller GRC. Forskarna upptäckte att kromosomen är tiotals miljoner år gammal och spelar en viktig roll i sångfåglars biologi, då den innehåller gener viktiga för utvecklingen av embryot.
Professor Per Ahlberg och professor Lars Holmer utsetts till 2019 års mottagare av Björkénska priset, ett av Uppsala universitets största vetenskapliga pris för framstående forskning.
Uppsala universitets Oscarspris till yngre forskare har tilldelats Yaffa Epstein vid juridiska institutionen och Grzegorz Niedzwiedzki vid institutionen för organismbiologi
Trots stor generell uppmärksamhet och globalt engagemang i klimatfrågan är det bara ett fåtal anställda inom svenska företag som tar initiativ till miljöprojekt på arbetet. Det är inte miljöaktivister som gör det utan i första hand personer som är vana att driva förnyelseprojekt inom andra områden.
Medicin som används mot en viss typ av epilepsi kan vara ett nytt sätt att behandla elakartade hjärntumörer hos spädbarn. En specifik mTOR-hämmare kan ta sig över blod-hjärnbarriären och både nå och attackera tumören där den finns. Det kan forskare från Uppsala universitet, i samarbete med amerikanska och brittiska kollegor visa och forskningsresultaten publiceras i Cell Stem Cell.