Framtidens hållbara batterier
Forskningsinitiativet BATTERY 2030+ presenterar sin långsiktiga färdplan som beskriver de åtgärder som krävs för att utveckla framtidens hållbara batterier i Europa.
Ämnen: Vetenskap, teknik
-
-
Ny signalväg som reglerar bananflugors ätbeteende identifierad
I en nyligen publicerad studie har forskare vid Uppsala universitet identifierat en ny signalväg i hjärnan hos bananflugor som reglerar deras födobeteende och metabolism. Forskarna konstaterar att två specifika neuron spelar särskilt stor roll för regleringen. Resultaten publiceras i tidskriften PNAS.
-
Förändringar i cellernas nedbrytningsstationer kan leda till cancer
Cancerceller växer och delar sig okontrollerat. Nu visar en ny studie från Uppsala universitet hur förändringar i cellernas nedbrytningscentraler, lysosomerna, kan leda till okontrollerad celltillväxt. Resultaten publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
-
Kärleksrivaler riskerar få barn med fler skadliga mutationer
Hanar som måste konkurrera hårdare med varandra om honor riskerar att få avkommor med fler skador i arvsmassan än hanar som saknar rivaler. Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt detta samband hos skalbaggar av arten Callosobruchus maculatus. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Ecology & Evolution.
-
Ny hedersmedlem och nya medaljörer utsedda vid Uppsala universitet
Fem medarbetare vid universitetet tilldelas den äldre Gustaf Adolfsmedaljen för betydelsefulla insatser. Peter Wallenberg, ordförande i styrelsen för Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, har utsetts till hedersmedlem av Uppsala universitet.
-
Cancercellers slarv kan göra dem känsliga för framtida läkemedel
Kan cancercellers förmåga till att snabbt förändra sin arvsmassa användas som ett vapen emot elakartade tumörer? Forskare vid Uppsala universitet har lyckats ta fram en substans som i både djurförsök och i försök med mänskliga cancerceller visat lovande resultat. Studien publiceras i Nature Communications.
-
Varför gener verkar flytta på sig – ny kunskap om evolutionen
Forskare vid Uppsala universitet föreslagit ett tillägg till evolutionsteorin som kan förklara hur och varför gener förflyttar sig på kromosomer. Hypotesen, som forskarna kallar SNAP-hypotesen, presenteras i den vetenskapliga tidskriften PLOS Genetics.
-
Ny sorts solcell för inomhusbruk kan driva framtidens uppkopplade sensorer
En framtid med fler uppkopplade prylar hemma och i jobbet ställer nya krav på att enheter och sensorer ska kunna fungera helt utan elsladdar eller batterier. I en ny artikel, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Chemical Science, presenterar en forskargrupp vid Uppsala universitet en ny sorts färgämnessolceller för inomhusbruk som drivs av ljuset från lysrör och LED-lampor.
-
Svampinfektion hindrar grodors rörlighet
Gölgrodor som smittats av av chytridsvampen Batrachochytrium dendrobatidis rör sig kortare sträckor än ickeinfekterade individer. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet och SLU, som har undersökt hur svampen påverkat rörligheten hos de rödlistade gölgrodorna längs upplandskusten.
-
Ny matematisk modell visar hur livets huvudgrupper uppstår i evolutionen
Forskare vid Uppsala universitet och University of Leeds presenterar nu en matematisk modell av mångfalden i livets utvecklingshistoria. Modellen fördjupar kunskapen om hur nutidens organismgrupper har uppkommit och ger ett svar på Darwins ”förhatliga gåta” om blomväxternas ursprung. Forskningen publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.
-
Årsredovisningen: Fortsatt positiv utveckling, men satsningar behövs
Uppsala universitets årsredovisning som fastställdes av konsistoriet idag visar en välskött ekonomi och framgångsrik verksamhet. I budgetunderlaget för kommande treårsperiod lyfter universitetet dock fram vad som krävs för fortsatt positiv utveckling.
-
Universitetet satsar 80 miljoner på teknikmiljö för avancerad forskningsutrustning
För att lyckas med framtidens forskningsutmaningar behövs instrument och maskiner som inte är utvecklade ännu. Uppsala universitet gör nu en stor långsiktig satsning för att FREIA-laboratoriet ska bli en varaktig nationell teknikmiljö som kan fortsätta utveckla acceleratorer och instrumentering för de stora internationella forskningsinfrastrukturerna.
-
Onlinespel kan fungera som ”vaccin” mot fake news över gränser
Spelet Bad News som tagits fram för att göra spelaren bättre på att avslöja falska nyheter och desinformation fungerar i Sverige och andra länder. Det visar en ny vetenskaplig studie från universiteten i Uppsala och Cambridge. Utvärderingen visar att spelarna blev bättre på att avslöja fejkade nyheter samtidigt som de behöll förtroendet för riktiga nyheter.
-
Ny metod för att studera små och komplicerade organismer
Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat ett nytt sätt att studera mikroorganismer. Den nya metoden gör det möjligt att utifrån väldigt lite material få en överblick över hela organismens DNA. I studien har forskarna använt sporer från en särskild svamp de studerar men metoden kan också användas för andra små och svårstuderade organismer.
-
”Dödlig” mutation gjorde tuberkulosbakterie resistent mot antibiotika
Det är ett stort problem att många tuberkulosbakterier har utvecklat resistens mot antibiotika. I en ny forskningsartikel beskriver en grupp forskare vid Uppsala universitet hur tuberkulosbakterier som bär på en mutation som egentligen borde döda dem bär sig åt för att överleva. Samma knep som håller bakterien vid liv gör den också resistent mot en viktig sorts antibiotika.
-
Spinntillstånd kan förflyttas snabbare än förväntat
I takt med att den elektroniska teknik vi använder förbättras krävs allt mindre komponenter. Så småningom handlar det om så små delar att man stöter på kvantfysiska utmaningar. I en ny artikel i den vetenskapliga tidskriften Science Advances beskriver forskare från Uppsala universitet hur man i experiment kunnat visa att spinntillstånd kan förflytas mellan atomer mycket snabbare än förväntat.
-
Sömnbrist kan resultera i ökade nivåer av ämnen kopplade till Alzheimers
I en ny mindre studie har forskare sett att när unga, friska deltagare utsattes för en natts vakenhet uppvisade de högre blodnivåer av proteinet tau än då de sovit som vanligt. Tau utgör en markör för Alzheimers sjukdom och resultaten kan tyda på att återkommande sömnbrist skulle kunna leda till negativa effekter på hjärnhälsan. Studien publiceras i tidskriften Neurology.
-
Smart algoritm hittade möjlig framtida behandling för barncancer
Forskare vid Uppsala universitet har med hjälp av en datoralgoritm identifierat en ny lovande behandling mot sjukdomen neuroblastom, en nervcancer hos barn som kan vara livshotande. Upptäckten som beskrivs i det senaste numret av vetenskapstidskriften Nature Communications kan på längre sikt leda till en ny form av behandling för barn med svår eller framskriden sjukdom.
-
Rasism formas utifrån samhällsklass
Bilden av arbetarklassen som mer rasistisk än medelklassen problematiseras i en ny avhandling i sociologi vid Uppsala universitet. Det som skiljer klasserna åt är att rasismen uttrycks och visas på olika sätt beroende på vilken klass man tillhör. – I stället för att prata om vilken samhällsklass som är mer rasistisk borde vi tala om på vilket sätt som klass påverkar hur vi uttrycker rasism.
-
Din ordföljd eller ordföljden din
Svenska språket var friare på medeltiden än vad det är idag. I vart fall om man studerar användningen av verb och objekt och hur de förhåller dig till varandra. En bok har köpt och har köpt en bok var båda helt godtagbara varianter. Ordföljdens utveckling fram till dagens svenska beskrivs i en ny avhandling framlagd vid Uppsala universitet.
Visa mer
Loading...