Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, teknik

  • Torgny Segerstedt-medaljen till språkforskare

    Mats Thelander, professor emeritus i svenska språket, har varit drivande i arbetet med att bygga upp forskning och utbildning i modern svenska i Uppsala och bidragit till förnyelsen av den språkhistoriska forskningen. Nu belönas han med 2020 års Torgny Segerstedt-medalj.

  • ​CRUSH Covid – nytt forskningssamarbete

    Uppsala universitet och Region Uppsala lanserar ett gemensamt forskningsprojekt där man med hjälp av bland annat data från 1177 och virusmätningar i avloppsvatten, ska kunna kartlägga, förebygga och dämpa smittspridningen av viruset covid-19 i Uppsala län. Man kommer även att vetenskapligt utvärdera de åtgärder som används för att stoppa utbrotten.

  • Kväveoxid möjlig behandling vid covid-19

    Forskare vid Uppsala universitet har funnit att en behandling som fungerade på det coronavirus som låg bakom sars-epidemin 2003 även har effekt på det närbesläktade viruset SARS-CoV-2 som orsakar den pågående covid-19-pandemin. Det handlar om kväveoxid, ett ämne kroppen själv producerar och som har virusdödande egenskaper. Studien publiceras i tidskriften Redox Biology.

  • ​Stötande för atomer

    Forskare vid Uppsala universitet har i samarbete med kollegor vid Max Born-institutet i Berlin och röntgenlasern European XFEL introducerat atombiljard för fundamentala studier av ultrasnabba förlopp. Forskningen publiceras nu i tidskriften Science.

  • Nytt snabbtest visar hur antibiotika samverkar för att döda bakterier

    Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en ny metod för att snabbt, enkelt och billigt kunna ta reda på hur effektiva två kombinerade antibiotika är på att stoppa bakteriers tillväxt. Den nya metoden är enkel för laboratorier att använda och kan ge ökade möjligheter för att skräddarsy läkemedelsbehandlingen vid bakterieinfektioner. Studien publiceras i PLOS Biology.

  • Sömnproblem liten påverkan på typ 2-diabetiker som medicinerar

    ​Patienter som medicinerar för typ 2-diabetes behöver inte oroa sig för sina sömnproblem – när det gäller nivån på långtidsblodsockret. En ny studie från Uppsala universitet, gjord på över 13 000 patienter, visar att problemen påverkar det långsiktiga blodsockervärdet (HbA1c) i väldigt liten utsträckning och att det viktigaste är att patienterna fortsätter att medicinera.

  • Svårt driva skadeståndsmål vid immateriella intrång

    Att fastställa skadestånd vid immateriella intrång, som olagligt spridande av upphovsrättsskyddat material, måste alltid göras utifrån ett helhetsgrepp. De skadestånds- och processrättsliga principerna ska fungera som komplement och inte ersätta lagarnas och direktivens särskilda bestämmelser om hur själva ersättningsbestämningen ska göras och vilka särskilda omständigheter som ska vägas in.

  • BATTERY 2030+ - nu startar Europas storskaliga batteriforskningsinitiativ

    Nu drar den europeiska forskningssatsningen BATTERY 2030+ igång. Syftet är att göra Europa världsledande inom utveckling och produktion av framtidens batterier. Dessa behöver få större lagringskapacitet, längre livslängd, bli säkrare och miljövänligare än dagens batterier för att lättare klara omställningen till ett mer klimatneutralt samhälle. Projektet leds från Uppsala universitet.

  • Möjlig mekanism bakom blodproppar vid covid-19 funnen

    Varför drabbas så många patienter med covid-19 av blodproppar? Det är inte klarlagt, men forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har nu hittat en mekanism där ett särskilt protein tros trigga igång en del av vårt immunförsvar som kan göra blodet mer benäget att koagulera och bilda proppar. Studien har publicerats i Thrombosis and Haemostasis.

  • Svenska arbetare bland de högst betalda i Europa vid 1800-talet slut

    Arbetarlönerna utvecklades snabbare i Sverige än i andra europeiska länder under 1800-talet. I slutet av seklet var de bland de högsta i Europa och allra mest ökade lönerna för de sämst betalda. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet. Studien har publicerats i tidskriften The Journal of Economic History.

  • Avancerad bildteknik visar dinosaurieungen inuti sitt ägg

    I en ny vetenskaplig artikel ger forskare från bland annat Uppsala universitet en glimt av hur en långhalsad dinosaurie-baby såg ut inuti sitt ägg innan kläckning. Forskargruppen kunde med avancerad visualiseringsteknik se även små och sköra delar av embryot som låg inbäddade i sten. Fynden beskrivs i tidskriften Current Biology.

  • Nervblockad skyddar mot typ 1-diabetes

    I en studie på möss har forskare från Uppsala universitet och La Jolla Institute for Immunology i USA funnit att nervsignaler har en stor inverkan på de immunceller som förstör insulinproducerande celler vid typ 1-diabetes. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances och ger nya insikter i hur immunsvaret styrs och kan öppna nya vägar för behandling av sjukdomen.

  • Ny metod gör det möjligt att mäta ultrasnabba magnetiska förändringar

    Hur kan det i en framtid, med ökande behov av att lagra digital information, bli möjligt att mäta om magnetiska bits switchar tillräckligt fort i till exempel allt kraftfullare hårddiskar? I ett samarbete har fysiker från bland Uppsala universitet utvecklat en exakt metod för att mäta ultrasnabba förändringar av magnetiska tillstånd i ett material. Resultaten publiceras i Nature Communications.

  • ​Ny tidig biomarkör för cancersjukdomar

    I en studie gjord på över 400 sjukhuspatienter med 18 olika cancerdiagnoser har forskare kunnat visa att EVP, extracellulära vesiklar och partiklar, skulle kunna användas som biomarkörer för flera cancersjukdomar. Studien som har letts av forskare från bland annat Uppsala universitet publiceras nu i den medicinska tidskriften Cell.

  • Flera utrotningshotade djurarter kan sannolikt infekteras av SARS-CoV-2

    Professor Kerstin Lindblad-Toh vid Uppsala universitet och hennes kollegor har identifierat ett stort antal däggdjur som potentiellt kan smittas av viruset SARS-CoV-2 via den så kallade ACE2-receptorn. Bland högriskarterna fanns många utrotningshotade arter, såsom flera apor.

  • Tidigare okända mikroorganismer kan kasta nytt ljus över arkéernas utveckling

    En ny tidigare okänd grupp av primitiva encelliga livsformer, så kallade arkéer, har upptäckts av forskare från bland annat Uppsala universitet. Dessa arkéer är sannolikt beroende av andra organismer för sin överlevnad och kan troligen lagra energi genom fermentering. Studien som publicerats i Nature Communications ger nya insikter i arkéernas mångfald och evolutionära historia.

  • Coronarestriktionerna i Nepal har lett till kraftigt ökad barnadödlighet

    Åtgärderna som tagits för att stoppa smittspridningen av covid-19 i Nepal har lett till att andelen spädbarn som dör under sin första levnadsvecka är tre gången högre än före pandemin. Det har forskare från Uppsala universitet kunnat visa efter att ha jämfört data från nio sjukhus före och efter att restriktionerna infördes 21 mars i år. Studien publiceras i tidskriften Lancet Global Health.

  • Tuatarans arvsmassa visar dess spännande evolutionära historia

    Ett internationellt forskarteam har kartlagt genomet hos tuataran, en sällsynt reptil som endast finns på Nya Zeeland. Arten bildade en egen evolutionär gren redan för 250 miljoner år sedan. I den nya studien har forskarna bland annat kunnat se att tuataran, som kan bli mer än 100 år gammal, har fler gener som skyddar mot åldersrelaterade skador än något annat undersökt ryggradsdjur.

  • Ny kunskap om enzym med viktig roll för SARS-CoV-2-infektion

    Forskare vid Uppsala universitet har gjort en kartläggning av enzymet ACE2 i hela människokroppen, som föreslagits spela en viktig roll för utveckling av sjukdomen COVID-19. I motsats till tidigare forskning visar studien att ingen eller endast mycket låga nivåer av ACE2-protein finns i normala luftvägar. Resultaten beskrivs i en artikel i Molecular Systems Biology.

  • Ny forskning om metalliska nanopartiklar kan ge bättre solceller

    ​I en ny studie visar en forskargrupp vid Uppsala universitet hur de lyckats väldigt väl med att samla upp så kallade ”heta elektronhål”. Forskningens resultat kan användas för att förbättra solceller, fotokemiska reaktioner och fotosensorer. Den vetenskapliga artikeln publiceras i Nature Materials.

Visa mer