Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, teknik

  • Grönländska mikrofossil kan ge ny kunskap om djurens uppkomst

    När och hur uppstod de första djuren? Det har vetenskapen länge försökt besvara. Forskare vid Uppsala universitet har nu tillsammans med kollegor i Danmark hittat embryoliknande mikrofossil från Grönland som är uppemot 570 miljoner år gamla. Fyndet visar att organismer av den här typen fanns spridda över hela den dåtida världen. Studien är publicerad i Communications Biology.

  • Vener bakom missbildade blodkärl i hjärnan

    Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. Forskare vid Uppsala universitet kan nu visa på molekylär nivå att det är i venernas celler som förändringarna uppkommer. Det här ger ny kunskap om sjukdomen vilket skapar möjligheter för att utveckla bättre behandlingar för patienter. Studien har publicerats i tidskriften eLife.

  • Osynliga svampar avslöjade av sin arvsmassa

    Hur upptäcker man nya livsformer som inte går att se? Forskare vid Uppsala universitet har genom en ny metod, som går ut på att söka efter dna i jordprover, avslöjat existensen av två hittills okända, men mycket vanligt förekommande svamparter. De tros fylla en viktig funktion i ekosystemet, men exakt vilken roll de har är ännu inte klarlagt. Studien har publicerats i tidskriften IMA Fungus.

  • Nyutvecklad metod visar stor potential för behandling av Alzheimers sjukdom

    I Alzheimers sjukdom klumpar ett protein ihop sig i hjärnan och gör att de drabbade tappar minnet. I en nypublicerad artikel beskriver en forskningsgrupp vid Uppsala universitet en ny behandlingsmetod som ökar kroppens egen nedbrytning av byggstenarna som leder till att proteinet klumpar ihop sig.

  • Kraftiga tidvatten kan ha drivit på fiskarnas utveckling mot ett liv på land

    Stora skillnader mellan ebb och flod för runt 400 miljoner år sedan kan ha startat utvecklingen av benfiskar och landlevande ryggradsdjur. Den teorin får nu stöd av forskare i Storbritannien och vid Uppsala universitet som för första gången använt etablerade matematiska modeller för att simulera tidvatten på jorden under den här perioden. Studien är publicerad i Proceedings of the Royal Society A.

  • AI-metoder för analys av sociala nätverk hittar nya celltyper i vävnad

    Med så kallad in situ-sekvensering är det möjligt att skapa mikroskopibilder av genaktivitet direkt i vävnad. För att lättare kunna tolka den stora mängd information som då fås har forskare vid Uppsala universitet nu utvecklat en helt ny bildanalysmetod, baserad på AI-algoritmer för nätverksanalys som ursprungligen togs fram för att förstå sociala nätverk.

  • Årets Oscarspris till psykolog och materialvetare

    Forskning om matematikdidaktik och nanomaterial belönas när Uppsala universitets styrelse – konsistoriet – delar ut 2020 års Oscarspris. Årets Oscarpristagare är Marcus Lindskog vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier och Ocean Cheung vid institutionen för materialvetenskap.

  • Torgny Segerstedt-medaljen till språkforskare

    Mats Thelander, professor emeritus i svenska språket, har varit drivande i arbetet med att bygga upp forskning och utbildning i modern svenska i Uppsala och bidragit till förnyelsen av den språkhistoriska forskningen. Nu belönas han med 2020 års Torgny Segerstedt-medalj.

  • ​CRUSH Covid – nytt forskningssamarbete

    Uppsala universitet och Region Uppsala lanserar ett gemensamt forskningsprojekt där man med hjälp av bland annat data från 1177 och virusmätningar i avloppsvatten, ska kunna kartlägga, förebygga och dämpa smittspridningen av viruset covid-19 i Uppsala län. Man kommer även att vetenskapligt utvärdera de åtgärder som används för att stoppa utbrotten.

  • Kväveoxid möjlig behandling vid covid-19

    Forskare vid Uppsala universitet har funnit att en behandling som fungerade på det coronavirus som låg bakom sars-epidemin 2003 även har effekt på det närbesläktade viruset SARS-CoV-2 som orsakar den pågående covid-19-pandemin. Det handlar om kväveoxid, ett ämne kroppen själv producerar och som har virusdödande egenskaper. Studien publiceras i tidskriften Redox Biology.

  • ​Stötande för atomer

    Forskare vid Uppsala universitet har i samarbete med kollegor vid Max Born-institutet i Berlin och röntgenlasern European XFEL introducerat atombiljard för fundamentala studier av ultrasnabba förlopp. Forskningen publiceras nu i tidskriften Science.

  • Nytt snabbtest visar hur antibiotika samverkar för att döda bakterier

    Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en ny metod för att snabbt, enkelt och billigt kunna ta reda på hur effektiva två kombinerade antibiotika är på att stoppa bakteriers tillväxt. Den nya metoden är enkel för laboratorier att använda och kan ge ökade möjligheter för att skräddarsy läkemedelsbehandlingen vid bakterieinfektioner. Studien publiceras i PLOS Biology.

  • Sömnproblem liten påverkan på typ 2-diabetiker som medicinerar

    ​Patienter som medicinerar för typ 2-diabetes behöver inte oroa sig för sina sömnproblem – när det gäller nivån på långtidsblodsockret. En ny studie från Uppsala universitet, gjord på över 13 000 patienter, visar att problemen påverkar det långsiktiga blodsockervärdet (HbA1c) i väldigt liten utsträckning och att det viktigaste är att patienterna fortsätter att medicinera.

  • Svårt driva skadeståndsmål vid immateriella intrång

    Att fastställa skadestånd vid immateriella intrång, som olagligt spridande av upphovsrättsskyddat material, måste alltid göras utifrån ett helhetsgrepp. De skadestånds- och processrättsliga principerna ska fungera som komplement och inte ersätta lagarnas och direktivens särskilda bestämmelser om hur själva ersättningsbestämningen ska göras och vilka särskilda omständigheter som ska vägas in.

  • BATTERY 2030+ - nu startar Europas storskaliga batteriforskningsinitiativ

    Nu drar den europeiska forskningssatsningen BATTERY 2030+ igång. Syftet är att göra Europa världsledande inom utveckling och produktion av framtidens batterier. Dessa behöver få större lagringskapacitet, längre livslängd, bli säkrare och miljövänligare än dagens batterier för att lättare klara omställningen till ett mer klimatneutralt samhälle. Projektet leds från Uppsala universitet.

  • Möjlig mekanism bakom blodproppar vid covid-19 funnen

    Varför drabbas så många patienter med covid-19 av blodproppar? Det är inte klarlagt, men forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har nu hittat en mekanism där ett särskilt protein tros trigga igång en del av vårt immunförsvar som kan göra blodet mer benäget att koagulera och bilda proppar. Studien har publicerats i Thrombosis and Haemostasis.

  • Svenska arbetare bland de högst betalda i Europa vid 1800-talet slut

    Arbetarlönerna utvecklades snabbare i Sverige än i andra europeiska länder under 1800-talet. I slutet av seklet var de bland de högsta i Europa och allra mest ökade lönerna för de sämst betalda. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet. Studien har publicerats i tidskriften The Journal of Economic History.

  • Avancerad bildteknik visar dinosaurieungen inuti sitt ägg

    I en ny vetenskaplig artikel ger forskare från bland annat Uppsala universitet en glimt av hur en långhalsad dinosaurie-baby såg ut inuti sitt ägg innan kläckning. Forskargruppen kunde med avancerad visualiseringsteknik se även små och sköra delar av embryot som låg inbäddade i sten. Fynden beskrivs i tidskriften Current Biology.

  • Nervblockad skyddar mot typ 1-diabetes

    I en studie på möss har forskare från Uppsala universitet och La Jolla Institute for Immunology i USA funnit att nervsignaler har en stor inverkan på de immunceller som förstör insulinproducerande celler vid typ 1-diabetes. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances och ger nya insikter i hur immunsvaret styrs och kan öppna nya vägar för behandling av sjukdomen.

  • Ny metod gör det möjligt att mäta ultrasnabba magnetiska förändringar

    Hur kan det i en framtid, med ökande behov av att lagra digital information, bli möjligt att mäta om magnetiska bits switchar tillräckligt fort i till exempel allt kraftfullare hårddiskar? I ett samarbete har fysiker från bland Uppsala universitet utvecklat en exakt metod för att mäta ultrasnabba förändringar av magnetiska tillstånd i ett material. Resultaten publiceras i Nature Communications.

Visa mer