Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, teknik

  • Vårt medfödda immunsystem förvärrar läget vid svår covid-19

    Hos patienter med svår covid-19 överreagerar det medfödda immunsystemet. Denna överreaktion kan ligga bakom proppbildning och försämrad syresättning som drabbar patienterna. Det visar en studie från Uppsala universitet som publicerats i tidskriften Frontiers in Immunology.

  • Ny metod för att söka efter potentiellt beboeliga planeter

    Med hjälp av ny teknik för att reducera störande ljus vid teleskopobservationer kan jordlika planeter i andra solsystem avbildas. Ett internationellt team av astronomer och fysiker, däribland forskare från Uppsala universitet, har med hjälp av en så kallad diamantkoronagraf sökt efter planeter i solsystemet Alfa Centauri, endast 4,4 ljusår bort. Metoden har visat lovande resultat.

  • ​Okänt enzym från Svandammen bryter ner SAM-molekyler

    Det hittills outforskade enzymet Svi3-3 är ett lyas och inte hydrolas, som man hittills har trott. Det betyder att enzymet kan bryta ner SAM-molekyler utan vatten. En forskargrupp vid Uppsala universitet har studerat hur den viktiga molekylen SAM bryts ned av ett outforskat enzym från en bakteriofag i Svandammen i centrala Uppsala.

  • ​Miljögifter påverkar grodors barn och barnbarn

    Det hormonstörande ämnet linuron drabbar inte bara de grodor som utsatts för det som yngel, utan även deras barn och barnbarn. Barnen får en minskad kroppsvikt och sänkt fertilitet. Barnbarnen ökar i kroppsvikt och får en störd ämnesomsättning. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet och Stockholms Universitet som nu publiceras i tidskriften Science of The Total Environment.

  • Metabolism-förändring bakom minskad tillväxt av cancerceller

    Forskare från Uppsala universitet visar i en ny studie hur blockering av proteinet EZH2 kan minska tillväxt av cancerceller vid blodcancerformen multipelt myelom. Minskningen beror på förändringar i cancercellernas metabolism, något som kan fungera som markör för att urskilja om en patient skulle svara på behandling med EZH2-blockering. Studien har publicerats i tidskriften Cell Death & Disease.

  • Miljövänligare vätgas kan framställas med sammansatt polymerprick

    Vätgas för energianvändning kan utvinnas miljövänligt ur vatten och solljus med hjälp av fotokatalytiska sammansatta polymernanopartiklar som utvecklats av forskare vid Uppsala universitet. I laboratorietester har de så kallade polymerprickarna visat både lovande prestanda och stabilitet. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of the American Chemical Society.

  • ​Hur ska man förstå mänsklig intelligens?

    Bredare perspektiv behövs för att förstå mänsklig intelligens. Kognitionsforskningen har hittills präglats av ett fåtal teorier om vilka principer som ligger till grund för mänsklig intelligens. Forskare vid Uppsala universitet menar att den bilden är allt för snäv och förlegad. Genom att släppa fram en mer komplex bild av mänskligt beslutsfattande kan kognitionsforskningen ta större steg framåt.

  • Stefania Barca ny gästprofessor på Zennströms klimatprofessur

    Stefania Barca från Universidade de Coimbra i Portugal blir Uppsala universitets fjärde gästprofessor på Zennströms klimatprofessur med inriktning klimatledarskap. I sin forskning är Stefania Barca särskilt inriktad på rättvisefrågor kopplade till miljö och klimatförändringar.

  • Nya ledtrådar till hur Sars-CoV-2 tar sig in i våra celler

    Det är fortfarande inte utrett precis hur viruset Sars-CoV-2 tar sig in i celler. Forskare vid Uppsala universitet har i experiment testat potentiella bindningsställen hos virusreceptorer som föreslagits av en annan forskargrupp. Resultaten publiceras i en artikel i tidskriften Science Signaling. Forskningen presenteras också vid AAAS Annual Meeting.

  • Årets Celsius-Linné-föreläsningar och symposium

    Till minne av Anders Celsius och Carl von Linné anordnar teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet två föreläsningar varje år. Årets föreläsningar den 11 februari handlar bland annat om huruvida artificiell intelligens verkligen kan sägas handla om intelligens och om nya syntetiska metoder för att skapa kol-fluorbindningar.

  • Intensiteten inte viktigast för träning under cancerbehandling

    Det är känt att personer som genomgår cancerbehandling mår bättre av fysisk träning. Men spelar det någon roll hur hårt man tränar? En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att effekten blev ungefär densamma oavsett om man tränade intensivt eller på en lite lättare nivå. Resultaten publiceras i tidskriften Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports.

  • Varmare klimat kan göra nya mutationer skadligare

    Ett varmare globalt klimat kan leda till att skadligheten ökar hos nya mutationer som påverkar proteiners funktion. Detta kan få stora konsekvenser för organismers förmåga att anpassa sig till och överleva i framtidens förändrade miljöer. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.

  • Europaperspektiv 2021 om vägar till ett uthålligt EU

    Vid årets webbinarium för lanseringen av den tvärvetenskapliga årsboken Europaperspektiv diskuterar nio ledande forskare hur EU kan möta några av vår tids stora utmaningar och finna vägar till ett långsiktigt uthålligt EU. Coronapandemin är den senaste i en rad händelser som visar att EU har avgörande vägval framför sig för att nå en politiskt, ekonomiskt och socialt uthållig union.

  • ​Uppsala universitet en del av Wellcome Leap Global Network

    Uppsala universitet blir en del av den internationella forskningssatsningen Wellcome Leap. Med 21 universitet och 115 000 forskare från hela världen satsar Wellcome Leap på forskning om global hälsa. Forskningen finansieras med motsvarande 2,5 miljarder kronor från den filantropiska forskningsstiftelsen Wellcome Trust.

  • Joner i saltsmältor kan gå ”mot strömmen”

    I en ny artikel visar en forskargrupp vid Uppsala universitet med hjälp av datorsimuleringar att joner inte alltid beter sig som förväntat. I sin forskning om saltsmältor kunde de se att jonerna i saltblandningen de studerade i vissa fall påverkar varandra så pass mycket att de till och med kan röra sig åt ”fel” håll, det vill säga mot en elektrod med samma laddning.

  • Tuff barndom ökar risken för sämre livsvillkor

    En svår uppväxt leder ofta till sämre förutsättningar och sämre hälsa som vuxen framför allt i par där båda har liknande upplevelser. Det visar en ny undersökning gjord av forskare vid Uppsala universitet. I studien har 818 mödrar och deras partner fått svara på en enkät, ett år efter att de fått ett gemensamt barn. Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

  • Trots klimatskillnader är alla ålar från Europa och Nordafrika en enda population

    Svenska forskare har jämfört hela arvsmassan hos ålar från olika delar av Europa och Nordafrika och kan slutgiltigt visa att de alla tillhör en enda gemensam population. Fyndet är häpnadsväckande med tanke på att ålar från olika geografiska områden tillbringar merparten av sitt liv under vitt skilda miljöförhållanden. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Visa mer