Tarmens slemhinna har en stor yta för att maximera upptag av näringsämnen och föda från kosten. Detta gör den dock också sårbar för angrepp från aggressiva tarmmikrober. En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar nu att slemhinnans ytskikt, det så kallade epitelet, kan dra ihop sig snabbt och lokalt då det känner igen ett bakterieangrepp. Resultaten publiceras i tidskriften PNAS.
Var tredje person underskattar risken för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Många är bra på att förstå risken och riskfaktorer när det gäller andra, men kunskapen sätts ur spel när det handlar om dem själva. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som nu publiceras i European Journal of Cardiovascular Nursing.
När de studerade genetisk mångfald hos humlor i Rocky Mountains, USA, hittade forskare från Uppsala universitet en ny art. Den nyupptäckta humlan har fått namnet Bombus incognitus. Forskningen presenteras i tidskriften Molecular Biology and Evolution.
Filippinernas befolkning har byggts upp under 50 000 år, av åtminstone fem storainflyttningsvågor. Det visar den mest omfattandekartläggningen som har gjorts av degenetiska variationer som finns i Filippinerna. Studien, som har omfattat 2,3 miljoner dna-markörer från ett tusental individer, har letts från Uppsala universitet och publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Märta Nasvelldagen 2021 går av stapeln den 25 mars. Det är ett årligt återkommande evenemang om psykisk sjukdom som är öppet för allmänheten. I år kretsar temat kring psykiskt trauma. Vad är det och hur ser forskningsläget ut? Och hur är det att leva med erfarenheter av svåra händelser? Evenemanget är i år helt digitalt.
Mantelcellslymfom är en elakartad tumörsjukdom där intensiv behandling kan förlänga livet. En ny studie från bland annat Uppsala universitet visar att personer med mantelcellslymfom som var ogifta eller hade lägre utbildningsnivå mer sällan behandlades med stamcellstransplantation, vilket kan resultera i sämre överlevnad. Resultaten har publicerats i tidskriften Blood Advances.
Mutationer i genen för neurochondrin kan bidra till att epilepsi, försenad språkutveckling och utvecklingsstörning uppstår. Mutationen innebär en genförändring som kraftigt försämrar kontakter och signalöverföring mellan nervcellerna i hjärnan. Det visar en ny studie, ledd från Uppsala universitet, som publiceras i tidskriften American Journal of Human Genetics.
Vid astma blir luftvägarna överkänsliga. Forskare vid Uppsala universitet har nu hittat en ny bidragande underliggande cellulär och molekylär mekanism som förklarar luftvägsöverkänslighet. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Allergy.
Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram ett digitalt självtest som tränar människor i att granska nyheter, bilder och filmer som presenteras i sociala medier. Självtestet har också utvärderats i en vetenskaplig studie där forskarna fick ett kvitto på att verktyget verkligen förbättrade elevernas digitala källkritiska förmåga.
Antimikrobiell resistens är ett globalt och akut hot mot människors och djurs hälsa. På toppmötet Uppsala Health Summit, som arrangeras digitalt den 15-18 mars, diskuteras hur beteendeförändringar i olika delar av samhället kan bromsa den oroväckande utvecklingen.
Ny forskning från Uppsala universitet och Karolinska Institutet visar att självprovtaget blod insamlat som torkade bloddroppar fungerar bra för analyser av proteinbiomarkörer för hjärt- och kärlsjukdomar. Det innebär att det kan bli enklare att lämna blodprov, att människor kan göra det själva och att hanteringen blir billigare.
Med hjälp av teoretiska modeller för bakteriers ämnesomsättning och förökning går det att förutsäga vilken typ av resistens som bakterierna kommer att utveckla när de exponeras för antibiotika. Det här har nu forskare från Uppsala universitet tillsammans med kollegor i Köln i Tyskland kunnat visa. Studien publiceras i tidskriften Nature Ecology and Evolution.
När och hur benmärg utvecklades i de tidiga landlevande ryggradsdjuren är omtvistat inom evolutionsbiologin. Med hjälp av kraftfull röntgenteknik har nu ett internationellt forskarlag, lett från Uppsala universitet, upptäckt att den här evolutionära anpassningen bör ha skett efter klivet upp på land. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften eLife.
Den 4-10 mars går den populärvetenskapliga festivalen SciFest av stapeln. I år är hela arrangemanget digitalt, vilket gör det möjligt för skolklasser och intresserad allmänhet från hela Sverige att delta.
Forskare vid Uppsala universitet har skapat den första 3D-kartan över var i innerörats hörselnerv de olika ljudfrekvenserna fångas upp. Med hjälp av så kallad synkrotronröntgen kunde de följa de fina nervtrådarna och det svängande hörselorganet i hörselsnäckan och ta reda på exakt hur det inkommande ljudets frekvenser fördelas. Studien är publicerad i tidskriften Scientific Reports.
Läkemedlet propranolol som har god effekt vid hemangiom, eller smultronmärken, hos barn kan även fungera som behandling mot de blodkärlsmissbildningar som uppstår i bland annat hjärnan vid sjukdomen kavernöst angiom. Det har forskare från Uppsala universitet kunnat visa i en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Stroke.
De mest framträdande skillnaderna i fjäderdräkten mellan två underarter av sädesärlor bestäms av gener i endast två små regioner i arvsmassan. Det visar forskare från Uppsala universitet och University of Colorado Boulder i USA i en omfattande studie av två underarter av sädesärlor, som publiceras i tidskriften Nature Communications.
Hos patienter med svår covid-19 överreagerar det medfödda immunsystemet. Denna överreaktion kan ligga bakom proppbildning och försämrad syresättning som drabbar patienterna. Det visar en studie från Uppsala universitet som publicerats i tidskriften Frontiers in Immunology.
Med hjälp av ny teknik för att reducera störande ljus vid teleskopobservationer kan jordlika planeter i andra solsystem avbildas. Ett internationellt team av astronomer och fysiker, däribland forskare från Uppsala universitet, har med hjälp av en så kallad diamantkoronagraf sökt efter planeter i solsystemet Alfa Centauri, endast 4,4 ljusår bort. Metoden har visat lovande resultat.
Det hittills outforskade enzymet Svi3-3 är ett lyas och inte hydrolas, som man hittills har trott. Det betyder att enzymet kan bryta ner SAM-molekyler utan vatten. En forskargrupp vid Uppsala universitet har studerat hur den viktiga molekylen SAM bryts ned av ett outforskat enzym från en bakteriofag i Svandammen i centrala Uppsala.
