Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, teknik

  • Filippinsk folkgrupp har mest denisova-dna

    Den filippinska etniska folkgruppen Ayta magbukon har den högsta uppmätta andelen gener från vår utdöda släkting denisovamänniskan. Det visar en ny studie ledd från Uppsala universitet. Denisovainslagen överträffar med råge den hos folkgrupper i Papua Nya Guinea som tidigare hade rekordet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

  • Hur hormoner kan lindra sidospecifika rörelsesvårigheter efter hjärnskada

    Hormoner som frigörs efter en hjärnskada kan ge rörelseproblem på höger och vänster sida av kroppen visar en ny forskning från bland annat Uppsala universitet. Resultaten tyder också på att hormonblockerande preparat kan motverka de här effekterna. Upptäckten kan få betydelse för behandling av personer med traumatiska hjärnskador eller stroke. Studien är gjord på råttor och publiceras i eLife.

  • Riskgen kan vara fördelaktig med positiva miljöfaktorer

    En genvariant som tidigare kopplats till ökad risk för övervikt och fetma kan enligt en ny studie från Uppsala universitet istället minska risken för övervikt i tonåren om bäraren ammats länge. Det här tyder på att ”riskgener” kan vara fördelaktiga om individen ges rätt förutsättningar. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Obesity Science & Practice.

  • En celltypskarta över mänskliga vävnader

    I en studie som publicerats i den amerikanska tidskriften Science Advances, presenteras en karta över enskilda celltyper i mänskliga vävnader – Single Cell Type section. En atlas med öppen tillgång (open access) har lanserats med mer än 250 000 interaktiva bilder och diagram, där forskare kan undersöka uttrycket i enskilda celltyper för alla proteinkodande gener i olika vävnader.

  • Konkurrens ingen patentlösning

    Problem inom skolor, äldrevård, avfallshantering och mycket annat antas må väl av att utsättas för konkurrens. Men beslutsfattare missar ofta att konkurrens inte är ett naturligt fenomen utan att det krävs mycket arbete och organisering för att skapa och upprätthålla konkurrens. Det visar forskare i företagsekonomi, som presenterar sina resultat i boken Competition. What it is and why it happens.

  • Därför lämnar romaners mammor sin familj

    Anledningarna till att mammor bryter upp och lämnar sin kärnfamilj är annorlunda i 2000-talets romaner jämfört med tidigare. Det handlar inte längre om bristande jämställdhet utan om att känna sig kvävd av kärnfamiljen, av barnen eller just av samhällets krav på att skaffa barn. Det visar Jenny Björklunds nya forskning, gjord vid Centrum för genusvetenskap, som publicerats i bokform.

  • Vanligare med sexuella problem hos vuxna som fått tung cancerbehandling som barn

    Att ha fått tung cancerbehandling som barn ökar risken för sexuella problem i ung vuxen ålder. Unga män som tidigare behandlats för barncancer har också mer sexuella problem än andra. Det framgår av en ny studie genomförd av forskare vid Uppsala universitet. Studien visar också att färre unga vuxna som behandlats för barncancer har en partnerrelation.

  • Uppsala universitet i miljardsatsning mot tuberkulos

    Universitet och läkemedelsföretag i tretton länder har gått samman i ett nytt internationellt kunskapskonsortium, UNITE4TB, som med gemensam kraft ska utveckla de verktyg som krävs för nya och effektiva antibiotikabehandlingar mot tuberkulos. Uppsala universitet kommer att bidra med formuleringen av matematiska modeller för att designa och utvärdera kliniska studier.

  • Oscarspris för forskning om barnhälsovård och realtidsberäkningar

    Forskning inom mödra- och barnhälsovård samt datorteknik belönas när Uppsala universitets styrelse – konsistoriet – delar ut 2021 års Oscarspris. Årets pristagare är Ashish KC vid institutionen för kvinnors och barns hälsa och Pontus Ekberg vid institutionen för informationsteknologi.

  • Fredrik Almqvist får årets Ulla och Stig Holmquists pris

    Fredrik Almqvist, professor vid Umeå universitet, har utsetts till mottagare av Ulla och Stig Holmquists vetenskapliga pris i organisk kemi 2021. Han belönas för sin eleganta tillämpning av organisk syntes vid framtagning av små organiska molekyler med användningspotential vid infektions- och neurodegenerativa sjukdomar.

  • Ny modell kan bidra till mer anpassade behandlingar av blåscancer i framtiden

    Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en ny musmodell för att bättre kunna studera hur cancer i urinblåsan utvecklas hos människan och hur immunförsvaret aktiveras när tumörer växer. Med hjälp av modellen har de kunnat studera hur proteiner förändras före, under och efter att en tumör utvecklats i blåsväggen. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

  • Hanars taggiga parningsorgan både skadar honor och ger dem fördel

    Hanar med parningsorgan som skadar honor kan ha större fortplantningsframgång. Ny forskning från Uppsala universitet visar att honor som parar sig med sådana hanar får en fördel i att deras ungar blir friskare. Det är en ny pusselbit till att förstå hur det komplexa parningssamspelet mellan hanar och honor utvecklats. Studien är publicerad i Proceedings of the Royal Society B.

  • Så kan vi tänka oss dela vår hälsodata

    Sjukvården, forskningsprojekt och myndigheter, men också många företag är beroende av att människor delar med sig av sin hälsoinformation digitalt. I en ny studie har forskaren Jennifer Viberg Johansson undersökt under vilka omständigheter människor känner sig bekväma att dela sådan information.

  • Nyupptäckta strukturer i hjärnan kan hjälpa till att bekämpa hjärntumörer

    Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt lymfkörtelliknande strukturer intill hjärntumören hos patienter, där immunceller kan aktiveras för att angripa cancern. I en musmodell har de också sett att immunterapi stimulerade uppkomsten av dessa strukturer. Upptäckten visar på nya möjligheter att reglera immunsystemets förmåga att bekämpa tumörer.

  • Ny skalbagge funnen i fossilt bajs från förmodad dinosauriesläkting

    Den nya skalbaggsarten Triamyxa coprolithica är den första insekten någonsin att bli vetenskapligt beskriven från en koprolit (fossilt bajs). Ett hungrigt djur, förmodligen dinosauriesläktingen Silesaurus opolensis, hjälpte forskarna att samla in och bevara skalbaggarna genom att svälja dem i massor för 230 miljoner år sedan. Forskningen publiceras i tidskriften Current Biology.
    Det är paleont

  • Hanars konkurrens om att få para sig viktig för genetiskt friska populationer

    Ett fåtal hanar räcker för att befrukta alla honor och de har därför liten betydelse för en populations tillväxt. Däremot är de viktiga för att rensa ut dåliga mutationer från populationen. Det här visar en ny studie från Uppsala universitet som ger fördjupad kunskap om vilka genetiska konsekvenser sexuell selektion kan ha på sikt. Resultaten är publicerade i Evolution Letters.

  • Ny kunskap om jordens mantel ger inblick i Indonesiens explosiva vulkaner

    Vad är det som gör Indonesiens vulkaner till några av världens farligaste? Genom kemiska analyser av små mineral i lava från Bali och Java har forskare från bland annat Uppsala universitet funnit nya ledtrådar som ökar förståelsen för hur jordens mantel är sammansatt just här och hur magman förändras före ett utbrott. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

  • Lägre förväntan på fysiklärarstudenter

    Intelligens, nördighet och maskulinitet är normer som påverkar hur framgångsrika fysiklärarstudenter förväntas vara. Det gäller i både andra studenters och lärares ögon, men även i deras egna. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet. Att inte följa normerna kan leda till att man ses som mindre trovärdig och mindre ambitiös än andra fysikstuderande.

  • Trenden bruten – antalet döda i organiserat våld ökar igen

    Trots en kraftig minskning av stridsrelaterade dödsfall i 2010-talets största krig Afghanistan och Syrien visar den senaste rapporten från Uppsala Conflict Data Program (UCDP) vid Uppsala universitet att antalet döda i organiserat våld i världen ökade något under 2020, efter fem år av stadig nedgång.

  • Konsensus och kontinuitet styr utrikespolitiken

    Genom att beskriva Sveriges militära deltagande i Afghanistan som en traditionell svensk insats och samtidigt särskilja det från amerikansk krigföring i regionen, kunde regeringen genomföra och motivera det svenska engagemanget i landet under åren 2002-2014. För att få en väl förankrad utrikespolitik behövs både konsensus och en känsla av kontinuitet i utformningen. Det kommer fram i en ny avhand

Visa mer