Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, teknik

  • Matvanornas betydelse för moderna hajars uppkomst

    Tillgången på byten och förmågan att anpassa sig till förändrade miljöer har haft avgörande betydelse i hajarnas utveckling. En studie där över 3 000 hajtänder analyserats ger ny inblick i hur dagens hajgrupper uppkom. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

  • T-cellstester osäkra verktyg för att säkerställa tidigare covid-19-infektion

    Inom ramen för COMMUNITY-studien på Danderyds sjukhus har forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet tillsammans analyserat huruvida T-cellstester kan användas för att säkerställa att en person genomgått covid-19. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

  • Effektivare behandling av Alzheimers

    Forskare vid Uppsala universitet har lyckats specialdesigna antikroppar som kan ge en effektivare behandlingsmetod av Alzheimers sjukdom. Genom att få antikropparna att binda även de mindre aggregaten, klumparna, från proteinet beta-amyloid, är det möjligt att sjukdomsförloppet kan stannas upp. Det visar en ny studie som nu publiceras i tidskriften Translational Neurodegeneration.

  • Allergisk stimulans aktiverar förstadieceller till mastceller

    Förstadieceller till mastceller orsakar inte bara ökningen av mogna mastceller vid inflammatoriska tillstånd, utan de spelar en aktiv roll vid sjukdomar som exempelvis astma. Det visar en ny studie gjord av forskare i immunologi, som publiceras i Journal of Allergy and Clinical Immunology. Studien betonar också att förstadieceller överlag kan spela en aktiv roll vid inflammation och utmanar den r

  • Carl-Henrik Heldin håller Göran Gustafsson-föreläsning

    Carl-Henrik Heldin är ordförande för Nobelstiftelsen och professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet. Den 30 september håller han en öppen föreläsning om cellers signalvägar och möjliga framtida cancerbehandlingar.

  • Björkénska priset till Kristina Edström

    Professor Kristina Edström har utsetts till 2021 års mottagare av Björkénska priset, ett av Uppsala universitets största vetenskapliga pris för framstående forskning.
    Motivering:
    ”Björkénska priset 2021 tilldelas professor Kristina Edström för hennes världsledande batteriforskning för kraftfullare, säkra, miljövänliga och billiga batterier med lång hållbarhet. Kristina Edström är sedan 2005

  • Högt intag av mejerifett gav inte sämre hjärt-kärlhälsa

    I en ny studie som involverat över 4 000 individer i Sverige kunde forskarna se att de med högt intag av mejerifett - mätt med fettsyror i blodet - hade lägre risk för hjärt-kärlsjukdom än dem med lågt intag av fett från mejeriprodukter. Forskarna kan dock inte säga vilka typer av mejeriprodukter det gäller och menar att resultaten än så länge bör tolkas försiktigt.

  • Cancercellers organisation kartläggs med ny metod

    Hur enskilda cancerceller ändrar sig över tid, kan förklara varför hjärntumörer utvecklas så olika och varför en del cancerceller är resistenta mot vissa behandlingar. Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny metod för att kartlägga cancercellernas utveckling. I förlängningen kan metoden göra det enklare att ta fram nya effektiva läkemedelskombinationer.

  • Sofia Näsström får årets Disapris

    Mottagare av årets Disapris är Sofia Näsström. Hon får priset för sin bok "Demokrati. En liten bok om en stor sak". Disapriset tillkännages under Kulturnatten i Uppsala, lördag den 11 september.
    Så här lyder motiveringen:
    "Disapriset 2021 går till Sofia Näsström, statsvetarprofessor i Uppsala, för boken ’Demokrati. En liten bok om en stor sak’. Författaren granskar med ömsinta men samtidigt

  • Uppsalaforskare löser knivigt biologiskt sökproblem

    Hur cellen kan reparera en trasig kromosom genom att använda en annan dna-kopia som mall har förbryllat forskare i åratal. Hur är det möjligt att hitta rätt sekvenser i cellens myllrande innandöme? Forskare från Uppsala universitet har nu kommit fram till lösningen: det är lättare att hitta ett rep än en boll om man har ögonbindel.

  • Hållbarhetsfrågor i fokus för Årets alumn 2021

    Årets alumn 2021 är Jenny Larsson, vd för Hitachi ABB Power Grids i Sverige. Med en civilingenjörsexamen från Uppsala universitet i bagaget arbetar hon nu för ett fossilfritt samhälle – men också för mångfald och ett inkluderande ledarskap.

  • Gymnasieelevers erfarenheter av religion

    Stereotyper och falska nyheter men också inifrån-perspektiv och representation. Så beskriver gymnasieelever möten med religion i medier, skola och tillsammans med vänner. Eleverna resonerar engagerat, medvetet och kritiskt kring hur religion framställs. Det visar en ny avhandling i religionssociologi, om hur lärande om religion sker på olika platser i ungas vardagsliv.

  • Föräldrastöd avgörande för höga skolresultat

    "Skolan klarar inte sitt kompensatoriska uppdrag, utan förstärker barns och ungdomars ojämlika livschanser och den sociala reproduktionen och segregationen i samhället", skriver Göran Nygren, forskare i etnologi vid Uppsala universitet, som nyligen disputerat med avhandlingen "Jag vill ha bra betyg: En etnologisk studie om höga skolresultat och högstadieelevers praktiker".

  • Forskare bakom läkemedel mot cancer belönas med Hjärnäpplet

    Uppsala universitets pris för framgångsrik kunskapsöverföring, Hjärnäpplet, tilldelas i år professorerna Rolf Larsson och Peter Nygren, samt docent Joachim Gullbo. De belönas för sitt framgångsrika arbete för bättre läkemedelsbehandling mot cancer.

  • Gentest bättre än blodprov för hjärt-kärlsjukdomar

    Att bestämma en persons blodgrupp utifrån genetiska tester istället för enbart klassiskt blodprov kan ge en bättre bild av risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Om en patient har två genetiska anlag för A, B eller AB är risken dubbelt så hög att drabbas, jämfört med om ena anlaget är 0. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, gjord på data från UK Biobank.

  • Björnars tandsten berättar om människans antibiotikaanvändning

    Genom att analysera kalkavlagringar från tänderna hos brunbjörnar i naturhistoriska museisamlingar har forskare kunnat följa nivåerna av antibiotikaresistens i naturen. Från 1950-talet och fram till 90-talet ökade resistensen hos de svenska björnarna, vilket sammanfaller med ökad användning av antibiotika i medicin och jordbruk. Men forskarna kunde också se att resistensen hos björnarna gått ner d

  • Y-kromosomen spelar stor roll för evolutionen av storleksskillnad mellan könen

    Honor och hanar skiljer sig åt på många sätt, och ändå delar de samma genom. Det enda undantaget är den hanliga y-kromosomen. En forskargrupp vid Uppsala universitet har genom att studera skalbaggar kunnat visa att trots att y-kromosomen innehåller väldigt få gener så kan den på ett dramatiskt sätt ändra kroppsstorleken hos hanar och på så sätt göra evolutionen av olikheter mellan könen möjlig.

  • Filippinsk folkgrupp har mest denisova-dna

    Den filippinska etniska folkgruppen Ayta magbukon har den högsta uppmätta andelen gener från vår utdöda släkting denisovamänniskan. Det visar en ny studie ledd från Uppsala universitet. Denisovainslagen överträffar med råge den hos folkgrupper i Papua Nya Guinea som tidigare hade rekordet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

  • Hur hormoner kan lindra sidospecifika rörelsesvårigheter efter hjärnskada

    Hormoner som frigörs efter en hjärnskada kan ge rörelseproblem på höger och vänster sida av kroppen visar en ny forskning från bland annat Uppsala universitet. Resultaten tyder också på att hormonblockerande preparat kan motverka de här effekterna. Upptäckten kan få betydelse för behandling av personer med traumatiska hjärnskador eller stroke. Studien är gjord på råttor och publiceras i eLife.

Visa mer