Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, teknik

  • Biomarkörer som skyddar mot sjukdomsutveckling

    En studie från Uppsala universitet visar att flera olika proteiner i vårt blod som tidigare kopplats till olika inflammatoriska sjukdomar faktiskt kan skydda friska individer från att utveckla sjukdom. Detta tros bero på att proteinerna i dessa fall motverkar vävnadsskador, en proaktiv funktion som delvis skiljer sig från den roll som proteinerna spelar vid kronisk eller akut inflammation.

  • Ny studie visar gener kopplade till hörselnedsättning

    Öronläkare och genetiker vid Uppsala universitet har i en ny studie lyckats visa att skillnader i risken för åldersrelaterat hörselbortfall till viss del beror på genetiska faktorer som påverkar strukturer och funktioner i människans inneröra. Studien publicerades nyligen i BMC Medicine.

  • Innovation inte bara positivt

    Synen på innovation skulle må bra av att breddas och inkludera fler aspekter än i dag. Om forskare och samhället försökte förstå det motstånd som innovationer kan möta och ta in det i forskningen, skulle både innovationsprocessen och innovationsforskningen förbättras. Det framgår av en ny avhandling från Uppsala universitet

  • Blockering hämmar SARS-CoV-2-infektion av humanceller

    Forskare har tagit fram ny metod för att i stor skala kartlägga interaktioner mellan humanproteiner och coronavirusproteiner, som har gett ny värdefull information. Informationen användes för att visa att blockering av en av dessa interaktioner hämmade SARS-CoV-2-infektion av humanceller. Dessutom bekräftades interaktionen mellan virusproteinet och humanproteinet i ett mer komplext system.

  • Med specialinstrumentet SAGA kan forskare få unik kunskap om ytor från cellväggar vilket kan ge nya innovationer för svensk industri

    Svenska lärosäten, institut och företag samarbetar kring planering av nya instrument för installation vid ESS, världens mest kraftfulla forskningsanläggning för neutronstrålning, utanför Lund. Vetenskapsrådet har nu beviljat anslag för två tvärdisciplinära projekt som förstudier för framtida instrument vid ESS: SAGA och HIBEAM.

  • Första mätningarna av spinnmixning i magnetiska material

    För första gången har forskare kunnat mäta spinnmixning i ett ferromagnetiskt material. Mätningarna har blivit möjliga tack vare att en av faktorerna i den teoretiska modellen, som tidigare varit försummad, är mer betydelsefull än vad man tidigare trott. Det visar ny forskning, ledd av forskare vid Uppsala universitet.

  • Blått ljus för antibiotikaresistensfrågan

    Uppsala universitet deltar i Världshälsoorganisationen WHO:s kampanj Go-Blue som sätter ljuset på den tysta pandemi som antibiotikaresistens utgör i världen. Under två kvällar belyses Universitetshuset i blått, för att uppmana omvärlden att sprida uppmärksamhet kring detta hot mot världens sjukvård.

  • Forsskålsymposiet 2021: När får man tänka? Om tvekan som risk och resurs

    Årets Forsskålföreläsare är Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet. I sin föreläsning kommer hon bland annat att lyfta kunskapssökande, autonomi och rätten att tvivla, tveka och ifrågasätta. Efter föreläsningen följer ett debattsamtal med bland andra Ulrika Björkstén, chef för Vetenskapsradion och Mårten Schultz, professor i juridik vid Stockholms universitet.

  • Dopamin och förväntningar kan avgöra effekten av SSRI

    Nivåerna av dopamin och placeboeffekten kan avgöra om patienter med social ångest förbättras eller inte vid medicinering med SSRI. En ny studie visar att hos patienter som hade en positiv förväntan på medicineringen var effekten fyra gånger så hög som hos patienter som hade en låg förväntan. Det trots att både grupperna fick samma medicinska behandling. Trots att SSRI påverkar nivåerna av serotoni

  • Ny algoritm kan upptäcka sepsis snabbare inom intensivsjukvården

    Tidig upptäckt av sepsis är avgörande för att rädda liv. Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en så kallad prediktionsalgoritm som kan förutspå risken för att en intensivvårdspatient ska drabbas av sepsis flera timmar innan tillståndet kan diagnosticeras med de kriterier som idag används inom vården. Forskningen presenteras i den vetenskapliga tidskriften JMIR Formative Research.

  • Vetenskapligt stöd för behandling av barn med uppgivenhetssyndrom

    I en studie där 13 barn med uppgivenhetssyndrom ingick såg forskarna att barn som separerades från resten av familjen tillfrisknade. Uppehållstillstånd var inte nödvändigt för att barnen skulle bli friska. Resultaten har presenterats i den vetenskapliga tidskriften European Child & Adolescent Psychiatry.

  • Vägar till livslångt psykiskt välmående i fokus på Uppsala Health Summit

    Ökande psykisk ohälsa är en av de mest akuta folkhälsoutmaningarna i Sverige och i världen. På det globala toppmötet Uppsala Health Summit, som arrangeras digitalt den 18-21 oktober, diskuteras vilka förebyggande insatser samhällen bör satsa på för att bättre hantera den oroväckande utvecklingen.

  • Probiotiska bakterier ökar tarmens produktion av antikroppar

    Tarmens B-cellerna ökar sin produktion av antikroppar när de stimuleras av en viss sorts probiotiska bakterier. Detta påverkar tarmens mikroorganismer och gör tarmen mer motståndskraftig mot inflammation. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet.

  • Matvanornas betydelse för moderna hajars uppkomst

    Tillgången på byten och förmågan att anpassa sig till förändrade miljöer har haft avgörande betydelse i hajarnas utveckling. En studie där över 3 000 hajtänder analyserats ger ny inblick i hur dagens hajgrupper uppkom. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

  • T-cellstester osäkra verktyg för att säkerställa tidigare covid-19-infektion

    Inom ramen för COMMUNITY-studien på Danderyds sjukhus har forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet tillsammans analyserat huruvida T-cellstester kan användas för att säkerställa att en person genomgått covid-19. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

  • Effektivare behandling av Alzheimers

    Forskare vid Uppsala universitet har lyckats specialdesigna antikroppar som kan ge en effektivare behandlingsmetod av Alzheimers sjukdom. Genom att få antikropparna att binda även de mindre aggregaten, klumparna, från proteinet beta-amyloid, är det möjligt att sjukdomsförloppet kan stannas upp. Det visar en ny studie som nu publiceras i tidskriften Translational Neurodegeneration.

  • Allergisk stimulans aktiverar förstadieceller till mastceller

    Förstadieceller till mastceller orsakar inte bara ökningen av mogna mastceller vid inflammatoriska tillstånd, utan de spelar en aktiv roll vid sjukdomar som exempelvis astma. Det visar en ny studie gjord av forskare i immunologi, som publiceras i Journal of Allergy and Clinical Immunology. Studien betonar också att förstadieceller överlag kan spela en aktiv roll vid inflammation och utmanar den r

  • Carl-Henrik Heldin håller Göran Gustafsson-föreläsning

    Carl-Henrik Heldin är ordförande för Nobelstiftelsen och professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet. Den 30 september håller han en öppen föreläsning om cellers signalvägar och möjliga framtida cancerbehandlingar.

  • Björkénska priset till Kristina Edström

    Professor Kristina Edström har utsetts till 2021 års mottagare av Björkénska priset, ett av Uppsala universitets största vetenskapliga pris för framstående forskning.
    Motivering:
    ”Björkénska priset 2021 tilldelas professor Kristina Edström för hennes världsledande batteriforskning för kraftfullare, säkra, miljövänliga och billiga batterier med lång hållbarhet. Kristina Edström är sedan 2005

Visa mer